1. Ranelid bryter mot alla Jantelagens regler. Han har ju
ganska stort ego, är medveten om sin begåvning, bryr sig om sitt utseende och
skäms inte att vara glad över framgångar. Detta fenomen är inte alls ovanligt
inom idrotten, och det accepteras, ja betraktas som lite charmigt, men när en
författare beter sig på samma sätt så har man inte samma tolerans. Personligen älskar jag hans segerkommentar: "Detta är norra Europas vackraste revansch".
2. Raseriet från belackarna förstärks av att Ranelid faktiskt
är folklig och populär hos halva befolkningen. Han sitter inte kvar uppe i sitt
författartorn utan struntar i gamla gränser mellan fin- och populärkultur. De
fina anser därmed att han är en kulturförrädare, medan popkulturen (artisterna)
anser att han klampar in på revir han inte ska beträda, en sparv i tranedansen.
Varför skulle de som är riktiga artister och musiker behöva förlora mot en
gycklare, resonerar dom. Men Ranelid är förstås ingen gycklare – genom att
förena reciterad poesi med tuggummipop förnyas genren. Melodifestivalen har med
Ranelid äntligen blivit lite rolig igen.
3. Ranelid är inte ironisk, utan äkta och ärlig. Idag styr
ju den ironiska generationen det mesta. De driver med allt och alla och sig
själva. Ranelid tar världen, kärleken och sig själv på största allvar. Det får
man förstås inte.
4. Ranelids text handlar om den rena kärleken. Det är väl
inte tillräckligt hippt.
5. Ranelid är mån om sitt utseende på ett för män ovanligt
sätt, samt pratar en udda dialekt. Det räckte när jag gick i skolan. Det räcker
än.
När Ranelid fick höra om artisternas protester så hade han förstås bara ett svar: "Jag förlåter er!".
När Ranelid fick höra om artisternas protester så hade han förstås bara ett svar: "Jag förlåter er!".
1 kommentar:
Åh vad glad jag blev att läsa någon mer med samma uppfattning om det hela. Tycker verkligen att Ranelid är betydligt mer intressant både som person, och i det han skapar, än de flesta som bara är intresserade av att hålla sig inom ramarna.
Han är verkligen en sann rebell haha! Dock är han något utav en gåta för mig personligen, men det är ju det som också gör honom intressant, människor som har alla egenskaper inom snäva ramar har man sett tillräckligt av.
Nä jag är team Ranelid! Världen blir så mycket roligare och mer färgrik med människor som honom!
Skicka en kommentar