Ingen kris i befolkningsfrågan - Mönsterås befolkningsutveckling 1750 - 2010

För ett par år sedan var det diskussioner när Mönsterås befolkning hade minskat med över 100 personer från ett år till ett annat. Men frågan är om det var så mycket att reagera över egentligen. Ser man utvecklingen i ett längre perspektiv så har befolkningen varit stabil i över 100 år. I själva verket har kommunen just nu en historiskt sett väldigt stor befolkning. Nedan visar jag några diagram som belägger det jag just skrivit. Det kan vara bra att veta att Fliseryd och Ålem var egna kommuner fram till kommunsammanslagningen med Mönsterås 1974. Före 1974 har jag således adderat befolkningsmängden i de tre kommunerna Mönsterås, Fliseryd och Ålem.


Befolkningsutvecklingen i nuvarande Mönsterås kommuns geografiska område (Mönsterås, Ålem, Fliseryd). Bygden upplevde en stor befolkningsökning under 1800-talet. Då handlade det särskilt om den minskade spädbarnsdödligheten (vaccin, föda, hygien, fred) som enskild generell faktor. I siffror ökade befolkningen från ca 5000 invånare 1750 till omkring 13 000 invånare på 1900-talet. Utvecklingen under 1900-talet är relativt stabil. En viss minskning mellankrigstiden följs av en ökning efter andra världskriget till följd av särskilt Mönsterås och Ålemsbygdens industrialisering.



Här ser vi samma utveckling men med extra fokus på åren 1968-2010. Som vi kan se har utvecklingen varit oerhört stabil de senaste 40 åren.



Här ser vi utvecklingen i Ålemsdelen av nuvarande Mönsterås kommun 1759-2009. Ålemsbygden har haft en konstant positiv befolkningsutveckling sedan 1800-talets början. Dock har läget stabiliserats de senaste 60 åren. 1900-talets positiva trend kan säkert förklaras av att bygden industrialiserades under denna tid och låg något före Mönsterås i detta avseende.



Så här ser befolkningsutvecklingen ut för Mönsteråsdelen av Mönsterås kommun. En mycket kraftig befolkningsökning under 1800-talet till följd av minskad spädbarnsdödlighet, samt en tidvis expansiv handel och sjöfart, följs av en markant nedgång 1880-1950 - en period då Mönsterås sakta förlorar sin betydelse som sjöfartsort och handelscentra. Efter 1950 sker en anmärkningsvärd industrialisering av Mönsterås, varvid befolkningen ökar kraftigt under 15 år, för att sedan öka mer måttligt.



Här ser vi befolkningsutvecklingen i Fliserydsdelen av Mönsterås kommun 1750-2009. Här ser vi en helt annan utveckling än i Ålem och Mönsterås. Fliseryd hade 1750 omkring 1000 invånare, men upplevde en tidig och snabb befolkningsökning, så att man år 1900 hade nästan 3500 invånare. Men sedan händer något. Trots järnvägen och trots industrialisering i Fliseryd och Finsjö, så avbefolkas bygden. De stora herrgårdarna effektiviserar sin verksamhet och allt tjänstefolk kan inte fångas upp av bygdens industrier. Människor flyttar. Befolkningsminskningen påbörjas alltså långt innan Jungner läggs ner i början av 1970-talet, även om det förstärker den negativa utvecklingen. Fliseryd har idag omkring 1400 invånare och man är snart tillbaka där man var år 1750.

Det är alltså inte alls konstigt att det idag finns ett stort missnöje i Fliseryd. Dels ville man hellre tillhöra Oskarshamn, dels har Mönsterås kommun inte förmått hantera detta missnöje och integrera Fliserydsbygden på ett bra sätt. När Mönsterås kommun har försökt gynna befolkningsutvecklingen så har man mest satsat på centralorten Mönsterås som redan har en gynnsam befolkningsutveckling. I själva verket borde man ha satsat i Fliseryd som är den enda kommundelen som på ett tydligt sätt har minskat sin befolkning över en längre tid.