1 november 2015

Därför dissar jag min deckare - ändå ett försvar

Någon frågade mig varför jag dissar min egen deckare och varför jag överhuvudtaget ger ut den i så fall. Jag ska gärna svara på det.

Jag dissar inte mig själv för att jag har dåligt självförtroende (önskar för all del att det vore så), utan utifrån litterära kvalitetsmarkörer. Jag saknar kort och gott skönlitterär förmåga. Därutöver kan man om man tar litteratur för seriöst dissa den som deckare eftersom intrigen är sällsynt osannolik och tydligt konstruerad, händelser för slumpmässiga, skurken överdriven etc.

Ändå ska jag nu drista mig till att försvara den:

1. Min bok behöver inte hålla hög litterär klass. Ytterst få svenska deckare gör det. Jag ligger bara snäppet under de sämsta svenska deckarna utgivna på förlag vad gäller språket. Lite mer korthugget och intetsägande, men ändå. Jag har skrivit en liten bagatell på amatörbasis.

2. Min deckare behöver inte leva upp till några krav på trovärdighet. Alla överdrifter, slumpmässiga händelser och liknande är i själva verket en parodi och en drift med deckargenren som i Sverige tar sig själv på alldeles för blodigt allvar. Mina absurditeter, överdrifter och osannolikheter är högst medvetna.

3.  Karaktärerna behöver heller inte vara trovärdiga i en absurd värld. De är klichéer i en alternativ verklighet.

4.  Anledningen till att jag ändå ger ut den, är att jag har haft ganska så roligt när jag har skrivit. Kanske finns det även någon läsare som kan uppskatta en passage eller två och som delar min humor. Men framför allt handlar det om att ha kul. 

2 kommentarer:

Willy Nilsson sa...

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Hälsning!

Willy

Willy Nilsson sa...

Igen!
Det misslyckades! Min mening var att man genom att klicka på mitt "bidrag" skulle få SAOB:s definition av verbet "dissa!"
Nu blir det på detta viset :

"DISSA dis³a² (di`ssa WESTE), l. (i Finl. alltid) TISSA tis³a² v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (IKBLAD (1764)). (dijsa Växiö domk. akt. 1736, nr 474; dijssa LUCIDOR hel. Kk 1 b (1673); tissa LIND (1749))
[afl. af DISS, sbst.¹; jfr sv. dial. dissa (Dalarna,
IHRE Dial.-lex. (1766); jfr diss-barn Dalarna, RIETZ, diss-unge Södermanl., RIETZ) diss (Öl.) tissä (Västerb., IHRE Dial.-lex. (1766)), tissa (Finl. o. Östersjöprovinserna, VENDELL; Ångermanl., RIETZ; Uppl.. E. GRIP i Landsm. XVIII. 3:87; jfr tiss-folå, diande föl, tiss-unge Dalarna RIETZ tiss-ungje Hälsingl., RIETZ)]
[DISSA 1]
1) (i vissa trakter, hvard., föga br.) dia, suga mjölk ur spenarna; äfv.:suga mjölk gm natt; jfr DIA 1. LIND (1749). SAHLSTEDT (17739. WESTE (1807). LINDFORS (1815).
[DISSA 1.a]
a) med obj. betecknande den från hvilken l. det hvarur mjölken suges; jfr DIA 1 a. Han (dvs. spånmannen, om förutsäger för andra) kan icke see / hwem nth om hans knut, / wid (dvs, genom) truldom Konar (dvs. korna) hans diszar. WIVALLIUS Dikt. 99 (c. 1635). Grodor komma i Fähuset som dissa Kona. I ERICI Colerus 2:49 (c. 1645). (Jag) frågade .. häne hvem som skulle miölcka koorna der på hon svarade han får dijsa dem elelr får de vara omiölckade. Växiö domk. akt 1736, nr 474. DALIN 1850.
[DISSA 1.b]
b) med obj. betecknande det som suges (mjölken); i ssgn UT-DISSA; jfr DIA 1 b.
[DISSA 1.c]
c) utan obj.; jfr DIA 1 d. Låta fosteren dija eller dissa. Lex.Linc. 1640; under submitto). Grijsar skola icke dissa öfwer 5 eller 6 Wekor. I. ERICI Colerus 2:205 (c. 1645). Kalfvarne .. klafvas bredevid Kon med et lagom långt rep: de få dissa så ofta de vilja. A. BERCH i VetAH 1769, s. 58. DALIN 1850.
[DISSA 2]
2) (†) bildl.: suga; insupa (ngt). Twå Klippor aff Rubin (dvs. läpparna), vhr hwilka man kan disza / Hwad Nectar öfwergår. LUCIDOR hel. A 1 b (1668). Then som sitter widh Öhl Kannan, / Ock dijssar Tobacks-Röök. Därs. Kk 1 b (1673)
[jfr ä. sv. dricka, supa tobak i bet.: röka tobak]
(Bönder på gästabud) springa og snafla om kull, så Skiägg står änna i Wäre (dvs. rakt i vädret), bykia dät wäll uti Öl, og disza dät sedan i Nötfall. WARNMARK Epigr. L 2 a (1688). Den af HOF Dial. vestrog. 103 (1772) anförda bet.: "dägga, gifva di" har för öfr. icke anträffats i nysv. "

Sluttjafsat!
Hälsning! Willy