En fantastiskt vacker etikett från Mönsterås Bayerska Bryggeri som fanns i Mönsterås i mer än 80 år. Tack till Jerry som gav mig bilden.
Mönsterås Bayerska Bryggeri
Har någon funderat på varför vi i Mönsterås har en gata som heter Bryggerigatan? Svaret är att Mönsterås en gång hade ett eget bryggeri – Mönsterås Bayerska Bryggeri - som försåg bygden med öl, svagdricka, läsk och vichyvatten. Bryggeriet låg precis där den gamla gränsen gick mellan Mönsterås köping och Mönsterås landsbygdssocken. Från början sträckte sig bryggeriområdet över tre tomter. På den norra tomten (sedermera ”Plastomoll” och föreningshus) låg själva bryggeriet. Strax söder om den låg bryggeriets magasin och längst söderut låg bryggarens privatbostad.
Osäkra uppgifter om när bryggeriet grundades
När grundades då bryggeriet? Det vet man uppenbarligen inte helt säkert. I Mönsteråsboken anges omkring 1870, en uppgift som sedan har följt med till en artikel i Stranda 1987-1988. I Stranda 1969-1971 sägs dock att bryggare Danell var ägare till bryggeriet redan på 1850- och 1860-talen. Så vad gäller?
Nya rön
Jag hittade en tidigare förbisedd annons i tidningen ”Kalmar” från 1865 som ger oss ett något mer exakt svar. Av annonsen framgår att det den 6 och 7 juli skulle hållas en auktion i Mönsterås efter den avlidne bryggaren H.W. Danell. Förutom Danells ägodelar skulle man också sälja hans ”handelslägenhet, hus och gård no 2, med dertill nyligen uppbyggda bayerskt Bierbryggeri, god källare, samt till bryggeriet hörande inventarier, beläget i norra ändan af Mönsterås köping.”
Annonsen från 1865 anger att bryggeriet var nyligen uppbyggt.
Detta tillfällighetsfynd ger oss alltså svaret när bryggeriet grundades. Eftersom bryggeriet kallas nyligen uppbyggt 1865, så torde vi alltså kunna datera bryggeriet till åren närmast före 1865.
Såg och mjölkvarn
När jag sedan letade vidare i handlingar för Mönsterås köping så hittade jag ett köpebrev från 1855 då Ångkvarnsbolaget i Mönsterås köpte tomten för det ännu obyggda bryggeriet av Mölstad by. Tomten låg i ett område som kallades Baggbacken. Ångkvarnsbolaget hade för avsikt att på tomten anlägga en såg och en mjölkvarn som skulle drivas med ånga. Men efter några år har alltså H.W Danell kommit över tomten och byggt ett bryggeri i stället.
Exakt när Danell tog över området är osäkert, men eftersom bryggeriet kallas nyligen uppbyggt 1865 så bör det ha varit mellan 1860 och 1865. 1858 ägdes den tomt som sedermera skulle bli Danells bostad av arbetskarlen Gustav Jonsson i Krokstorp. Då hade Danell uppenbarligen inte kommit dit än.
Familjen Danell
Förmodligen lyckades Danells arvingar sälja faderns privatbostad, magasin och bryggeri. I ett protokoll från 1866 kallas tomten för ”bryggeritomten” men en av tomterna tillhör ännu Danells. Kanske fanns det en viss eftersläpning i protokollet, eller så hade en av de tre tomterna behållits inom familjen som privatbostad.
Ett protokoll från 1866 visar att familjen Danell ännu ägde en av de tre tomterna, sannolikt som privatbostad.
En karta från 1867 visar bryggeritomterna. Bryggeriet låg längst upp, varpå följde magasin och privatbostad.
Tidigare okända ägare hittade
Bryggeriet omkring 1875.
Enligt tidigare artiklar om bryggeriet tog Paul Schmidt över ägandet efter Danells. Jag har dock hittat andra ägare däremellan. I en oktobernotis 1869 i tidningen Kalmar anges att Mönsterås Bayerska Bryggeri har sålts för 8100 riksdaler till herr Hallendorf från västervikstrakten. Säljare var herr Grönberg som dock skulle stanna kvar och driva verksamheten på plats. Enligt artikeln hade Grönberg ansenligt utvidgat och förbättrat bryggeriet. Här finner vi alltså två tidigare helt okända ägare av bryggeriet.
