12 juli 2013

Bodil Malmsten berättar om konsten att skriva


Jag har läst Bodil Malmstens bok ”Så gör jag. Konsten att skriva”. Den är läsvärd på ett annorlunda sätt. Bodil har en egen stil. Men så visar det sig att hon är elitistisk och finkulturell. Hon skiljer på masslitteratur (deckare, misärmemoarer etc) och ”riktig litteratur”. Och där förlorar hon en del av min respekt. Visst kan jag förstå henne. Så fort det uppstår en boktrend, så kommer också mycket skräp. Bodil Malmsten är ingen hejsansvejsan. Hon tar litteraturen på allvar. Malmsten är ett proffs som kämpar för att få uppmärksamhet och volym på försäljningen, samtidigt som hon får se amatörer som Läckberg och andra spekulativa stereotypförfattare sälja i miljonupplagor utan att skämmas en millimeter. Även jag ser att det inte håller hög kvalitet. Men man ska inte se ner på att folk väljer att läsa det. Många som läser Läckberg och co kanske aldrig skulle läsa Bodils ”riktiga litteratur”, och hellre Läckberg än inget alls. Dessutom läser inte alla för att få en djup livsinsikt. Ibland vill man bara ha spänning och avkoppling.

När jag var barn gjorde biblioteken allt för att slippa köpa in det vi barn verkligen ville läsa – Femböckerna, Tvillingdetektiverna, Kitty och Biggles. Allt som väckte läslusten skulle bort. Och effektiviteten var imponerande därför att höger- och vänsterkrafter hade samma målsättning, men olika motiv. Borgerligheten värnade om den goda smaken. Den var finkulturell kan man säga. Vänstern menade å andra sidan att böckerna var stereotypa och förstärkte klassamhället. God litteratur skulle bidra till klasskampen.

Och Bodil Malmsten berättar om sina förfäder som både var borgerliga och kommunister. Och det är väl det som blandas i hennes litteratursyn. Men det är fascinerande att det ännu finns människor som kan ägna sig åt att skriva på heltid och som ser det som sitt liv.

Hur som helst. Om man orkar med elitismen, så är boken ett intressant udda inslag i bokutbudet. Det personliga anslaget när hon beskriver skrivprocessen är mycket tilltalande. Min lust att skriva kom emellertid inte tillbaka. Men Bodil Malmsten har i alla fall gett mig en god förklaring till varför så är fallet.

Inga kommentarer: