Let´s face it-metoden

Sedan jag påbörjade mitt hälsoprojekt för snart tre veckor sedan så har jag noterat en sak: det gäller att hålla stenhårt på sin egen linje när man ska gå ner i vikt. Hela branschen är ett enda stort hie med fanatiker som försöker sälja just sin metod, med strikta förbud mot än det ena, än det andra. Då får man veta att man är för simpel när man som jag hävdar sundare kost och mer motion. Givetvis gillar dom inte den metoden, för då skulle dom ju inte kunna sälja sin skit. Varje diet har sina predikanter som drar in stålar. Varje diet är en sekt.

Jag tycker media har ett stort ansvar som helt okritiskt skriver om varenda ny diet. I själva verket borde man göra en grundlig kritisk granskning av hela branschen.

Givetvis finns det människor som är överviktiga av andra orsaker och där det handlar om något mer än kost och motion, men det är min bestämda övertygelse att det för den stora majoriteten handlar om dessa två faktorer. När jag började blev jag inspirerad av Kim Ahlqvists metod, även om jag modifierat den något. Men den är sund. Eftersom den i mycket handlar just om enkel logik i kosthållningen, gärna kombinerad med motion, så kan man lika bra kalla den ”Let´s face it”-metoden eller ”sunt förnuft-metoden”. 

För de flesta torde det inte finnas någon som helst anledning att köpa hem dyra böcker eller gå med i klubbar (läs religiösa sekter). Lägg bort det mesta av sötsakerna och snackset, minska på portionerna, ändra något på portionernas sammansättning, motionera. Gör man det så går de flesta ner i vikt. Jag har precis börjat och kan efter snart tre veckor notera att jag blivit 4-5 kilo lättare, att midjemåttet minskat med 3-4 centimeter, att sockersuget försvunnit och att tankeverksamheten fungerar bättre. Jag har en lång resa framför mig, men jag är på väg.

Let´s face it.