Först därefter förefaller Paul Schmidt 1873 ha tagit över. Han härstammade från Tyskland, men kom närmast från Gotland. Schmidt lär ha varit sträng och krävande mot personalen. 1888 blev Georg Durling ny ägare. Även han har gått till eftervärlden som sträng, men han fick också det viktiga ryktet om sig att vara rättvis. Hans hem sköttes av en änkefru som arbetarna var desto mer rädda för. ”Svarta Kari”, som hon kallades på grund av sin relativt mörka hy, gick alltid omkring och inspekterade och föreföll ständigt ha något att anmärka på. Vid 1900-talets början köptes bryggeriet av Oskar Ekroth som var en erfaren bryggmästare. Under hans tid anställde bryggeriet omkring 15 arbetare.
Bild från 1893 som visar bryggeriets gård. Från vänster: kontorsfru, Ivar Johansson, Emelie Möller, Olle Gabriel, bryggmästare Ekroth, Johnsson, Edvard Karlsson, Karl August Johansson, "Bir Nilsson".
Tillverkningen
Allt skedde för hand, såväl buteljsköljning som öltappning. Tillverkningen började vid maltkvarnen där malten krossades och vägdes. Malten gick sedan till kokning i bryggkar där humle tillsattes, varpå den silades och gick till kylning. Satsen gick sedan vidare till jäskällaren för att sedan silas och gå till lagerkällaren för lagring i ektunnor under ca två månader. Hela processen tog ca 3 månader. Längre fram på 1900-talet infördes maskiner för att minska spillet och ektunnorna ersattes av metallbehållare.
Iskällardricka
Mönsteråsbryggeriet var känt för sitt goda öl. Vid seklets början sålde man lageröl, pilsner, svagdricka och iskällardricka som bestod av lageröl blandat med en femtedel vatten. Man sålde också Vichyvatten och olika sorters läsk, samt en mycket uppskattad jäst till hemmen. Man tillhandahöll även isblock.
Vacker etikett från Durlings tid (1888-början av 1900-talet)
Epoken Friedleiff
1919 såldes bryggeriet till Oskar Friedleiff som lät bygga om och till bryggeriet som även bytte namn till Mönsterås Bryggeriaktiebolag på 1930-talet. Han byggde också privatvillan söder om bryggeriet där det tidigare varit magasin(första huset på vänster sida vid Pionjärgatan). Eventuellt hade det redan tidigare funnit en privatbostad på vars grund man byggde det nya huset. Friedleiff avled 1937 varvid sonen Gustaf tog över rörelsen och drev den till 1945 då företaget köptes upp av Kalmar Bryggeri AB som lade ner verksamheten i Mönsterås.
Kartan från 1925 visar hur området såg ut då. Observera den nya privatvillan söder om det utbyggda bryggeriet.
Plastomoll och föreningslokaler
Efter en tid övertogs lokalerna av Åkesson & Co som påbörjade Plastomolltillverkning och sedermera lät bygga ut lokalerna. Under 1970-talet flyttade Plastomoll till andra lokaler. Idag är huset i första hand föreningshus, även om det också inhyser någon företagare.
2 kommentarer:
'Djävulen' kan ha varit inblandad. Om nu bryggmästare Ekroths, son/sonson blev skådespelaren Bengt Ekroth, som gjorde en för många minnesvärd insats som den schackspelande liemannen i Bergmans Sjunde inseglet! Något längre norrut, öster om stora vägen, blev för mig ett oansenligt hus utpekat som skådespelarens barndomshem. Det bör ligga i höjd med den sakrala byggnaden på kyrkogården..., nog så passande!
(Anonym, eftersom jag inte kommer ihåg mina inloggningar: Ihpe)
Tack för den intressanta och roliga kommentaren! Ja, man kan mycket väl tänka sig att bryggare Ekroth bodde där. Det verkar nämligen finnas en period då det inte fanns någon privatbostad på den vanliga tomten söder om bryggeriet.
Skicka en kommentar