Mönsteråsbloggen ägnar föga uppmärksamhet åt andra bloggar.
Det finns andra
verkligheter som pockar på uppmärksamhet. Dock ska jag göra ett sista inlägg angående den sk Gröna Köpingen
som har blivit en snackis i Mönsterås.
KritikGröna Köpingen anger i ett inlägg att man har fått kritik för att man fokuserar för mycket på kultur och för lite på satir mot makten. Det är inte jag som kommit med kritiken. Jag kritiserar sällan andra bloggar, då man får respektera varje bloggs frihet att välja sin egen inriktning. Men jag kan förstå vad kritikern menar.
Jag har hittills kallat GK för en satirblogg. I någon mån
kan det kanske stämma, men bloggen har allt mer antagit karaktären av en regimtrogen
kultur- och nöjeslokal. Någon satir i ordets rätta bemärkelse är det nog inte.
Gröna Köpingen försvarar sig med att satir mot makten i
Mönsterås är meningslös då kommunen är så extremt välskött. Det resonemanget
håller förstås inte, såvida resonemanget inte är ironiskt menat. Jag har ägnat de senaste fyra åren till att gå bakom den
perfekta fasaden i detta Kafkaland. Den som drabbats av maktens tentakler i
Mönsterås är inte särskilt benägen att skriva putslustigt. Här
finns hur mycket som helst att göra satir på om man så önskar. Bara detta att
vi har ett parti och ett kommunalråd som har suttit vid makten i över 25 år är
ju ett drömscenario för satirmakare.
Därmed inte sagt att man behöver bli besviken på Gröna
Köpingen. Den är fri att se ut som den vill och den är oftast fenomenalt rolig
som den är. Men satir riktad mot makten – nej det ska vi nog inte hoppas på
längre. Den är med andra ord ungefär som Mönsteråsrevyn – väldigt rolig och
väldigt snäll.
1 kommentar:
Intressant med bloggen Gröna Köpingen eftersom det i nuvarande skede svårt att se vilken inriktningen den har. Antingen är det någon som går kommunledningens ärende och är ämnad att accelera åt det hållet eller är det någon som inte har närmare kännedom vad som händer i förvaltningar. Det kan förstås vara någon helt oberoende och jag kan hålla med att bloggen är ofta rätt vitsig. Vi får se
Skicka en kommentar