Klassföreståndare Freddy
Min klassföreståndare på Parkskolan hette Freddy. Han var faktiskt en av de vettigare jag råkade ut för under de tre år jag tvingades gå på den minst sagt kufiska och lustiga skolan vid 1980-talets början - jordnära och trygg och lugn så länge man inte retade honom.
Han torgförde sina åsikter om Pingstvänner inför klassen
Men han hade en olustig vana som jag till slut inte kunde stå ut med, utan lät gå till en offentlig uppgörelse. Freddy tålde inte Pingstvänner. Han tyckte dom var märkvärdiga hycklare. Det hade han förstås rätt att tycka, och jag kan till och med förstå hur han hade nått fram till den ståndpunkten. Problemet var att han ofta och med emfas framförde denna åsikt till hela klassen så fort tillfälle gavs, och det gavs ofta.
Jag skämdes
Så där satt jag, tillika med min föräldrar medlem i Pingstkyrkan, och fick skämmas var och varannan lektion. Nu visste ju inte Freddy att jag var medlem där, men det var förstås ändå ytterst olämpligt att slänga ur sig sådant inför en klass. Eftersom Pingstkyrkan då hade 100 000 medlemmar i Sverige, så borde han som den matematiker han var ha förstått att det fanns en viss statistisk chans att någon i klassen var Pingstvän. Och hur eller hur så är det inte lärarens uppgift att sprida fördomar om en folkrörelse.
Jag läxade upp klassföreståndaren inför hela klassen
En dag fick jag nog och tog min revansch. Inför hela klassen ställde jag mig upp och förklarade för Freddy att jag varken fann det lämpligt eller nöjsamt att han gjorde narr av min religiösa hemvisst. Freddy tappade hakan, och klassen började förunderligt nog applådera mitt tilltag. Freddy bad om ursäkt och förde aldrig mer Pingstvännerna på tal. Därefter kom Freddy och jag väldigt bra överens, och han skall ändå ha en eloge för att han aldrig försökte hämnas på mig.
Varför valde jag offentligheten? Kunde jag inte ha sökt upp honom på lärarrummet? Nej, han hade själv valt klassrummet som forum för sina åsikter; därför valde jag samma forum.
Kommande Parkskoleminnen:
- När jag blev utskälld av rektor Söderberg och skällde tillbaka.
- Fritt valt arbete - när djävlarna tog chansen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag antar att det är Freddy B som du åsyftar i inlägget men kan inte minnas att han framförde några hetska åsikter om vare sig Pingstvänner eller andra sekter som exv Jehovas Vittnen som annars brukar vara måltavla för spott och spe.
Freddy B undervisade i Fysik om jag inte minns fel och då kanske även i matte och något närbesläktat ämne.
Jag har ett minne av honom där han helt plötsligt expoloderar av ilska och med stor kraft slår av tjockänden av pekpinnen mot katederskivan, träflisorna yr omkring och når ända ner till oss som sitter längst ner i labrummet.
Annars minns jag Feddy B så som du beskriver honom vara i normaltillstånd.
Dock kunnde man under lektionerna efter Freddy B:s urladdningen ana en återhållssam ilska hos honom som hotade att brisera när som helst.
Ja, vår klass var inte den lättaste att undervisa - förmodligen den allra svåraste.
Jo, jag hade honom i både fysik och matte. När han ville beskriva något han tyckte illa om, så sa han ungefär så här: "Det är bara de där pingstvännerna jag tycker mer illa om." Och så kunde han utveckla det lite.
När han väl blev arg så blev det explosion.
Hugaligen för Freddy B och Allan T.Var rena skräcklektioner med dessa olämpliga lärare.Översitteri av sällan skådat slag,blev ofta utsatt för diverse förnedringsutlägg från dessa gubbar och man lätt dom hållas från skolanshåll.Snacka om kåranda.
Ja, Allan var inte rolig att tas med.
Grabbar, läs min berättelse om Allan Taler i inlägget "Sossespåret: Fysiskt och Psykiskt våld i M-ås skolor".
Jag är övertygad om att jag är den elev som råkat värst ut när det gäller fysiska våldsbrott begågna av lärare i Mönsterås skolor. Inlägget finns att läsa i Mars månads produktion.
Skicka en kommentar