Uppföljning av kyrkans kuppartade tjänstetillsättning i Mönsterås

Protokollen talar

Jag har nu fått ta del av de protokoll från Svenska Kyrkan i Mönsterås som visar hur det gick till när Robert Rapakko (S) fick tjänsten som kyrkogårdsvaktmästare - trots att kyrkonämndens arbetsutskott förordade en annan sökande från Berga, så valde kyrkonämnden att gå emot arbetsutskottet och ge Rapakko tjänsten. Inte nog med det. Man manövrerade också bort en man som troget tjänat församlingen under 25 år. Läs mer här.

Omoralisk process
Jag hade hoppats att protokollen skulle ge en mer nyanserad bild, men det är med sorg jag noterar att tyvärr förstärktes bara bilden av en sällsynt omoralisk process där andra dugliga kandidater till tjänsten manövrerades bort under förödmjukande former och där man får intrycket att vissa redan från början haft en agenda att ge Rapakko tjänsten eftersom de kände honom privat eller på grund av hans tidigare församlingsarbete.

Annika Tengel (S) som genomförde kuppen i kyrkonämnden och gick emot arbetsutskottets förslag är inte ensam ansvarig för den omoraliska processen. Även kyrkoherden verkar här ha haft en avgörande roll, särskilt när det gäller att manövrera bort mannen med 25 års erfarenhet, där kyrkoherden agerat onödigt kantigt och utan flexibilitet. Att kyrkans övriga personal på oklara grunder förordade Rapakko är förstås också en del av helheten, även om deras inlaga, låt vara att den är svag, inte framstår som lika anmärkningsvärd som delar av kyrkonämndens agerande.

Först manövrerades mannen med 25 års erfarenhet bort
Först manövrerade man alltså bort en man med 25 års erfarenhet och trogen tjänst i församlingen. Mannen behandlades uppenbart förödmjukande, så långt ifrån hur Jesus skulle behandlat en annan människa. Kyrkoherden och nämndens ordförande letade efter fel i hans ansökan som gjorde att man kunde få bort honom från processen. Eller för att använda ett mer vardaglig språk – man jäklades med honom istället för att resonera med honom. Okänsligt och kantigt. Detta efter 25 års trogen tjänst. Man får tacka Gud för att denne man sedermera fick tjänst som biträdande kyrkogårdschef i Oskarshamn och därmed fick viss upprättelse – något som säger en hel del om den kompetens han har, vilket man alltså tog vara på i Oskarshamn. För mot honom hade Rapakko inte haft en chans sett till meriter. Återstod så Rapakko och en man från Berga.

Personalen förordade Rapakko utan att ange kvalitativa fördelar

Personalen skrev ner några synpunkter där båda männen fick goda vitsord. Ändå valde de att förorda Rapakko. Av personalens synpunkter framgår dock ingen klar kvalitativ fördel för Rapakko annat än hans koppling till Mönsterås. Tvärtom så hade den andra mannen gått en specifik utbildning som Rapakko saknade. Eftersom personalen inte anger någonting som ger Rapakko en fördel, annat än hans Mönsteråsanknytning, så kan man alltså konstatera att han gynnades av att de kände honom.

Lyftes fram av nätverk
Känd var han förstås också i kyrkonämnden där en majoritet hellre ville ha Mönsteråsaren Rapakko än mannen från Berga, varför man gick emot arbetsutskottets förslag.  Tengels kupp var inte en kvinnas verk. Det var ett helt nätverk inklusive kyrkoherden och kompisar till Rapakko som lyfte fram honom genom att manövrera bort andra sökanden. Visserligen kan man mot bakgrund av den turbulens som varit på kyrkogårdsavdelningen de senaste åren ha en viss förståelse för att man ville satsa på det trygga säkra kortet, men det är förstås ingen ursäkt för hur illa tjänsteärendet skötts.

Frågan är om kyrkonämnden överhuvudtaget borde ha fattat beslut om vem man skulle anställa, då väl så gott som alla där är mer eller mindre bekant med Rapakko. I sådana uppenbara jävsituationer borde man kunna ta in en oberoende extern grupp som jämför de sökandes meriter.

Förtroendet rasar

Det här raserar inte bara mitt och många andras förtroende för Socialdemokraterna. Värre är att mitt förtroende för Mönsterås församling därmed minskar drastiskt. En kristen församling som vill göra Jesus känd och älskad förväntas behandla sina medmänniskor väl. Här har inte alla blivit behandlade väl. Man tvekade inte att på ytterst tvivelaktiga grunder skjuta undan människor under resans gång för att få fram den kandidat man ville. Detta agerande borde vara en kristen församling främmande. Nu måste man dels jobba för en försoning utan att detta för den skull sopas under mattan, dels måste man försöka få tillbaka allmänhetens förtroende igen.

Alla handlingar publiceras
Nedan publicerar jag alla handlingar i ärendet. Allt ska fram i ljuset. Jag har strukit över alla namn utom politikernas och kyrkoherdens. De får stå för sina åsikter offentligt. De sökandes namn, bortsett från Rapakko, liksom personalen är dock överstrukna. Självklart riktar jag ingen anklagelse mot Rapakko. Han har givetvis inte gett sig själv tjänsten, och har säkert kapacitet för uppgifterna. Totalt sökte 83 tjänsten.

Nedan visar jag först ett brev från sju kyrkopolitiker som protesterar mot hur tjänstetillsättningen har gått till och som väl belyser problemet. Därefter följer olika protokoll från processen. Jag visar också vilken kyrkopolitiker som avgick i protest. Klicka på bilderna eller öppna i nytt fönster för att få dem i läsbar storlek. Alternativt kan man högerklicka och spara dokumenten för att sedan öppna dem i ett bildprogram.



Del 1 av brev från 7 kyrkopolitiker som kritiserar hur tjänstetillsättningen har skötts.

Del 2 av samma brev.

Sammanträdesprotokoll.

Sammanträdesprotokoll.

Sammanträdesprotokoll.

Brev från kyrkoherden.

Personalens synpunkter.



Sammanträdesprotokoll.

Åke Gustavsson avsäger sig sina förtroendeuppdrag.