Danskarnas härjningar 1506

Danskarna härjade 1506
De flesta känner kanske till att danskarna brände ner Mönsterås i samband med Kalmarkriget 1612 och under Skånska kriget 1677. Mindre känt är att danskarna var här och härjade även vid 1500-talets början, närmare bestämt i maj 1506 (inte 1505 som det står i Mönsteråsboken, 1963).

Kriget skrämmande nära

Unionstidens krigshandlingar nådde i högsta grad Mönsteråsbygden. Sedan unionsupproret 1501 hade det varit krig mellan riksföreståndarregimen i Sverige och den danske konungen Hans. Danskarna kontrollerade både Kalmar och Borgholm och kriget låg hela tiden skrämmande nära. Riksrådet sammanträdde till och med i Mönsterås och angränsande platser vid några tillfällen.

Unionsstriderna beskrivs ofta som en strid mellan svenskar och danskar, men det är bara delvis sant. Många adelsmän hade gods både i Sverige och Danmark och svenska bönder under danska herrar kunde ibland strida för danskarna. Så någon renodlad nationalism kan man knappast tala om.

Kritiskt 1506

Konflikten hade många bottnar och detaljerna kan jag kanske återkomma till vid annat tillfälle. Men 1506 blev läget kritiskt och den danske befälhavaren Jens Holgersson Ulfstand brände ned både Pata och Strömsrum. Även Mönsterås förefaller ha drabbats vid detta tillfälle.

Källorna berättar

Riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture, fast han egentligen inte var en Sture) höll sommaren 1506 ett tal på prästmötet och landstinget i Skara där han omtalar de stora grymheter som begicks vid Pata och Mönsterås i maj 1506:

”Nw om Sancti Erici dag kom Jens Holgersson med kong Hansses parthij giorde landgang ved Pathe oc bedreff ther in pa swensk blod ynkelig mord, roff oc brand…”

Han berättar vidare om att danskarna ska ha huggit kvinnor och barn i stycken och kastat dem på elden. Det är i detta sammanhang som även Mönsterås omnämns, även om det är oklart huruvida Mönsterås brändes eller endast på annat sätt drabbades. Detaljerna kan tyda på propagandistiska överdrifter, men att bygden drabbades hårt råder det knappast någon tvekan om. ”Sancti Erici dag” bör ha syftat på 18 maj som var det datum då Erik den Helige (Erik Jedvardsson) dog.

Även andra källor (oklart hur de är beroende av varandra) från tiden bekräftar i stort händelseförloppet och tidpunkten:

Hemming Gadh (en inte allt för from svensk biskop som även deltog i militära aktioner) meddelar till Svante Nilsson den 21 maj 1506 att Jens Holgersson mist 2 skepp i Tjusta skär och därefter bränt Pata och Strömserum, med vilka tilltag han "har låtit oss se, hur vi skall göra i vinter".

Erik Svensson, dekan i Linköping, meddelar Svante Nilsson att kung Hans män bränt Pata några dagar tidigare och att de även hade bränt Västervik om de inte hade mist några skepp utanför Misterhult skär. (15060607)

Hot 1508

1508 hotade danskarna åter vår bygd, men om de verkligen anföll är oklart. Troligen stannade det vid hot den gången. I ett postscriptum meddelar Hemming Gadh att han nu måste uppbåda folk från norra delen av länet och att han redan har skrivit till Njudung, Aspeland, Sevede och Högsby socken, emedan Otte Rud hotar bränna i Ålhem och Mönsterås, till vars försvar det inte finns en skuta. (15080401)

Otte Rud begav sig dock ganska snart till Danmark och kvarlämnade en relativt obetydlig truppstyrka, varför hotet aldrig lär ha genomförts. Däremot så lär Hemming Gadh ha anskaffat timmer och livsmedel i Mönsterås och Ålem, vilket knappast uppskattades av bygdens bönder.