Året var 1992 när Mönsterås Bluesband fick vara med i lokalpressen. Inget konstigt med det. Ett band av den kalibern får förstås en artikel ibland. Ändå finns det två högst anmärkningsvärda iakttagelser man som läsare kan göra.
1. Mönsterås Bluesband hade vid denna tid, enligt Barometern/OT, en kvinnlig sångerska - Eva Bergqvist (numera journalist på Barometern/OT). När man läser om MBB på Wikipedia så förbigås denna intressanta epok i bandets historia med total tystnad. Jag hittar faktiskt ingenting om detta någonstans på Internet. Skulle vara intressant att få veta hur bandet lät med en kvinnlig röst. Hur lät hon i jämförelse med exempelvis Mamie Smith? (Informationen om en kvinnlig sångerska stämmer inte, se nedan).
2. MBB säger sig i artikeln vilja bemöta fördomen att blues skulle vara sorglig. Det är den ju inte alls, menar grabbarna i bluesbandet. Hmm...undrar hur man tänkte där. Det är väl ingen fördom att blues oftast handlar om "blue moods". Många skulle nog mena att det till och med är kärnan i bluesens identitet. Nå, glada ser de ut att vara; alla utom mannen till vänster. I övrigt hög dansbandsfaktor på de smilen.
Kommentar efter artikelns färdigskrivande
Artikeln har fått en kommentar där den i Barometern/OT påstådda sångerskan, menar att hon inte alls var sångerska utan istället trakterade orgel, klaviatur etc. Jag är tacksam för denna rättelse. Dock byggde min information på artikeln i Barometern/OT, som jag förmodade förmedlade tillförlitliga uppgifter. I kommentaren härleder hon mitt antagande att hon var sångerska till någon slags manlig fördom om kvinnor i band där jag tror att de bara kan sprattla med benen eller sjunga. Så är alltså inte fallet. Jag är mycket väl medveten om hennes instrumenttrakterande, men utgick som sagt ifrån att uppgifterna i Barometern/OT stämde. Nu vet vi att de inte gjorde det. Nu vet även Eva att jag inte byggde på fördomar; i alla fall inga andra än dem om Barometern/OT:s tillförlitlighet.
3 kommentarer:
Kul tidningsklipp om MBB, men tyvärr är uppgifterna tagna ur luften vad gäller bloggtexten.
Som så många andra män tror Jonny Nilsson att det enda en kvinna kan göra i ett band förutom att eventuellt sprattla med benen, är att sjunga. Vill bara upplysa om att det faktiskt finns kvinnor som trakterar instrument i stället för sjunger, vilket är fallet när det gäller Eva Bergquist Andersson och Mönsterås Bluesband. Jag sjöng alltså inte en ton, men spelade däremot piano och hammondorgel, precis som jag gjort i många andra band de senaste 25 åren. Det finns många tragikomiska berättelser om hur det är att vara kvinna och musiker men alla får inte rum här. Jag kan bjuda kort på en vanlig situation när vi var ute på turné med MBB under de tre år jag var med:
Vi alla i bandet står på scen och någon lokal ljudtekniker testar våra instrument ett i taget. När det är dags att testa pianot, skriker han åt mig; "Du bruden, kan du gå ner och hämta din kille så vi kan prova hans grejor". ¨
Så kan det gå. "Min kille" såg jag aldrig till, tyvärr. Denne existerade nämligen inte.
Hälsningar pianisten/organisten
1990-1993
Oj då, får revidera mitt skäll på karlar och inkludera min kollega Åsa Borefur i skället. Såg nämligen i slutet av artikeln att det är hon som skrivit den, och dessutom för en gångs skull råkat missuppfatta fakta; det är därifrån Jonny fått att jag sjunger.
Mycket ovanligt att Åsa får något om bakfoten; lovar att terrorisera henne vid morgonkaffet på redaktionen i morgon. Men det var ganska kul också, tycker jag, att det var just hon som gjorde mig till sångfågel i artikeln. Det var säkert nån otäck karl i bandet som ljög om att jag sjöng.
Hej från Eva
Tack för kommentaren! Jag ska bara be att få citera tidningsartikeln: "För cirka ett och ett halvt år sedan fick bandet en kvinnlig sångerska, Eva Bergqvist".
Nog trodde jag att Barometern/OT förmedlade tillförlitliga uppgifter. Så så var det med det. Jag vet mycket väl att du i övrigt trakterar instrument. Så några manliga fördomar gentemot kvinnliga musiker tror jag mig vara i avsaknad av.
Skicka en kommentar