30 mars 2021

Dagens vykort 9

 


Dagens vykort visar de nyuppförda hyreshusen på Industrigatan i Mönsterås som stod färdiga 1957-1958, och kortet bör vara från slutet av 1950-talet. Det är utgivet på förlag Mönsterås bokhandel, Nils Jonsson. Kortet är handkolorerat på ett välgjort sätt och kanterna är taggiga. Handkolorerade kort förekom redan kring sekelskiftet 1900, men är särskilt vanliga på 1950- och 1960-talen. Det här vykortet ser man inte så ofta, men det är inte heller extremt sällsynt. 40-50 kronor skulle jag nog säga är ett normalpris.

Industrigatan var en del av Mönsterås enorma expansion efter andra världskriget. De första hyreshuskvarteren byggdes i Pionjärområdet med gator som Pionjärgatan, Hagagatan och Bryggerigatan, men sedan kom Industrigatan. När området var färdigbyggt var det hypermodernt och kvarteret hade hög status. På 1950-talet var "industri" ett positivt laddat ord som förknippades med efterkrigstidens framsteg och utveckling. Att döpa en gata till Industrigatan var därför inget anmärkningsvärt. Tvärtom - något att vara stolt över. Att gatan fick just detta namn berodde säkerligen på att fabriken Industrifjädrar låg i direkt anslutning till hyreshusen. För ett par tre decennier sedan bytte kommunen namn på gatan till Jacobs Gränd, vilket väl låter mer attraktivt i vår tid där industri mer förknippas med smuts och miljöförstöring.

I en artikel från tiden beskrivs en tvåa på fjärde våningen i kvarteret som ett drömhem; ultramodern och med golvvärme. Artikeln avslutas med följande ord angående den fina balkongen: ”Där blir det säkert populärt att sitta på kvällarna och se solen gå ner bortanför de skogsklädda höjderna. Eller roa sig med att iaktta den livliga trafiken på Riksfyran som sträcker sig förbi alldeles nedanför huset.”

Med tiden fick området ganska dåligt rykte och när jag växte upp på 1970-talet betraktades det som ett stökigt invandrarområde. I själva verket hade bara 5% av hushållen invandrarbakgrund vid den tiden och var inte mer delaktiga i stöket än andra. Om det nu var så stökigt. De som bodde där vid den tiden brukar också berätta om en fin gemenskap. För egen del vistades jag aldrig där som barn eftersom det bodde två grabbar där som alltid ville ge mig stryk.

Idag är båda husen i förgrunden rivna.

Notera de vackra bilarna.










Inga kommentarer: