Söndagsledaren v3 - Satsa på Fliseryd och kommunala grundkvaliteter

Befolkningsutvecklingen och byggandet

Mönsterås kommun har en något vikande befolkningsutveckling. En strategi för att locka hit nya invånare, gärna höginkomsttagare, är att bygga bostäder eller upplåta tomtmark i exklusiva kustnära lägen. De senaste åren har det också byggts en hel del lägenheter och villor i hamnområdet samtidigt som privatiseringen av Oknö har fortsatt. Nu fortskrider kommunens planer på nya bostäder i känsliga områden – fina naturområden på Oknö, kulturhistoriskt värdefull mark på Kuggås och i naturfina områden nära annan bebyggelse i Timmernabben. Protester från allmänheten, som annars är ganska ovanliga i kommunen, har nu börjat komma. Uppenbarligen finns det krafter som inte vill offra kultur- eller naturvärden, eller som är rädda om värdet på sin villa.

Och självklart kan man argumentera emot den planerade bebyggelsen genom att lyfta fram kultur- och naturvärden. Genom att offra dessa förlorar ju faktiskt kommunen en del av sin attraktionskraft. Byggandet kan alltså få rakt motsatt effekt än man tänkt sig. Det är tunga argument. Men det finns även ett annat argument som sällan kommer fram.

Det är inlandet som krisar, inte kusten

Nästan all byggnation de senaste åren liksom den planerade är kopplad till Mönsterås och Timmernabben. Men nu är det inte dessa orter som har tappat invånare. Tvärtom så har både Mönsterås och Timmernabben ökat sin befolkning både på kort och lång sikt. Kommunens befolkningsminskning sker till största del i inlandet, särskilt i Fliseryds del av kommunen. (Se diagram nedan)

Kommunen satsar i tillväxtregioner
Därför kan det te sig något underligt att kommunen satsar på områden som redan är tillväxtregioner, medan det område som borde få en rejäl satsning, Fliseryd, behandlas ytterst styvmoderligt. Mönsterås Kommun borde byta fokus från känsliga kustnära lägen till en rejäl satsning på inlandet. Fliseryd har försummats ända sedan 1974 – i alla fall är det ganska många i Fliseryd som upplever det så, vilket förstås är ytterst olyckligt för kommunens sammanhållning. Detta faktum är förstås extra pinsamt för ett parti, Centerpartiet, som har som kärnfråga att hela Sverige ska leva. I Mönsterås får man vackert börja med att försöka få hela kommunen att leva.

Kommunala grundkvaliteter

För att få en positiv befolkningsutveckling bör man förstås inte enbart fokusera på exklusivt boende, utan på kommunala grundkvaliteter. Om kommunen lyckas skapa en skola av toppklass så sprider sig snabbt ryktet och chanserna att få barnfamiljer att flytta hit ökar. Och det är barnfamiljer som ger framtiden, inte några få höginkomsttagare som bygger villor i flermiljonersklass på känsliga naturområden på Oknö och i Timmernabben.

Juholt för yvig i detta bleka lagomland
Avslutningsvis ett par rader om Håkan Juholts avgång. Juholt gjorde förvisso en del misstag, men inte av den kalibern att han i ett normalt funtat samhälle skulle ha behövt avgå. Sanningen är att Sveriges eliter inte orkade med en yvig, färgstark och något klantig människa. I detta bleka lagomland så vann lantisen inte storstadselitens gunst. De som hånat Juholt har förstås betett sig värre än Juholt.

Pär Nuder den enda med riktigt hög kompetens
Nu återstår att se vem som blir ny partiledare. Se nu till att han eller hon pratar stockholmska och är perfekt in i minsta gen. Personligen har jag bara förtroende för en socialdemokrat och det är Pär Nuder. Där har dom en riktigt kompetent politiker och en normal människa. Men han är så grå och okarismatisk i elitens ögon att han inte lär komma ifråga. Dessutom har han gjort bort sig ett par gånger, bland annat genom att kalla 40-talisterna för ett köttberg, och det tål dom ju inte. Jag tror inte S hinner repa sig särskilt mycket till nästa val. Däremot lär både MP och V skjuta fram sina positioner. MP lyfter fram viktiga frågor och V, som ju annars kan framstå som något sekteristiskt, har i Jonas Sjöstedt fått en mycket duktig och vettig partiledare.

Mönsterås Kommun vill främst satsa på nya bostäder i känsliga kustnära områden i hamnen, på Oknö och i Timmernabben. Detta trots att det är Fliserydsdelen av kommunen som förlorar befolkning och som skulle behöva en satsning.

Befolkningsutvecklingen för Mönsterås tätort med omgivande landsbygd är som vi ser positiv.

Även Ålemsdelen, inklusive Timmernabben, har en positiv befolkningsutveckling.

Ingen kris i befolkningsfrågan - Mönsterås befolkningsutveckling 1750 - 2010

För ett par år sedan var det diskussioner när Mönsterås befolkning hade minskat med över 100 personer från ett år till ett annat. Men frågan är om det var så mycket att reagera över egentligen. Ser man utvecklingen i ett längre perspektiv så har befolkningen varit stabil i över 100 år. I själva verket har kommunen just nu en historiskt sett väldigt stor befolkning. Nedan visar jag några diagram som belägger det jag just skrivit. Det kan vara bra att veta att Fliseryd och Ålem var egna kommuner fram till kommunsammanslagningen med Mönsterås 1974. Före 1974 har jag således adderat befolkningsmängden i de tre kommunerna Mönsterås, Fliseryd och Ålem.


Befolkningsutvecklingen i nuvarande Mönsterås kommuns geografiska område (Mönsterås, Ålem, Fliseryd). Bygden upplevde en stor befolkningsökning under 1800-talet. Då handlade det särskilt om den minskade spädbarnsdödligheten (vaccin, föda, hygien, fred) som enskild generell faktor. I siffror ökade befolkningen från ca 5000 invånare 1750 till omkring 13 000 invånare på 1900-talet. Utvecklingen under 1900-talet är relativt stabil. En viss minskning mellankrigstiden följs av en ökning efter andra världskriget till följd av särskilt Mönsterås och Ålemsbygdens industrialisering.



Här ser vi samma utveckling men med extra fokus på åren 1968-2010. Som vi kan se har utvecklingen varit oerhört stabil de senaste 40 åren.



Här ser vi utvecklingen i Ålemsdelen av nuvarande Mönsterås kommun 1759-2009. Ålemsbygden har haft en konstant positiv befolkningsutveckling sedan 1800-talets början. Dock har läget stabiliserats de senaste 60 åren. 1900-talets positiva trend kan säkert förklaras av att bygden industrialiserades under denna tid och låg något före Mönsterås i detta avseende.



Så här ser befolkningsutvecklingen ut för Mönsteråsdelen av Mönsterås kommun. En mycket kraftig befolkningsökning under 1800-talet till följd av minskad spädbarnsdödlighet, samt en tidvis expansiv handel och sjöfart, följs av en markant nedgång 1880-1950 - en period då Mönsterås sakta förlorar sin betydelse som sjöfartsort och handelscentra. Efter 1950 sker en anmärkningsvärd industrialisering av Mönsterås, varvid befolkningen ökar kraftigt under 15 år, för att sedan öka mer måttligt.



Här ser vi befolkningsutvecklingen i Fliserydsdelen av Mönsterås kommun 1750-2009. Här ser vi en helt annan utveckling än i Ålem och Mönsterås. Fliseryd hade 1750 omkring 1000 invånare, men upplevde en tidig och snabb befolkningsökning, så att man år 1900 hade nästan 3500 invånare. Men sedan händer något. Trots järnvägen och trots industrialisering i Fliseryd och Finsjö, så avbefolkas bygden. De stora herrgårdarna effektiviserar sin verksamhet och allt tjänstefolk kan inte fångas upp av bygdens industrier. Människor flyttar. Befolkningsminskningen påbörjas alltså långt innan Jungner läggs ner i början av 1970-talet, även om det förstärker den negativa utvecklingen. Fliseryd har idag omkring 1400 invånare och man är snart tillbaka där man var år 1750.

Det är alltså inte alls konstigt att det idag finns ett stort missnöje i Fliseryd. Dels ville man hellre tillhöra Oskarshamn, dels har Mönsterås kommun inte förmått hantera detta missnöje och integrera Fliserydsbygden på ett bra sätt. När Mönsterås kommun har försökt gynna befolkningsutvecklingen så har man mest satsat på centralorten Mönsterås som redan har en gynnsam befolkningsutveckling. I själva verket borde man ha satsat i Fliseryd som är den enda kommundelen som på ett tydligt sätt har minskat sin befolkning över en längre tid.