15 november 2011

Centerpartiet bagatelliserar sitt bruna förflutna

Om att bära sitt partis historia
Vid Centerpartiets 100-årsjubileum 2010 sa Maud Olofsson att hon bär partiets historia med sig varje dag. Det måtte ha varit en tung börda om man betänker att Centerpartiet, tidigare Bondeförbundet, var riksdagens mest rasistiska och främlingsfientliga parti under 1930-talet. Är det måhända Mauds främsta misslyckande under sin tid som partiledare att hon, trots löften om det, aldrig tog itu med en seriös granskning av sitt partis historia. Till och med Vänsterpartiet har kommit längre i sin uppgörelse än vad Centerpartiet har gjort.

Inte en rad om sitt mörka 1930-tal
Den som går in på Centerpartiets officiella hemsida och läser om partiets historia på 1930- och 1940-talen hittar främst information om kohandeln med socialdemokraterna och det ansvar partiet tog för Sverige under depressionen och andra världskriget, och det är förstås riktigt och viktigt. Däremot nämns inte med ett ord att Bondeförbundet under denna tid, då till och med Högern tog avstånd från Nazismen, var det mest rasistiska och judefientliga partiet av alla Sveriges riksdagspartier. Att så retuschera sin mörka historia kan inte vara något annat än en medveten politisk historierevisionism utifrån en politisk agenda.
Bortförklaringar och förnekelse
På 1990-talet uppstod en debatt kring Centerpartiets förflutna då det visade sig att en gammal Centerpartist, PO Sundman, hade varit öppen och ivrig nazist en gång i tiden. I samband med det utlovades en bok som skulle ”Klarlägga allt vad som hände på 1930-talet”. Men inget hände. 2001 utlovade så Maud Olofsson en sanningskommission, men jag har ännu inte hört talas om någon bok.  I en jubileumsskrift från 2010, ”100 år av handlingskraft”, nämns förvisso partiets rasistiska 1930-tal, men hör och häpna, det bortförklaras med att partiet bara var präglat av tidsandan och inte var värre anstruket än andra partier. Ibland handlar det om uppenbar förnekelse som när centerpartisten Thomas Korsfeldt avfärdar partiets koppling till bruna idéströmningar som ett ”obevisat försanthållande av en felaktighet”.

Bondeförbundet var det mest rasistiska
Korsfeldt har förstås fel. Visserligen var alla partier präglade av tidsandans rasbiologiska folkideal, men Bondeförbundet var det i särklass mest rasistiska och främlingsfientliga riksdagspartiet under 1930-talet. (se ex Mattias Tydén och Ingvar Svanberg, 1997, Sverige och förintelsen). Henrik Bredberg kallar i Sydsvenskan jubileumsskriften för ett intellektuellt och moraliskt haveri, och det måste man tyvärr instämma i.
Till och med Högern (idag Moderaterna) tog ganska tidigt avstånd från de tyska nazisterna, många redan före Kristallnatten 1938. Svenska tidningar rapporterade utförligt om nazisternas framfart, inte minst behandlingen av judar, vilket fick de flesta partier att ganska tidigt markera avståndstagande från nazisterna. Bondeförbundet hade dock en annan linje och nazistagitation förekom inom partiet.

Rasismen inskriven i partiprogrammet
Ibland sägs det att rasismen och nazismen inom Bondeförbundet inte var omfattande utan endast präglade vissa udda undantagspersoner inom rörelsen. Det stämmer dock inte. Från 1933 och fram till 1946 hade Bondeförbundet som enda parti rasismen inskriven i sitt partiprogram:
Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda flyktingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för vår nationella utveckling.

Inga pengar till flyktingar
Noteras kan också att Bondeförbundet i riksdagen satte sig emot att hjälpa de få flyktingar som trots allt fick inresetillstånd och för att i stället kräva att pengarna skulle gå till svenska småbrukare.
En oblyg antisemit
Ett annat exempel är Otto Wallén som i en riksdagsdebatt 1939 "utan att blygas" deklarerade sig som antisemit.

Justitieminister Westman
Den ledande bondeförbundaren KG Westman, som var justitieminister 1936-43, var öppet antisemit. Han har ett stort ansvar för att Sverige i stor utsträckning höll judarna borta från Sveriges gränser före och under andra världskriget. Under krigsåren var han även ansvarig för censur av tidningar som skrev misshagligt om Hitler. Anti-nazisten Torgny Segerstedt beskrev han med följande ord i sin dagbok: ”hans judiska älskarinna har undanträngt hans själ och ersatt den med en judesjäl”.
Ungdomsförbundets antisemitism
Även Bondeförbundets ungdomsförbund utmärkte sig och ett par exempel får belysa detta. I sin tidning SLU-bladet drev man 1938-1939 en kampanj mot "den judiske docenten Gunnar Heckscher" som sedermera blev högerledare. Han kallades "judeyngling" och "then lille Manasse" – uttryck som var vanliga i antisemitiska skämt vid denna tid. 1938 skrev man också att ”den svenska bondeklassen älskar heller inte judarna över hövan… En utrensningsaktion mot icke önskvärda element kan snart vara på tiden”.

Det får räcka så. Centerpartiet har haft många goda idéer om hur man bygger ett bra Sverige, vilket man kan läsa om i ”100 år av handlingskraft”.  Men man har uppenbarligen inte handlingskraft nog att ta itu med sitt dunkla idéarv. Tragiskt.
Läs även:

"Judefrågan" : debatt om antisemitism i 1930-talets Sverige / Henrik Bachner, 2009.
Skuggor av ett förflutet : Bondeförbundet och trettiotalet, Anders Björnsson, 2009. Anders är en av få som tonar ner Bondeförbundets rasistiska förflutna och mer sätter in det i tidsandan. Men Björnssons bok finansierades delvis av Centerpartiet.

Att bo granne med ondskan : Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och förintelsen / Klas Åmark, 2011.
Nazismen i Sverige 1924-1979 : pionjärerna, partierna, propagandan / Heléne Lööw, 2004.

Se även här, här, och här.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Helt klart att Centern behöver tvätta sitt byk. Men kanske inte så roligt och man kan tro att de fortfarande fiskar i grumligt vatten. De måste nästan finnas lokala spår att hitta och vi lever i de flesta fall i vår histora och som vissa ändå sent tagit itu med denna som vänstern.

Anonym sa...

Kanske skulle fixas en opinions undersökning här på bloggen.
Nått där läsare kan välja parti.
Mönsteråsbloggen kan seda redovisa någon form av prognos över ställningen inför nyaåret.
//Thommy Johansson

Jonny sa...

Anonym: Ja, nog fanns det nazister även i Mönsteråsbygden inom olika grupperingar. Däremot vet jag inte om det är särskilt meningsfullt att hänga ut dem med namn såvida de inte var ledande.

Thommy: Bra idé. Det kan jag införa.

Mikael Hägne sa...

Intressant inlägg om Centerpartiets/Bondeförbundets förflutna. Jag tycker det finns en del lätt obehagliga kopplingar till dagens centerparti också i de värderingar en del C-politiker har. Har inte några goda erfarenheter av detta parti.