Ingen kris i befolkningsfrågan - Mönsterås befolkningsutveckling 1750 - 2010

För ett par år sedan var det diskussioner när Mönsterås befolkning hade minskat med över 100 personer från ett år till ett annat. Men frågan är om det var så mycket att reagera över egentligen. Ser man utvecklingen i ett längre perspektiv så har befolkningen varit stabil i över 100 år. I själva verket har kommunen just nu en historiskt sett väldigt stor befolkning. Nedan visar jag några diagram som belägger det jag just skrivit. Det kan vara bra att veta att Fliseryd och Ålem var egna kommuner fram till kommunsammanslagningen med Mönsterås 1974. Före 1974 har jag således adderat befolkningsmängden i de tre kommunerna Mönsterås, Fliseryd och Ålem.


Befolkningsutvecklingen i nuvarande Mönsterås kommuns geografiska område (Mönsterås, Ålem, Fliseryd). Bygden upplevde en stor befolkningsökning under 1800-talet. Då handlade det särskilt om den minskade spädbarnsdödligheten (vaccin, föda, hygien, fred) som enskild generell faktor. I siffror ökade befolkningen från ca 5000 invånare 1750 till omkring 13 000 invånare på 1900-talet. Utvecklingen under 1900-talet är relativt stabil. En viss minskning mellankrigstiden följs av en ökning efter andra världskriget till följd av särskilt Mönsterås och Ålemsbygdens industrialisering.



Här ser vi samma utveckling men med extra fokus på åren 1968-2010. Som vi kan se har utvecklingen varit oerhört stabil de senaste 40 åren.



Här ser vi utvecklingen i Ålemsdelen av nuvarande Mönsterås kommun 1759-2009. Ålemsbygden har haft en konstant positiv befolkningsutveckling sedan 1800-talets början. Dock har läget stabiliserats de senaste 60 åren. 1900-talets positiva trend kan säkert förklaras av att bygden industrialiserades under denna tid och låg något före Mönsterås i detta avseende.



Så här ser befolkningsutvecklingen ut för Mönsteråsdelen av Mönsterås kommun. En mycket kraftig befolkningsökning under 1800-talet till följd av minskad spädbarnsdödlighet, samt en tidvis expansiv handel och sjöfart, följs av en markant nedgång 1880-1950 - en period då Mönsterås sakta förlorar sin betydelse som sjöfartsort och handelscentra. Efter 1950 sker en anmärkningsvärd industrialisering av Mönsterås, varvid befolkningen ökar kraftigt under 15 år, för att sedan öka mer måttligt.



Här ser vi befolkningsutvecklingen i Fliserydsdelen av Mönsterås kommun 1750-2009. Här ser vi en helt annan utveckling än i Ålem och Mönsterås. Fliseryd hade 1750 omkring 1000 invånare, men upplevde en tidig och snabb befolkningsökning, så att man år 1900 hade nästan 3500 invånare. Men sedan händer något. Trots järnvägen och trots industrialisering i Fliseryd och Finsjö, så avbefolkas bygden. De stora herrgårdarna effektiviserar sin verksamhet och allt tjänstefolk kan inte fångas upp av bygdens industrier. Människor flyttar. Befolkningsminskningen påbörjas alltså långt innan Jungner läggs ner i början av 1970-talet, även om det förstärker den negativa utvecklingen. Fliseryd har idag omkring 1400 invånare och man är snart tillbaka där man var år 1750.

Det är alltså inte alls konstigt att det idag finns ett stort missnöje i Fliseryd. Dels ville man hellre tillhöra Oskarshamn, dels har Mönsterås kommun inte förmått hantera detta missnöje och integrera Fliserydsbygden på ett bra sätt. När Mönsterås kommun har försökt gynna befolkningsutvecklingen så har man mest satsat på centralorten Mönsterås som redan har en gynnsam befolkningsutveckling. I själva verket borde man ha satsat i Fliseryd som är den enda kommundelen som på ett tydligt sätt har minskat sin befolkning över en längre tid.

Mönsterås vill få ökande befolkning men kör på i gamla hjulspår

För några veckor sedan uppmärksammade jag här på bloggen att Mönsterås befolkning minskat ganska mycket senaste tiden. Mot den bakgrunden gav jag två konkreta förslag på hur man långsiktigt kan öka befolkningsmängden. Ingen tycks ha noterat mina förslag. För när kommunen nu skall försöka vända trenden med hjälp av en projektgrupp så handlar förslagen om sådant man har testat i flera år, uppenbarligen utan större framgångar - ett bredare näringsliv med fler tjänsteföretag, attraktivt boende och förstärkning av varumärket Mönsterås. Allt enligt Barometern/OT. (Läs gärna också mina farhågor om hur detta kan påverka debattklimatet i Mönsterås).

De tre förslagen är i sig inte dåliga, men man glömmer två viktiga saker för att locka hit folk.

1. Satsa på ett barnvänligt Mönsterås. Gör Mönsterås känt som den barnvänliga kommunen med trygga skolor, bra lekplatser och fin miljö för barn att växa upp i. Då bör man förstås inte ta bort lekplatser som Mönsterås Bostäder gör. Man bör också satsa på en mångfald av aktiviteter för barn och ungdomar i kommunen. Föreningslivet är redan rikt, men här finns alltid mer att göra. Man måste också på allvar ta tag i det stökrykte som Mönsterås har fått. Ingen vill flytta till en kommun där horder driver fram på kvällarna och vandaliserar och stökar ner.

2. Satsa på kultur. En kommun som vågar satsa på kultur får snabbt ett rykte om att ha det där lilla extra.

Mönsterås befolkning minskar mest i hela länet

Enligt färsk statistik så är Mönsterås den kommun i Kalmar län som har minskat mest i antal invånare - minus 158 personer under 2008. Befolkningsmängden är nu 12 956. Hur går detta ihop med den mediala bilden av "det framgångsrika centerstyrda Mönsterås"? Det räcker uppenbarligen inte med positiv inställning till företagande och fler lyxbostäder på Oknö och i hamnområdet. Det behövs något annat för att få folk att bosätta sig här. För ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg med tips i denna fråga. I korthet handlar det om att göra Mönsterås till den barnvänliga kommunen, samt satsa på kulturen. Det kommer att skapa de kvaliteter som gör att "vanligt folk" vill bygga och bo här.

Så här får vi folk att bosätta sig i Mönsterås

Mönsterås befolkningsutveckling ter sig ganska odramatisk de senaste decennierna. 1965 fanns 13 545 invånare, och för något år sedan bodde här 13 114 personer. Minskningen är förstås olycklig, men ändå inte katastrofal om man ser till samhällsutvecklingen för kommuner av Mönsterås karaktär. Det alarmerande är att barnkullarna har blivit mindre, vilket förstås påverkar utvecklingen även på lång sikt. Det kommunen måste förlita sig på är inflyttning. Hur ska man locka hit folk? Ja, inte genom att försöka tysta dem som har kritiska synpunkter, utan genom att lyssna både på kritik och konkreta förslag. Kritik är inte mindre viktigt eller mindre konstruktivt än förslag. Allt beror på hur kommunen tar det.

Hur som helst ska jag komma med två förslag som bygger Mönsterås för framtiden. Nej, det handlar inte om näringslivet eller lyxbostäder för rika i hamnen eller på Oknö.

1. Satsa på ett barnvänligt Mönsterås. Gör Mönsterås känt som den barnvänliga kommunen med trygga skolor, bra lekplatser och fin miljö för barn att växa upp i. Då bör man förstås inte ta bort lekplatser som Mönsterås Bostäder gör. Man bör också satsa på en mångfald av aktiviteter för barn och ungdomar i kommunen. Föreningslivet är redan rikt, men här finns alltid mer att göra. Man måste också på allvar ta tag i det stökrykte som Mönsterås har fått. Ingen vill flytta till en kommun där horder driver fram på kvällarna och vandaliserar och stökar ner.

2. Satsa på kultur. En kommun som vågar satsa på kultur får snabbt ett rykte om att ha det där lilla extra. Så skynda nu och bygg det nya biblioteket.

Gör man som jag föreslår så tror jag att Mönsterås når 1965 års befolkningsnivå igen inom en tioårsperiod.