Stranda Hembygdsförenings tidskrift Stranda har jag skrivit om tidigare (se även här), men jag vill redan nu förbereda Mönsteråsvänner på nästa årgång som blir en av de mer unika i tidskriftens historia. Jag har ju lite inside information, men tänker inte avslöja vad det är, utan det får förbli en hemlighet fram till att den släpps.
Under Ivar Modéers redaktörskap
Under mer än 30 år fram till 1960 så var ju professor Ivar Modéer huvudredaktör, vilket borgade för en väldigt god vetenskaplig kvalitet. Tidskriften hamnade i en kris på 1960-talet efter Modéers bortgång, men hämtade sig sedan när Erik Nelsson skrev ner sina Mönsteråsminnen i två årgångar. Det var ju lite annorlunda jämfört med de äldre artiklarna, men en viktig kulturgärning.
Att hitta balansenUnder 1970- och 1980-talet blev tidskriften kanske något mera lättsam, men många artiklar höll god klass och man täckte vanligtvis ämnen som inte hade behandlats tidigare. Det senaste årtiondet finns det dom som menar att den har blivit lite för trevlig på den vetenskapliga kvaliténs bekostnad. Eftersom jag jobbar på föreningen så har jag ingen offentlig åsikt om det och jag ingår inte i redaktionen så jag har inget att försvara, men den sortens synpunkter ska man ta på allvar, även om varje årgång är en höjdpunkt för mig. Det är inte alltid helt lätt att hitta en bra balans. Det bästa är väl om man kan kombinera ny forskning och vetenskapligt hög kvalitet med lite mer lättsamma avsnitt. De genuint historiskt intresserade måste få känna att tidskriften är spänstig och vid forskningsfronten, samtidigt som det finns mindre intresserade stödmedlemmar som kanske tycker det är roligast med små utdrag från gamla tiders lokalpress.
Unik artikel
För egen del kan jag bara försöka bedriva lobbyverksamhet. Jag la ett gott ord för en viktig artikel om bygdens äldre historia som en arkeolog skrivit, men den fick tyvärr inte plats i nästa årgång. Lite synd faktiskt eftersom det handlar om ny forskning om bygden. Däremot får man väl säga att jag är delaktig i en annan del som alltså kommer att göra årgången helt unik – kanske inte från vetenskaplig synvinkel, men från en mänsklig aspekt. Nå, den största äran tillfaller en annan person i föreningen som inte gav upp när jag i princip hade gett upp idén. Men jag var med i början och etablerade en bra kontakt som sedermera ledde fram till en lyckosam lösning och en unik artikel i nästa årgång av Stranda. Tidskriften ingår ju i medlemskapet, men kan också köpas separat. Den brukar väl komma i början av året om jag minns rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar