Visar inlägg med etikett Bryggerigatan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bryggerigatan. Visa alla inlägg

26 december 2009

Mönsterås Bayerska Bryggeri - nya rön angående de första åren (artikeln uppdaterad med ny information 27/12)


En fantastiskt vacker etikett från Mönsterås Bayerska Bryggeri som fanns i Mönsterås i mer än 80 år. Tack till Jerry som gav mig bilden.

Mönsterås Bayerska Bryggeri
Har någon funderat på varför vi i Mönsterås har en gata som heter Bryggerigatan? Svaret är att Mönsterås en gång hade ett eget bryggeri – Mönsterås Bayerska Bryggeri - som försåg bygden med öl, svagdricka, läsk och vichyvatten. Bryggeriet låg precis där den gamla gränsen gick mellan Mönsterås köping och Mönsterås landsbygdssocken. Från början sträckte sig bryggeriområdet över tre tomter. På den norra tomten (sedermera ”Plastomoll” och föreningshus) låg själva bryggeriet. Strax söder om den låg bryggeriets magasin och längst söderut låg bryggarens privatbostad.

Osäkra uppgifter om när bryggeriet grundades
När grundades då bryggeriet? Det vet man uppenbarligen inte helt säkert. I Mönsteråsboken anges omkring 1870, en uppgift som sedan har följt med till en artikel i Stranda 1987-1988. I Stranda 1969-1971 sägs dock att bryggare Danell var ägare till bryggeriet redan på 1850- och 1860-talen. Så vad gäller?

Nya rön
Jag hittade en tidigare förbisedd annons i tidningen ”Kalmar” från 1865 som ger oss ett något mer exakt svar. Av annonsen framgår att det den 6 och 7 juli skulle hållas en auktion i Mönsterås efter den avlidne bryggaren H.W. Danell. Förutom Danells ägodelar skulle man också sälja hans ”handelslägenhet, hus och gård no 2, med dertill nyligen uppbyggda bayerskt Bierbryggeri, god källare, samt till bryggeriet hörande inventarier, beläget i norra ändan af Mönsterås köping.”


Annonsen från 1865 anger att bryggeriet var nyligen uppbyggt.

Detta tillfällighetsfynd ger oss alltså svaret när bryggeriet grundades. Eftersom bryggeriet kallas nyligen uppbyggt 1865, så torde vi alltså kunna datera bryggeriet till åren närmast före 1865.

Såg och mjölkvarn
När jag sedan letade vidare i handlingar för Mönsterås köping så hittade jag ett köpebrev från 1855 då Ångkvarnsbolaget i Mönsterås köpte tomten för det ännu obyggda bryggeriet av Mölstad by. Tomten låg i ett område som kallades Baggbacken. Ångkvarnsbolaget hade för avsikt att på tomten anlägga en såg och en mjölkvarn som skulle drivas med ånga. Men efter några år har alltså H.W Danell kommit över tomten och byggt ett bryggeri i stället.

Exakt när Danell tog över området är osäkert, men eftersom bryggeriet kallas nyligen uppbyggt 1865 så bör det ha varit mellan 1860 och 1865. 1858 ägdes den tomt som sedermera skulle bli Danells bostad av arbetskarlen Gustav Jonsson i Krokstorp. Då hade Danell uppenbarligen inte kommit dit än.

Familjen Danell
Förmodligen lyckades Danells arvingar sälja faderns privatbostad, magasin och bryggeri. I ett protokoll från 1866 kallas tomten för ”bryggeritomten” men en av tomterna tillhör ännu Danells. Kanske fanns det en viss eftersläpning i protokollet, eller så hade en av de tre tomterna behållits inom familjen som privatbostad.
Ett protokoll från 1866 visar att familjen Danell ännu ägde en av de tre tomterna, sannolikt som privatbostad.


En karta från 1867 visar bryggeritomterna. Bryggeriet låg längst upp, varpå följde magasin och privatbostad.












Tidigare okända ägare hittade

Bryggeriet omkring 1875.

Enligt tidigare artiklar om bryggeriet tog Paul Schmidt över ägandet efter Danells. Jag har dock hittat andra ägare däremellan. I en oktobernotis 1869 i tidningen Kalmar anges att Mönsterås Bayerska Bryggeri har sålts för 8100 riksdaler till herr Hallendorf från västervikstrakten. Säljare var herr Grönberg som dock skulle stanna kvar och driva verksamheten på plats. Enligt artikeln hade Grönberg ansenligt utvidgat och förbättrat bryggeriet. Här finner vi alltså två tidigare helt okända ägare av bryggeriet.

