Mönsteråsaffären, del 3 – Tingsrätten dömer och Mönsterås blir en sluten högskattekommun

1969 väcktes åtal mot kommunalkamrer/kommun-direktör Viktor Lund och fd Kommunalnämnds-ordförande Eric Gustafsson (S). Så här gestaltade lokalpressen förhandlingarna i Oskarshamns Tingsrätt.













Idag avslutar jag artikelserien om vad som egentligen hände när Mönsterås anmärkningsvärda expansion efter andra världskriget, förbyttes i ekonomisk kris, brottsutredning och skandalrubriker i riksmedia under 1960-talet. Eftersom artiklarna hänger ihop är det en fördel om man har läst de två första delarna innan man läser del 3 (del 1, del 2.)

Landets första rättegång där kommunal upplåning var i fokus
Riksåklagarens undersökning av kommunens ekonomiska förehavanden visade på så stora missförhållanden att åtal blev oundvikligt. Rättegången vid Oskarshamns Tingsrätt var dessutom landets första där kommunal upplåning var föremål för rättslig prövning. På de anklagades bänk satt fd kommunalkamrer/kommunaldirektör Viktor O Lund och kommunalnämndens ordförande Eric Gustafsson (S).

Viktor Lund sade upp sig
Kommunaldirektör Viktor Lund, som uppenbarligen hade legat bakom det mesta som nu skulle dryftas, hade redan sommaren 1968, drygt ett år före rättegången, sagt upp sig från sin tjänst som kommunaldirektör i Mönsterås. Det var ett fint sätt att dölja att han fick sparken.

Lund får uppsägningslön trots att han fått nytt arbete
Att allt var en uppgörelse bakom stängda dörrar styrktes av att Lund fick närmare 26 000 kr för den förkortade uppsägningstiden på 5 månader. Större delen av denna tid var han inte ens på plats i Mönsterås utan hade påbörjat en ny tjänst som kommunalkamrer i Väröbacka.

Förfarandet uppskattades inte av alla och föranledde rektor Henry Ekdahl och fd disponent Sven Nordin att utan framgång överklaga Lunds avtal till Länsstyrelsen. Särskilt klandervärt ansåg dom att kommunens generositet gentemot Lund hade varit eftersom kommunen samma år tvingats höja skatten, underförstått pga Lunds tidigare misskötsel av kommunens ekonomi.

Lund planerade att starta konsultbyrå i Mönsterås
Hur som helst så trodde nog de flesta att Viktor Lund nu hade lämnat vår bygd för alltid. Men sommaren 1969 rapporterade lokalpressen att Lund skulle sluta sin tjänst i Väröbacka eftersom kommunen skulle uppgå i Varbergs stad, varför han planerade att starta en konsultbyrå i Mönsterås – Stranda Konsultbyrå - som skulle arbeta med industrietableringar. Konsultplanerna förefaller dock ha runnit ut i sanden.

Rättegången hösten 1969
Hösten 1969 var det så tid för rättegången som kom att pågå 20 dagar under perioden 14 oktober till den 2 december. Viktor Lund och Erik Gustafsson anklagades bland annat för grovt tjänstefel och trolöshet mot huvudman.

Intermezzon
Rättegångens detaljer ska vi inte gå in på närmare, men den förlöpte inte utan vissa intermezzon. Vid rättegångens början hade exempelvis ”en okänd” lämnat in fem A4-sidor som påstods visa hur välskött förvaltningen hade varit i Mönsterås under 1960-talet. Man kan förstås fråga sig vem som hade beställt det jobbet.

Vidare hade Viktor Lund vid ett tillfälle hämtat en handling på kommunalkontoret, trots att han var förbjuden att sätta sin fot där under pågående rättegång. För detta fick han ånyo stränga förhållningsorder. Det mest anmärkningsvärda var kanske ändå när Viktor Lunds försvarare höll upp en sida i en tidning och frågade ett av dagens vittnen vem som lämnat ut handlingar till rikstidningen ifråga. Advokaten stoppades omedelbart och rättens ordförande framhöll med skärpa att det var straffbart att efterforska källan till en tidningsartikel.

Riksmedia bevakade
Riksmedia följde rättegången lika intensivt som man hade följt den tidigare utredningen. Viktor Lund beskrevs inte bara som något driftig i överkant, utan som ”Mönsterås envåldshärskare” de aktuella åren. Och ännu en gång kunde man läsa om ockerräntor, mystiska lån, förfalskade protokoll och om miljonrullningar mellan kommunen och de kommunala stiftelserna. Totalt hade Mönsterås skulder på 36 miljoner vilket var en enorm summa för en så liten kommun. Från att ha varit en lågskattekommun vid 1960-talets början hade man nu, 1969, tvingats höja skatten till den högsta i landet. Folk började bli rädda att bo kvar i kommunen, visste media att berätta.

Lund och Gustafsson försvarade sig
Lund byggde sitt försvar utifrån resonemanget att den snabba expansionen av Mönsterås var nödvändig och att lånen därför var rimliga. Inget olagligt hade skett, allt byggde på missförstånd. Gustafsson underströk att han hela tiden arbetat med kommunens bästa för ögonen och att han hade litat på Lund när han hade skrivit under de handlingar som Lund räckt fram.

Villkorlig dom och dagsböter
Försvarstalen hjälpte dock föga. Både Viktor Lund och Erik Gustafsson fick villkorlig dom och dagsböter. De fick också betala en del av rättegångskostnaderna. Eftersom de båda åtalade inte sökt egen vinning genom sina brottsliga handlingar, och då de redan genom åtalen lidit personlig och ekonomisk skada, ansåg rätten att fängelse inte var av nöden.

Grovt tjänstefel, trolöshet mot huvudman, osant intygande, anstiftan av bedrägeri och falskdeklaration
Viktor Lund dömdes till 120 dagsböter för de kommunala oegentligheterna, samt 7000 kr i böter för deklarationen 1965 och 3000 kr för deklarationen 1966. Enligt domslutet hade Lund gjort sig skyldig till grovt tjänstefel, trolöshet mot huvudman i förening med osant intygande, trolöshet mot huvudman, tjänstefel, anstiftan av bedrägeri och falskdeklaration.

Erik Gustafsson dömdes till 80 dagsböter och till avsättning som ledamot i kommunalnämnden. Enligt domslutet hade han gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman i förening med osant intygande, trolöshet mot huvudman, grovt tjänstefel och tjänstefel.

Förfalskade protokoll, dubbelbelåningar och falskdeklarationer
Konkret handlade det om:

1.Förfalskade protokoll. Lund var inte bara kommunalkamrer, utan även sekreterare i kommunalnämnden. I protokollen hade Lund och Gustafsson skrivit in ärenden som kommunalnämnden inte hade haft uppe till behandling på sammanträde. Genom detta förfarande hade Lund och Gustafsson kunnat uppta lån för omkring 7,8 miljoner. Motivet har varit att för nämnden dölja det stora lånebehovet och de höga kostnaderna för lånen. Verkliga lånekostnader har varit ca 11%, men i protokollen anges 7 eller 7,5%. Rätten påtalade att de genom att dölja hur dålig ekonomin var, förhindrade möjligheten att eliminera delar av upplåningsbehovet genom ökad skattefinansiering.

2.Lund och Gustafsson hade vilselett kommunalnämnden ifråga om verkliga lånekostnader. Omkring 6 miljoner hade lånats till ca 11% ränta, utan att nämnden känt till denna höga ränta.

3.Dubbelbelåningar (dvs kommunen hade fått tillstånd av staten att låna pengar i en bank, men kommunen nyttjade lånetillståndet i två banker).

4.Lunds privata falskdeklarationer.

Dom som dömde


De som dömde i rättegången var: Domaren och häradshövdingen Carl Georg Wargelius, Häradsdomare fru Lycka Martinsson, Oskarshamn, Överpostiljon Einar Wigbrant, Oskarshamn, Sjukkassekassör Erik Wykman, Döderhult, Lantbrukare Nils Cedergen, Fliseryd, Fastighetsskötare, Gösta W. Johansson, Oskarshamn, Lanbrukare Gustaf Höckerfelt, Gränerum, Maskinförman Sven-Gunnar Carlsson, Ruda, Köpman Gustaf Svedegård, Misterhult, Lantbrukare Nils-Gunnar Pettersson, Figeholm.

Viktor Lund överklagade
Viktor Lund valde att överklaga till hovrätten. Huruvida ärendet verkligen kom upp har jag inte kunnat utröna. Tidningarna tiger.

Eric Gustafsson besviken
Eric Gustafsson valde att inte överklaga, men var i en kommentar uppenbart missnöjd: ”...när man ställs ensam av alla övriga i nämnden blir väl domen så. Men nog är det en trist medalj som avslutning på kommunalpolitisk verksamhet”.

Gustafsson hade redan i en tidigare intervju gett uttryck för hur obehaglig han upplevde den kommande rättegången. Det han särskilt reagerade på var hur vissa försökte misstänkliggöra även hans motiv, trots att han alltid haft kommunens bästa för ögonen.

Skattebetalarnas förening uppmärksammar politiker och revisorer
Domarna i målet betydde inte att Mönsterås direkt kunde andas ut och gå vidare. Ännu satt till stora delar samma politiker kvar som under flera år naivt och bekvämt hade gett tjänstemannen Viktor Lund de allt för fria tyglarna. Likaså hade revisorerna kommit väldigt lindrigt undan, om man betänker att de trots påpekanden om missförhållanden hade medgett ansvarsfrihet.

Detta uppmärksammades av direktör Ulf Öjeman i Skattebetalarnas förening som i februari 1970 drog igång en kampanj för att få prövat om ansvariga politiker som försummat sina uppgifter skulle få sitta kvar eller om de kunde tvingas lämna sina poster. Likaså ville han få revisorernas ansvar prövat. Man skickade ut ett frågeformulär till sina 54 medlemmar i Mönsterås. 26 svarade, varav 22 ansåg att ledamöterna inte borde få sitta kvar. 10 ansåg att rättslig prövning mot revisorerna borde utredas.

Skattebetalarnas förening genomförde även en ”folkomröstning” i Mönsterås då ett frågeformulär skickades ut till alla hushåll. Endast 17% svarade. Av dessa ansåg 75% att de berörda kommunalmännen och revisorerna inte borde få ha kvar sina politiska uppdrag. Drygt hälften av de som svarade ansåg även att revisorernas juridiska ansvar borde prövas. Föreningen bestämde sig dock för att inte driva ärendet vidare eftersom valdeltagandet varit så lågt och då många tvekade inför nya kostsamma rättegångar, samtidigt som köpingen på nytt skulle få negativ publicitet.

Politikerna kom undan
Tveklöst var det så att både politiker och revisorer kom undan, medan Viktor Lund och Eric Gustafsson ensamma fick ta hela det juridiska ansvaret. I Eric Gustafssons fall kan man tvivelsutan säga att han fick en dolkstöt i ryggen av sina socialdemokratiska partikamrater som under utredningar och rättegång plötsligt drabbades av allvarliga minnesförluster. Kanske hade de verkligen blivit förda bakom ljuset, men i så fall var knappast Eric Gustafsson den drivande. Och i den mån man blev lurade så är det svårt att bortse från att de försummade att kontrollera vad Viktor Lund egentligen gjorde. Om kommunalnämndens ledamöter hade tagit sitt ansvar så hade det aldrig behövt gå så långt som det nu gjorde.

En uppvisning i hyckleri
Ett absurdt uttryck för socialdemokraternas dubbelmoral och dåliga samvete var när Eric Gustafsson ett par månader efter rättegången avtackades och hyllades av Mönsterås Arbetarkommun där han varit ordförande i 30 år. Många av dem som nu överräckte blommor och hyllade honom hade plötsligt fått minnet och talförmågan tillbaka. Hur som helst får man nog konstatera att Eric Gustafsson var den minste skurken av dom alla.


Ett par månader efter domen hyllades Eric Gustafsson av Mönsterås Arbetarkommun.



















Kan man fördela ansvaret partipolitiskt?
Annars är det förstås svårt att fördela det politiska ansvaret på enskilda partier. I kommuner råder ofta samförstånd över blockgränserna. Under 1950-talet och fram till 1962 hade Mönsterås borgerlig majoritet, men alla partier var positiva till expansionen, Viktor Lund och till hur kommunen sköttes. När lokalpressen intervjuade politiska företrädare i Mönsterås 1958 så framträder enigheten tydligt. Så här sa dom:

- ”Jag kan inte säga annat än att det kommunala arbetet sköts av kloka och ansvarsfulla män och att kommunalpolitiken är sund och stabil. Ibland tycker man kanske att det går lite för fort och att man kanske borde överväga lite mer, men överhuvudtaget anser jag att det kommunala arbetet sköts mycket bra.” (Harry Andersson, Folkpartiet).

- ”En eloge vill jag gärna ge kommunalkamrer Lund, som i mångt och mycket varit en föregångsman.” (Erik Johansson, Kommunistpartiet)

- ”Inom högerpartiet tror jag inte att det finns några anmärkningar mot det kommunala arbetet.” (Albert Nelsson, Högerpartiet)

- ”Det kommunala arbetet tycker jag sköts på ett bra och förnuftigt sätt.” (Anna Hjälm, Socialdemokraterna).

Den enda som antyder att det kanske gick lite för snabbt var folkpartiets representant.

På en punkt skilde sig dock partierna åt. Socialdemokraterna ville genomföra en skattehöjning redan på 1950-talet, vilket de borgerliga satte stopp för. Därmed försvårades en skattefinansierad expansion, och den lånefinansierade delen ökade.

Från 1962 var det socialdemokratisk majoritet och de styrde således kommunen under de mest kritiska åren. Därmed får de också påta sig det största politiska ansvaret för det som skedde, även om de borgerliga också hade ett ansvar i oppositionsställning.

Konsekvenserna för Mönsterås

Huvudpersonerna
Om vi börjar med att titta på det rent personliga planet så var förstås domarna personliga tragedier för Viktor Lund och Eric Gustafsson. Å andra sidan så har jag aldrig hört någon människa i Mönsterås uttala sig negativt om någon av herrarna. Eric Gustafsson betraktades nog som ett offer för Lunds framfart och partikamraternas feghet. Och Viktor Lund är någon som man ännu idag talar oerhört väl om. ”Det var Viktor Lund som skapade det moderna Mönsterås.” ”Det var Viktor Lund som ordnade arbete till oss”. ”Det var Viktor Lund som tog hit alla industrier”. ”Viktor Lund var så trevlig och brukade ta sig tid att spela ishockey med oss barn”. Uppenbarligen gav Viktor Lund så mycket till bygden, samtidigt som de ekonomiska skadorna i någon mån reparerades inom något årtionde, att de flesta mönsteråsare som känner till vad som hände helt verkar bortse från det han dömdes för. Viktor Lund är tveklöst huvudgestalten i Mönsterås 1900-talshistoria.

Landets högsta kommunalskatt
En av de mest påtagliga konsekvenserna av den vanskötta ekonomin var att Mönsterås på kort tid förvandlades från en lågskattekommun till kommunen med landets högsta kommunalskatt. Och även om man fick ordning på de mest akuta problemen inom några år, så hängde det höga skattetrycket med långt in på 1980-talet.

Mönsterås Kommun fick bättre kontroll och rutiner
En direkt konsekvens blev att man blev mer noga vid investeringar och införde bättre rutiner i olika led. 1970-talet blev ett förhållandevis lugnt årtionde vad gäller flotta investeringar. Det är först på 1980-talet man började slå på stort igen.

Kommunaldirektörsbefattningen avskaffas
Mönsterås ville aldrig mer ta risken att få en för stark kommunaldirektör. Därför avskaffade man helt sonika den tjänsten. Mönsterås är än idag en av ytterst få kommuner i landet som saknar kommunchef. Överhuvudtaget så tror jag att politikerna försöker att ha noga koll på hur tjänstemännen sköter ekonomin.

Mönsterås tystnar
När man läser gamla tidningar från 1950- och 1960-talen så får man intrycket att Mönsterås var en öppen och frispråkig kommun med högt i tak. Alla turerna kring ”Mönsteråsaffären” och medias negativa uppmärksamhet bidrog till att Mönsterås slöt sig samman i tystnad. Man ville inte utreda mer. Man ville gå vidare utan att se bakåt. Efter flera års negativ uppmärksamhet så var det en begriplig reaktion. Men den mentaliteten har därefter präglat de politiska institutionerna i Mönsterås, och delvis förstärkts under Centerpartiets ledning. Oviljan till öppen debatt och tendensen att vilja sköta allt internt är givetvis i första hand en dagsaktuell politisk strategi, men möjlig att genomföra eftersom den mentaliteten genomsyrat Mönsterås sedan slutet av 1960-talet.

Slutord
Epoken Viktor Lund innebar, det måste ärligt sägas, ekonomisk vanskötsel och självförvållad negativ publicitet, vilket bidrog till att Mönsterås blev en relativt sluten högskattekommun. Men för att göra en rättvis bedömning så måste man beakta att det var under samma epok som dagens Mönsterås skapades. Min far hade sannolikt inte jobbat på Stece och jag hade aldrig vuxit upp i hyreshuset på Pionjärgatan 8 om inte Viktor Lund hade blivit anställd som kommunalkamrer 1948.

Källor för artikelserien
Artiklar i Barometern/OT 1946-1970.
Irene Lundquists artikelserie om epoken Viktor Lund i Barometern/OT sommaren 1986?
Kommunala protokoll, Mönsterås Kommun.
Egna vykort och bilder.
Samtal med Viktor Lund, 91 år.

Epilog
För ett par månader sedan samtalade jag med Viktor Lund, idag 91 år. Vi fick en mycket fin pratstund och jag upplevde honom som en genuint intresserad och vänlig man. Vad hade han då att säga? "Vi byggde ut Mönsterås i en väldig fart. Det gick lite för snabbt om jag säger så och så tog pengarna slut."