Visar inlägg med etikett organisationer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett organisationer. Visa alla inlägg

28 februari 2014

Revirtänkande skadar allvarligt organisationer

Naiv
I en mening har jag alltid varit oerhört naiv. Det har tagit sig det uttrycket att jag i olika sammanhang helt prestigelöst erbjudit mig att bidra med det jag tror jag kan – givetvis med bevarad respekt för det andra kan.

I vissa sammanhang har det fungerat och då har vi kunnat skapa magi. Alla bidrar med sina kunskaper och slutresultatet blir ofta utomordentligt. Jag älskar den typen av kreativa miljöer där man både var och en och tillsammans för något framåt utan att alltid veta hur det slutar.

Jag har också hamnat i andra sammanhang där revirtänkandet har satt stopp. Där krymper man. På ytan kan det se så stabilt ut eftersom det alltid råder status quo, men på sikt blir det förödande eftersom allt stagnerat och saknar liv.

Forskning kring revirtänkande
Forskningen kring revirtänkande och hur det påverkar organisationer har uppmärksammats allt mer de senaste åren. Revirtänkandet är nämligen relativt vanligt förekommande. Den som försöker bidra sätts då snabbt på plats. Här ska ingen komma och tro att han/hon kan bestämma. Vi vet själva bäst! På så sätt skyddar man det bestående och får inga intryck utifrån. De anser sig stå över andra i organisationen och är livrädda för att tappa det maktövertag som de har. Revirtänkande bottnar ju ofta i en rädsla för att förlora kontroll och är också en osäkerhet inför andras metoder och tänkesätt.

All forskning visar att revirtänkande förhindrar utveckling, dödar motivation och stoppar kompetens, vilket på sikt kan bli företagets, organisationens eller föreningens död. En väl fungerande grupp består av människor som både kan agera självständigt och i samspel med andra och där man kan kombinera olika sorters kunskap. Olikheterna blir en styrka.

 I boken ”Revir och ledarskap” ger Bo Ahrenfelt tecken på när revirtänkande fått fäste:

- En grupp tänker lika och tror sig veta bäst.

- Olikhet och individualitet ses som hotfullt. Den som är annorlunda och hävdar sin egen person blir ”uppfostrad”.

- Inget får störa den egna teorin om verkligheten. Det är bara vi som har rätt agenda.

- Eftersom gruppen tror sig vara förmer än andra, är det också fritt fram att straffa individer som inte följer spelreglerna, till exempel med uteslutning eller andra former av mobbning.


Mönsteråsbloggen tycker inte alls om revirtänkande. Så var det med det. Snart väntar helg och bokrea.


20 juli 2009

Det är skillnad på att ta order och att ta skit

Att aldrig kunna ta en order
Det finns människor som aldrig kan ta en order, hantera ett direktiv eller genomföra vad någon annan önskar eftersom de har svårt för auktoriteter. Jag har full förståelse för det och om inställningen är genomtänkt är den hedervärd och egentligen ganska sund. Tyvärr är den orealistisk.

Att kunna göra en tjänst och se sin plats i helheten
Det finns sammanhang där man frivilligt bör göra som någon annan säger. Annars skulle samhället rasa samman. Kommunala tjänstemän kan exempelvis inte agera hur som helst, utan ska genomföra det som allmänheten via politikerna har beslutat. Det hörs ju på namnet tjänsteman. Man utför en tjänst, betjänar någon annan, medborgaren, människan (inte skattebetalare som vi ibland så oförskämt reduceras till)

Detsamma gäller förstås många andra typer av organisationer inom olika samhällssfärer, företag och idrottsföreningar. När ett fotbollslag går ut på planen ska förstås varje spelare följa den taktik som ledaren har dragit upp. Man ser sin egen roll i helheten. Samtidigt måste det finnas utrymme för spontanitet och improvisation.

Bra med hierarkier
Jag uppskattar tydliga hierarkier. Ett tag var det inne med så kallade platta organisationer utan tydligt ledarskap, men det fungerar i regel inte eftersom det alltid uppstår informella hierarkier där vissa starka, ofta manipulerande, personlighetstyper tar över. Tydliga hierarkier är ett skydd för den svage som inte orkar skrika sig till en position.

Eftertanke, fri debatt och i otakt
Givetvis ska man inte lyda order utan reflektion och eftertanke. Det finns lägen där det är rätt att inte göra som man blir tillsagd. Det kan handla om att inte gå emot en stark övertygelse, eller att inte bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter. Likaså bör företag och offentliga organisationer alltid uppmuntra fri debatt och medarbetare att lägga fram nya idéer. Det blir farligt om alla ska gå i samma takt och åt samma håll. Det är en fascistisk idé som man inte bör låta slå rot.

Varje företag av rang och varje kommun bör klara av och vara tacksam för att det finns några i organisationen som har åsikter och synpunkter på saker och ting. Det är ofta utvecklande och gynnar organisationen i långa loppet. Det är bara sunt om man går lite i otakt. Mönsterås kommun har väldigt svårt att hantera självständiga tänkande människor i sin organisation och förstå hur de kan vara en tillgång.

Det är skillnad på att ta order och att ta skit
Chefer och överordnade kan alltså ge order eller tala om vad man skall göra, utan att det för den skulle behöver vara kränkande eller nedlåtande gentemot den som skall genomföra den aktuella uppgiften. Bra chefer kan dessutom motivera sina anställda och hjälpa dem att se helheten.

Men så har vi dom som ger order och direktiv nedlåtande i förakt för den som tilltalas. Man märker oftast skillnaden. Maktmänniskor med psykopatiska drag. De kan förpesta en hel organisation. De kan även förpesta vardagslivet. De kan med enkla fraser trycka till vem som helst som de inte tycker lever upp till deras egna übermänniskoideal. Särskilt allvarligt blir det när de trycker till arbetslösa, sjuka, fattiga, hemlösa eller andra som redan befinner sig i en svår sits.

I maktpsykopatens ögon är de bara svaga missanpassade loosers som inte har tagit tag i sina liv. I regel är de också lata. Han kritiserar sällan makt, media eller myndigheter, utan enskilda människor han möter i vardagen. Ta aldrig skit från en sådan. Det är skillnad på att ta order och att ta skit.