Först därefter förefaller Paul Schmidt 1873 ha tagit över. Han härstammade från Tyskland, men kom närmast från Gotland. Schmidt lär ha varit sträng och krävande mot personalen. 1888 blev Georg Durling ny ägare. Även han har gått till eftervärlden som sträng, men han fick också det viktiga ryktet om sig att vara rättvis. Hans hem sköttes av en änkefru som arbetarna var desto mer rädda för. ”Svarta Kari”, som hon kallades på grund av sin relativt mörka hy, gick alltid omkring och inspekterade och föreföll ständigt ha något att anmärka på. Vid 1900-talets början köptes bryggeriet av Oskar Ekroth som var en erfaren bryggmästare. Under hans tid anställde bryggeriet omkring 15 arbetare.


Bild från 1893 som visar bryggeriets gård. Från vänster: kontorsfru, Ivar Johansson, Emelie Möller, Olle Gabriel, bryggmästare Ekroth, Johnsson, Edvard Karlsson, Karl August Johansson, "Bir Nilsson".

Tillverkningen
Allt skedde för hand, såväl buteljsköljning som öltappning. Tillverkningen började vid maltkvarnen där malten krossades och vägdes. Malten gick sedan till kokning i bryggkar där humle tillsattes, varpå den silades och gick till kylning. Satsen gick sedan vidare till jäskällaren för att sedan silas och gå till lagerkällaren för lagring i ektunnor under ca två månader. Hela processen tog ca 3 månader. Längre fram på 1900-talet infördes maskiner för att minska spillet och ektunnorna ersattes av metallbehållare.

Iskällardricka
Mönsteråsbryggeriet var känt för sitt goda öl. Vid seklets början sålde man lageröl, pilsner, svagdricka och iskällardricka som bestod av lageröl blandat med en femtedel vatten. Man sålde också Vichyvatten och olika sorters läsk, samt en mycket uppskattad jäst till hemmen. Man tillhandahöll även isblock.


Vacker etikett från Durlings tid (1888-början av 1900-talet)

















Epoken Friedleiff
1919 såldes bryggeriet till Oskar Friedleiff som lät bygga om och till bryggeriet som även bytte namn till Mönsterås Bryggeriaktiebolag på 1930-talet. Han byggde också privatvillan söder om bryggeriet där det tidigare varit magasin(första huset på vänster sida vid Pionjärgatan). Eventuellt hade det redan tidigare funnit en privatbostad på vars grund man byggde det nya huset. Friedleiff avled 1937 varvid sonen Gustaf tog över rörelsen och drev den till 1945 då företaget köptes upp av Kalmar Bryggeri AB som lade ner verksamheten i Mönsterås.


Kartan från 1925 visar hur området såg ut då. Observera den nya privatvillan söder om det utbyggda bryggeriet.











Plastomoll och föreningslokaler
Efter en tid övertogs lokalerna av Åkesson & Co som påbörjade Plastomolltillverkning och sedermera lät bygga ut lokalerna. Under 1970-talet flyttade Plastomoll till andra lokaler. Idag är huset i första hand föreningshus, även om det också inhyser någon företagare.

14 september 2009

Försvunna affärer, firmor och inrättningar i Pionjärområdet – Del 2 – Bryggerigatan

I förra artikeln redogjorde jag för de verksamheter som funnits i hyreshusen på Hagagatan. Idag har turen kommit till ännu en klassisk gata i det gamla arbetarkvarteret Pionjären i Mönsterås – Bryggerigatan. Som alltid är jag tacksam för kompletteringar, rättelser odyl.

Tryckeri och Strandaveteranerna (nr 1 på kartan längst ned)
Låt oss börja på Bryggerigatan 5. Vid husets västra gavel som vetter gentemot Parkgatan fanns för några decennier sedan Anton Sjöbergs tryckeri i källarplan (1960- och 1970-tal). Längre fram hade Strandaveteranerna (med i SPF) sina sammankomster där. Idag verkade allt öde när jag kikade in.


Där nere låg ett tryckeri och senare Strandaveteranernas samlingslokal.

Möllers herrfrisering – "ska det vara sån´t där med?" (nr 2 på kartan)
Om vi sedan följer gatan fram så kommer vi till femmans södra gavel i vars källarplan det har bedrivits en del verksamhet genom åren. I den vänstra lokalen låg Möllers herrfrisering i kanske mer än 40 år – ett klassiskt ställe med många stamkunder. Det är inte så värst många år sedan Göte Möller slutade i en mycket aktningsvärd ålder. Möller är ännu i livet och fyllde nyligen 88 år.

Göte Möller var en frisör av den gamla stammen med känsla för korrekt uppträdande och diskretion. Det hörde inte till ovanligheterna att herr Möller efter klippningen frågade kunden om "det skulle vara sån´t där med". Vad som avsågs med "sån´t där" kan kanske var och en lista ut. På så sätt slapp kunden gå till någon halvskum automat eller visa sina inköp öppet i affären. Fin service – givetvis under disk.

Själv klippte jag mig hos greken Theo som barn (eftersom han hade en pratande papegoja och gav oss ungar godis), men fick vid ett tillfälle på 1970-talet klippa mig hos Möller. På 1970-talet skulle ju håret se lite halvlångt ut även efter en klippning, men Möller stod förstås över alla tidens trender och klippte samma korta klassiska herrfrisyr som han alltid hade klippt. Det blev till att bära keps några veckor.

Verners husgeråd och Sporttjänst (nr 2 på kartan)
Bredvid Möllers låg Verners husgeråd som drevs av den snälle ungkarlen Verner Jonsson. Där kunde man få sig en godisbit ibland. Exakt när affären flyttade upp till Storgatan minns jag inte, men kanske någon gång på 1970-talet. I samma lokaler återfanns senare, på 1980-talet, Sporttjänst. Även denna affär flyttade sedan till Storgatan. Idag hyr Hyresgästförbundet lokalen.


På detta vykort från 1960-talet kan man se första delen av skylten till Verners husgeråd.


Till vänster låg Möllers herrfrisering, till höger Verners husgeråd.


Samma från en annan vinkel.

Holms kiosk (nr 3 på kartan)
Därefter kommer vi till Holms kiosk, som jag redan har skrivit mycket om i tidigare sammanhang. (se här och här) Området längst upp på gatan där dagens föreningshus ligger skall få en egen artikel i framtiden eftersom det har funnits så mycket där – alltifrån Plastomoll till mejeri och bryggeri.

Festlokal, dagis, skola och föreningslokal (nr 4 på kartan)
Om vi så börjar om på andra sidan vid Bryggerigatan 6, så har jag vissa minnen från källarplanet som fungerade som festlokal när jag var barn. Man kunde helt enkelt hyra i princip hela källaren, vilket hände att mina släktingar gjorde när de fyllde fint. Det var utomordentligt roligt att springa runt där med mina kusiner. Dessförinnan lär det ha varit dagis i samma lokaler. Innan Mölstadskolan stod färdig nyttjades källarplanet även som skollokal. Idag har Mönsteråsmoderaterna sitt högkvarter där - mitt i det gamla arbetarkvarteret; symboliskt kanske.


Ingången till festlokalen på Bryggerigatan 6.


Festlokalens fönster i källarplan på Bryggerigatan 6.

Karlbergs, lamp- och plastfabrik (nr 5 på kartan)
Efter att ha passerat korsningen vid Hagagatan kommer vi till Bryggerigatan 4. I husets källarplan har sedan flera år Karlbergs måleri sina lokaler. Eftersom ingången ligger på gaveln mot Pionjärgatan är den formella adressen Pionjärgatan 10. Dessförinnan fanns det en del annan verksamhet där – ett upplag för öl och läsk, en lampfabrik och en plastfabrik. I plastfabriken jobbade min mor med tillverkning av blöjor och regnkappor vid 1950-talets slut.


Karlbergs måleri. Förr låg där bland annat en platsfabrik.


Karta med Bryggerigatan markerad och affärer odyl nummermarkerade.

Tack till Bert som delgav mig sina minnen! Tack även till min mor Solvig Nilsson, Eric, samt en berättare som vill förbli anonym med tanke på att han köpte "sån´t där".

Nästa avsnitt handlar om Pionjärgatan.

17 juli 2009

Lennart Holm drev Holms kiosk i över 30 år


Lennart Holm drev framgångsrikt Holms kiosk i över 30 år.

Mönsteråsbloggen har tidigare skrivit om Holms kiosk vid Bryggerigatan. Idag hade jag förmånen att träffa Lennart Holm som drev kiosken i över 30 år.

Möte med Lennart Holm
När Lennart skjuter altandörrarna åt sidan och ber mig stiga in, är det precis som när han sköt isär kioskluckorna för 30 år sedan och frågade vad det fick lov att vara. Det är som om tiden har stått stilla. Samma röst, samma vänlighet. Men idag behöver jag inte betala för något. Lennart bjuder vänligt på kaffe och nybakad sockerkaka vid sitt vackra hus i Stubbemåla utanför Mönsterås.

Olyckan som ändrade livet
Lennart Holm är en välbekant man för de flesta Mönsteråsare. I närmare 35 år syntes han i sin kiosk. Men det var en olycklig livets omständighet som gjorde att han blev kioskhandlare.

- Jag var väldigt intresserad av motorer och hade nog jobbat med något sådant om inte olyckan hade hänt, säger Lennart.

Det var en mörk kväll 1951 när Lennart kom körandes med sin motorcykel bort emot Torp, ovetandes om att det framför honom fanns ett fordon som inte hade någon baklykta. Lennart försökte gira undan, men smällen tog så illa att han förlorade sin ena arm.

- Jag fick inte ett öre från försäkringen. Jag var bara 17 år och fick med en arm hjälpa till lite där jag kunde, som i mina föräldrars trädgårdsverksamhet i Kronobäck.

Första kiosken
Runt 1955 fick han blott 20 år gammal och ännu omyndig hjälp av kommunen att starta kioskverksamhet. Det fanns särskilda förordningar på den tiden som gjorde att den typen av verksamheter förbehölls funktionshindrade.

- Den första kiosken jag hade låg där Algotsparkeringen ligger idag, bredvid Ålunds hus. Där var jag fram till 1959. Sedan skulle KLS bygga Torghallen och då flyttades den kiosken till Åsevadsgatan. Den fick Lage Karlsson ta över.

Holms kiosk byggs
- Kommunen ville då bygga en ny kiosk åt mig vid Bryggerigatan och så blev det, berättar Lennart.


Holms kiosk. Tack till Mats Granström som bidrog med fotot.


















Lennart visar mig ritningarna till kiosken och berättar att Mönsterås driftige kommunalkamrer Victor Lundh lade sig i hur kiosken skulle se ut.

- Han ville att ena halvan av kiosken skulle sälja blommor, men vi sa att det går inte, så till slut slapp jag det.

Lennart arrenderade kiosken av kommunen. Den slets ganska snabbt, men det dröjde väldigt länge innan kommunen gick med på att renovera den, ändra planlösningen och ta bort den där blomluckan som Victor Lundh hade velat ha.




Ovan syns ritningarna till Holms kiosk på Bryggerigatan.

Stor kundkrets
Lennart berättar att Holms kiosk hade en stor kundkrets och flera stamkunder som kom varje dag. Under 30 år såg han generationerna komma och gå. Även den tidens hemmafruar.

- Kvarterets hemmafruar brukade komma och köpa cigaretter. På den tiden kunde man köpa cigaretter styckvis och det hände att de kom flera gånger per dag, säger Lennart.

Aldrig nära konkurs
Holms kiosk byggde i mycket sin försäljning på tidningar, tobak, tips och lotter.
- Vi var aldrig nära konkurs. Jag levde på det här i över 30 år, säger Lennart med stolthet. Men när vi överlät kiosken 1989 tog det bara ett år innan den nye ägaren tvingades gå i konkurs.

En gång påverkades dock försäljningssiffrorna negativt. Det var när man genomförde grävarbeten vid Bryggerigatan så att biltrafiken stördes.

- Vi sålde mycket mindre under fyra veckor. Jag tog kontakt med kommunen och sa att nu får ni väl i alla fall efterskänka en hyra, men det gick de inte med på, berättar Lennart. Jag hade gärna köpt kiosken av kommunen, men det gick de aldrig med på.

Tidningarna skrev
En annan gång skrev tidningarna negativt om kiosken. Det var en man som felaktigt påstod sig ha haft alla rätt på stryktipset, men inte fått ut sin vinst vid Holms kiosk. Kiosken skulle enligt historien ha missat något vid talongens inlämnande.

- Men så var det inte. Mannen hade gjort fel. Men skadan var redan skedd. Rättelsen blev ju så liten, säger Lennart. Under flera veckor ville folk som lämnade in tipset ha extra försäkring om att jag inte hade glömt något.

Växelkassan stals
Annars var det ganska odramatiska år vid Holms kiosk. Vid ett tillfälle fick han dock växelkassan stulen. Någon smet in i kiosken via bakdörren när hans fru putsade rutorna på framsidan. En hyresgäst hade dock sett vad som hände. Lennart tillkallades och ringde på dörren till tjuvarnas lägenhet där han krävde tillbaka växelkassan. Till en början nekade de skyldiga, men efter lite diskussioner kom växelkassan tillbaka. Polisen hade också tillkallats, men verkade nöja sig med att prata lite med tjuven.

Chokladen smälte
En annan gång var det så varmt att chokladen smälte bort i kiosken.

- Det var bara att slänga eller ge bort till ungarna. Sedan skaffade jag kylaggregat, säger Lennart och skrattar.

Många minns
Lennart berättar att han trivdes väldigt bra med kiosken och alla människor han mötte.

- Många minns mig och hälsar på köpingen. De handlade hos mig som barn, berättar Lennart.

Det är tjugo år sedan Lennart Holm sålde sin sista GB-glass i Holms kiosk. Kiosken har idag bytt namn till Strandakiosken och ligger sedan några år öde. Tiderna förändras. Tur att Lennart är sig lik.


Kartan visar kvarteren runt Holms kiosk. Kiosken är inringad med rödpenna.