16 maj 2011

Campus eller integrerat?

Campus eller integrerat?
Tror det är dags för en främmande fågel på Mönsteråsbloggen. Just nu pågår en ganska livlig diskussion huruvida Linnéuniversitetets Kalmaravdelning skall bli campus likt Växjö eller förbli utspritt på olika institutioner och kvartér mitt i staden (integrerat). Diskussionen framstår som onödigt hård eftersom båda modellerna har sina fördelar och lämpar sig för olika städer. Eftersom jag har studerat både i Växjö (campus) och i Lund (integrerat), så ska jag delge mina erfarenheter.


Campus möjliggjorde möten
Jag ska ärligt tillstå att jag stortrivdes med alla institutioner samlade på samma område i Växjö. Olika ämnen möttes och det uppstod många intressanta diskussioner som annars inte skulle ha blivit av. Jag minns när ämnet historia delade korridor med matematikerna. Det var en underbar tid. Humaniora och mattenördar. Där satt vi ibland hela nätterna och pratade. Det var många härliga människor med helt andra perspektiv på tillvaron som man annars aldrig skulle ha träffat. Och så hade jag nära hem. Universitetet blev en livsstil utan tydlig uppdelning mellan arbetsliv och privatliv. På gott och ont. Förmår man att nyttja de ämnesöverskridande mötena rätt så är campus definitivt gångbart och ger en bra utgångspunkt för ett helhetsperspektiv på människan och hennes omgivning. Nackdelen med campus är att det lätt blir små världar för sig själva utan större kontakter med omvärlden. Det finns också en viss risk att hela miljön blir ”gymnasiefierad”.
Campus i Växjö.

Integrerat - forskning och bildning tillhör alla
I Lund med institutionerna utspridda över hela stan går förstås vissa möten förlorade. Å andra sidan är det en fantastisk känsla att kliva in på en ämnesinstitution med levande spetskompetens och ämnesbibliotek i samma hus. För en gammal universitetsstad som Lund passar det utmärkt med utspridda institutioner. Det sätter sin prägel på hela staden. Kanske därför som Lund är en så förträffligt mysig och trevlig stad. Och så symboliserar ju utspridda institutioner att forskning och bildning inte är en värld för sig utan något som tillhör oss alla.

Man kan förstås också tänka sig en utveckling där studierna blir mer IT-baserade. Istället för att gå på en föreläsning så följer man den via sin Internetuppkoppling. Även kommunikationen med lärare och kurskamrater torde gå att klara av den vägen. Men är det verkligen en önskvärd utveckling?
Historiska Institutionen i Lund.

Inga kommentarer: