Nya rön kring Lövö och danskarnas härjningar 1677 – muntlig tradition och tidigare forskning stämmer inte

Danskarna anfaller - alla dödas och bara en gård skonas enligt den muntliga traditionen
Den 20 augusti 1677 anföll danskarna våra bygder. En av de byar som drabbades hårdast var Lövö i Ålems socken. Enligt den muntliga traditionen brände danskarna ner alla fyra gårdar utom mellangården som klarade sig tack vare att en förrädare kom från den gården. I en annan version hittade danskarna ett skrattande spädbarn i huset, varför de inte kom sig för att bränna det. Enligt samma tradition, som återfinns i Ålemsboken, dödade danskarna alla bönder på Lövö.

Kalmar Läns Museum påstår att Lövö låg öde i över 20 år
Enligt en utredning från Kalmar Läns Museum (KLM) låg Lövö öde i drygt 20 år efter danskarnas anfall. Länsmuseet bygger påståendet på en lantmäteriskrift från 1723 då Lövöbönderna försöker vinna tillbaka rättigheterna till en liten holme som kallades Brunsö, som Gisemålas bönder hade nyttjat sedan krigets dagar. Enligt KLM så framgår det av handlingarna att Lövö hade legat öde och brukats av Ålemsbönderna i drygt 20 år efter danskkriget 1677. Men stämmer verkligen denna uppgift? Har KLM läst rätt?

Men vad står det egentligen?
Låt oss börja med att verkligen läsa vad det står i skriften från 1723. Där står det inte ett ord om att Lövö legat öde i drygt 20 år och då brukats av Ålemsbönderna. Däremot står det att Lövöbönderna för drygt 20 år sedan (dvs omkring 1700) framgångsrikt återvunnit några andra småöar som Ålemsbönderna hade tagit över när Lövö en längre tid låg öde efter danskkriget 1677. Och det är ju något helt annat. Hur länge Lövö hade legat öde framgår emellertid inte alls. Med uttrycket "en längre tid" kan avses 3 år, 7 år eller 15 år. Inget svar ges här. Bara att man tvistat med Ålem och vunnit för drygt 20 år sedan.

Men låt oss nu gå till källor från den tid då danskarna anföll. Ju närmare skeendet vi kan komma destu bättre. Finns det några användbara källor?

Två eller tre bönder 1680
Låt oss börja i mantalslängderna. 5 år före kriget, 1672, fanns det som väntat fyra bönder och en båtsman på Lövö – Per, Olof, Lars, Isak, Mats. 1680, tre år efter kriget, fanns tre bönder upptagna – Lars, Nils Nilsson och Olof Persson. Huruvida Olof var bonde eller inneboende är oklart. Ön låg hur som helst inte alls öde.

Räkenskaperna visar att så gott som alla överlevde
Den mest intressanta källan är dock Ålems församlings räkenskaper. Varje år antecknade prästen nitiskt kyrkans inkomster och skrev upp allt som socknens bönder skänkte. Och eftersom nästan alla skänkte något varje år så får vi här en mycket tillförlitlig bild av vilka som verkligen bodde i byarna.

Före kriget skänker bönderna Lars, Isak, Mats och Claes Olsson på Lövö pengar till kyrkan. Även Måns Börjesson Huess omnämns. Om traditionen att alla dödades stämmer bör alltså inga av dessa personer nämnas i kyrkans gåvoregister efter den 20 augusti 1677.

Den 7 oktober 1677, två månader efter den ödesdigra krigsdagen, så skänker Isak på Lövö pengar till kyrkan. Han överlevde alltså. I januari 1678 skänker Lars på Lövö pengar, sannolikt samma Lars om nämndes före kriget. Under våren 1678 skänker även Claes Olofsson och Mats pengar. Den enda som inte återkommer är Måns Börgesson Huess.

Jordeböckerna ger definitivt svar
Jordeböckerna ger oss så den sista pusselbiten. Före kriget hittar vi följande bönder på Lövö: Olof Persson (nr 1), Isak (nr 2), Lars Jonsson (nr 3) och Mats (nr 4). Efter kriget 1678 och 1679 anges gård 1 och 2 vara öde, medan gård 3 och 4 verkar ha klarat sig. Redan 1680 verkar de två ödegårdarna ha fått tillbaka brukare. Detta betyder alltså att det sannolikt var gård 1 och 2 som brändes. Gård nr 2 är Mellangården som enligt den muntliga traditionen ensam skulle ha klarat sig. Källmaterialet pekar i rakt motsatt riktning.

Två slutsatser – de flesta överlevde och Lövö låg aldrig helt öde
Vi kan alltså konstatera två saker.
1. Så gott som alla Lövös bönder överlevde danskarnas anfall. Fyra av de fem män som nämns på Lövö före kriget, skänker pengar till kyrkan inom ett år efter kriget. Av dessa återkommer två som gåvogivare de närmaste åren och synes alltså helt säkert ha varit bosatta på Lövö, vilket bekräftas av jordeböckerna. Bönderna var Mats och Lars på gård 3 och 4. De andra gårdarna anges vara öde även om bönderna synes ha överlevt.

2. Påståendet att Lövö skulle ha legat helt öde en längre tid måste revideras. Minst två av gårdarna fortsatte man att bruka direkt efter kriget, och redan vid 1680-talets början var alla fyra gårdarna bebodda av bönder igen. Möjligtvis låg alltså två gårdar öde under ett fåtal år. Det var väl under dessa år som Ålem och Gisemåla lade under sig de småholmar som Lövöbönderna just då inte kunde prioritera, vilket ledde fram till rättsliga tvister omkring 1700 respektive 1723.

Summering
Kalmar Läns Museums påstående att Lövö låg öde i mer än 20 år efter danska kriget 1677 stämmer inte. Dels har de tolkat en skrift från 1723 fel och använt feltolkningen som stöd för den muntliga traditionen. Dels har de i övrigt okritiskt accepterat den muntliga traditionen som säger att bara en gård skonades. Går man till 1600-talets källor så visar det sig att så gott som alla bönderna överlevde kriget. Minst två av gårdarna brukas dessutom utan avbrott, och redan efter tre år synes alla fyra gårdarna vara bebodda igen. Dessutom kan vi notera att Mellangården, i motsats till vad den muntliga traditionen säger, inte klarade sig. Minst två gårdar verkar stå kvar efter danskarnas besök - nr 3 Norrgården och nr 4 Södergården.


Del av skriften från 1723 som Kalmar Läns Museum inte kunde läsa så bra, vilket ledde till fel slutsats. Jag kan ha viss förståelse för lässvårigheterna, men så här står det ord för ord i den aktuella passagen:
...Skolandes deras By för några och 20 åhr sedan medelst Höga vederbörandes tilhjelp tillbaka fått de ägor som Åhlemb Byes åboar en lången tidh då Löföögårdarne utj ödesmåhl wore, under sig slagit, som var Hällehållmen, Marsöön och Lindöön...

Om du vill läsa Kalmar Läns Museums skrift så kan du söka på Google - Lövö + Kalmar Läns Museum - så får du den som pdf-fil.