Viktnedgången fortsätter, även om det tar längre tid nu än förra gången. Ämnesomsättningen är långsammare. Men snart har jag blivit 7 kilo lättare och ser man det som 7 mjölkpaket så blir det mer konkret. Förutom att det redan känns avsevärt enklare att promenera och att blodsockernivåerna gått ner, så fungerar huvudet bättre. Tankarna är klarare och jag har mer ork att läsa och skriva.
Det är valår och jag har sedan länge fattat ett beslut. Till riksdagen och landstinget ska jag rösta blankt. Det politiska landskapet har blivit söndertrasat och partierna har de senaste åren satt partiintressen framför medborgarnas bästa. Visst...tillhör man inga kriminella kretsar så är Sverige tryggare än någonsin, men oförmågan att komma överens och lösa landets problem vittnar om en fatal avsaknad av mognad som jag inte kan stödja. Därtill sköttes pandemin så illa att det är helt otänkbart att rösta på de partier som gemensamt låg bakom strategin.
Det finns inga seriösa visioner i svensk politik. I sin patetiska iver att vinna röster hakar alla på populistiska och kortsiktiga lösningar. Alla partier kämpar för att framstå som tuffast och elakast. Varsegod! På ena kanten hittar vi rasisterna och halvrasisterna eller sandlåderebellerna i Sverigedemokraterna. Oj vad de kan skräna och vara arga! Det dummaste som hänt svensk politik någonsin om man ser det i ett historiskt perspektiv. De där kommunistiska bokstavskombinationerna på 1970-talet var lika i sin aggressiva bokstavstro, men de kom ju aldrig in i riksdagen. Alla som är det minsta insatta i svensk historia ser ju att Sverigedemokraterna är det mest osvenska man kan tänka sig. Inte en enda typisk svensk tradition (som exempelvis samförståndsandan, omsorg om utsatta, internationellt samarbete, bildning, källkritik, intellektuell hederlighet) kan jag se att de står bakom. Och att industriarbetare kan rösta på ett högerextremt parti hade man förr kallat klassförräderi. Jo, en svensk tradition kunde Jimmie Åkesson komma på när han fick frågan - att stå i kö. Det är på den nivån detta partis intellektuella nivå ligger.
Men när alla andra partier har förlorat sin själ och övergett sina ideal så har i alla fall SD kvar sin. De har inte ändrat sig särskilt mycket sedan 1980-talet. Jo utåt sett, men inte i själen.
Fast jag röstar inte på de andra heller. Vänstern har ett ungdomsförbund som vill införa kommunism. Sossarna vill bara ha makt. Centerpartiet är den breda mitten på 5 procent. Liberalerna är..ja vad? Några socialliberaler finns ju inte kvar. Miljöpartiet saknar verklighetsförankring. KD och M har gått ner på knä för sandlåderebellerna, trots att de står i en helt annan konservativ tradition.
Nej, Gud hjälpe oss. För mig är det helt otänkbart att rösta på partier som trampar på humanitet, bildning, frihetsideal och anständighet.
Snart dags att ta helg och jag får tillönska läsekretsen en trevlig sådan! Jo då, även ni Sverigedemokrater kan behöva en trevlig helg. Jag är inte den som är den. Var inte så lättkränkta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar