16 november 2018

Gnetandet

Det sägs att folk i dessa de yttersta av tider vill ha upplevelser. Det duger inte att bara sitta stilla och avnjuta något så infantilt som en bok om svenska bönders agerande på svenska riksdagar i det äldre bondesamhället, se en dokumentär om Winston Churchill eller bara avnjuta ett gott kvalitetsvin utan några som helst ambitioner att bli berusad. Nej, nu för tiden ska det vara häftigt, hetsigt och hutlöst. Ju ytligare och groteskare desto bättre.

Någon lät mig också veta att prästerna numera får rådet att predika högst 8 minuter. Mer orkar de flesta inte med eftersom de är vana vid MTV och snabba klipp. Tiden då man satt stilla en längre tid för att reflektera eller i godan ro insupa något djupare synes vara förbi.

Därför känns det bra att hålla på med det man gör. Att gneta. Att skriva böcker och hålla föredrag måste vara bland det mest bisarra man kan göra idag. Kan man vara mer ute? Större stofil? Knappast. 

Men - det fungerar. Böckerna köps, föreläsningarna besöks. Kanske finns det trots upplevelsehysterin också ett behov av att faktiskt förkovra sig. Att bara sitta och lyssna eller långsamt vända blad.

Men nu är vi i alla fall här igen. En ganska besvärlig vecka, med en del svåra val. Ebba BT verkar betrakta kampen för att hålla Sverige rent från fascisterna som en image. Ja, hjälp. I dessa dagar är det viktigare än någonsin att hålla fast vid humana grundvärderingar även om det kostar på och man trampar 17% överkänsliga väljare på tårna. Gamle pingstnestorn Lewhi Petrus lär en gång ha sagt att "Jag betraktar det som en skam för mitt ämbete att dö som en rik man." Det var också en hedersman.

Vill du köpa en bra bok, köp den här:




Veckans låt blir en gammal finfin svensk popklassiker (fast de sjunger på engelska)






Inga kommentarer: