17 juli 2009

Lennart Holm drev Holms kiosk i över 30 år


Lennart Holm drev framgångsrikt Holms kiosk i över 30 år.

Mönsteråsbloggen har tidigare skrivit om Holms kiosk vid Bryggerigatan. Idag hade jag förmånen att träffa Lennart Holm som drev kiosken i över 30 år.

Möte med Lennart Holm
När Lennart skjuter altandörrarna åt sidan och ber mig stiga in, är det precis som när han sköt isär kioskluckorna för 30 år sedan och frågade vad det fick lov att vara. Det är som om tiden har stått stilla. Samma röst, samma vänlighet. Men idag behöver jag inte betala för något. Lennart bjuder vänligt på kaffe och nybakad sockerkaka vid sitt vackra hus i Stubbemåla utanför Mönsterås.

Olyckan som ändrade livet
Lennart Holm är en välbekant man för de flesta Mönsteråsare. I närmare 35 år syntes han i sin kiosk. Men det var en olycklig livets omständighet som gjorde att han blev kioskhandlare.

- Jag var väldigt intresserad av motorer och hade nog jobbat med något sådant om inte olyckan hade hänt, säger Lennart.

Det var en mörk kväll 1951 när Lennart kom körandes med sin motorcykel bort emot Torp, ovetandes om att det framför honom fanns ett fordon som inte hade någon baklykta. Lennart försökte gira undan, men smällen tog så illa att han förlorade sin ena arm.

- Jag fick inte ett öre från försäkringen. Jag var bara 17 år och fick med en arm hjälpa till lite där jag kunde, som i mina föräldrars trädgårdsverksamhet i Kronobäck.

Första kiosken
Runt 1955 fick han blott 20 år gammal och ännu omyndig hjälp av kommunen att starta kioskverksamhet. Det fanns särskilda förordningar på den tiden som gjorde att den typen av verksamheter förbehölls funktionshindrade.

- Den första kiosken jag hade låg där Algotsparkeringen ligger idag, bredvid Ålunds hus. Där var jag fram till 1959. Sedan skulle KLS bygga Torghallen och då flyttades den kiosken till Åsevadsgatan. Den fick Lage Karlsson ta över.

Holms kiosk byggs
- Kommunen ville då bygga en ny kiosk åt mig vid Bryggerigatan och så blev det, berättar Lennart.


Holms kiosk. Tack till Mats Granström som bidrog med fotot.


















Lennart visar mig ritningarna till kiosken och berättar att Mönsterås driftige kommunalkamrer Victor Lundh lade sig i hur kiosken skulle se ut.

- Han ville att ena halvan av kiosken skulle sälja blommor, men vi sa att det går inte, så till slut slapp jag det.

Lennart arrenderade kiosken av kommunen. Den slets ganska snabbt, men det dröjde väldigt länge innan kommunen gick med på att renovera den, ändra planlösningen och ta bort den där blomluckan som Victor Lundh hade velat ha.




Ovan syns ritningarna till Holms kiosk på Bryggerigatan.

Stor kundkrets
Lennart berättar att Holms kiosk hade en stor kundkrets och flera stamkunder som kom varje dag. Under 30 år såg han generationerna komma och gå. Även den tidens hemmafruar.

- Kvarterets hemmafruar brukade komma och köpa cigaretter. På den tiden kunde man köpa cigaretter styckvis och det hände att de kom flera gånger per dag, säger Lennart.

Aldrig nära konkurs
Holms kiosk byggde i mycket sin försäljning på tidningar, tobak, tips och lotter.
- Vi var aldrig nära konkurs. Jag levde på det här i över 30 år, säger Lennart med stolthet. Men när vi överlät kiosken 1989 tog det bara ett år innan den nye ägaren tvingades gå i konkurs.

En gång påverkades dock försäljningssiffrorna negativt. Det var när man genomförde grävarbeten vid Bryggerigatan så att biltrafiken stördes.

- Vi sålde mycket mindre under fyra veckor. Jag tog kontakt med kommunen och sa att nu får ni väl i alla fall efterskänka en hyra, men det gick de inte med på, berättar Lennart. Jag hade gärna köpt kiosken av kommunen, men det gick de aldrig med på.

Tidningarna skrev
En annan gång skrev tidningarna negativt om kiosken. Det var en man som felaktigt påstod sig ha haft alla rätt på stryktipset, men inte fått ut sin vinst vid Holms kiosk. Kiosken skulle enligt historien ha missat något vid talongens inlämnande.

- Men så var det inte. Mannen hade gjort fel. Men skadan var redan skedd. Rättelsen blev ju så liten, säger Lennart. Under flera veckor ville folk som lämnade in tipset ha extra försäkring om att jag inte hade glömt något.

Växelkassan stals
Annars var det ganska odramatiska år vid Holms kiosk. Vid ett tillfälle fick han dock växelkassan stulen. Någon smet in i kiosken via bakdörren när hans fru putsade rutorna på framsidan. En hyresgäst hade dock sett vad som hände. Lennart tillkallades och ringde på dörren till tjuvarnas lägenhet där han krävde tillbaka växelkassan. Till en början nekade de skyldiga, men efter lite diskussioner kom växelkassan tillbaka. Polisen hade också tillkallats, men verkade nöja sig med att prata lite med tjuven.

Chokladen smälte
En annan gång var det så varmt att chokladen smälte bort i kiosken.

- Det var bara att slänga eller ge bort till ungarna. Sedan skaffade jag kylaggregat, säger Lennart och skrattar.

Många minns
Lennart berättar att han trivdes väldigt bra med kiosken och alla människor han mötte.

- Många minns mig och hälsar på köpingen. De handlade hos mig som barn, berättar Lennart.

Det är tjugo år sedan Lennart Holm sålde sin sista GB-glass i Holms kiosk. Kiosken har idag bytt namn till Strandakiosken och ligger sedan några år öde. Tiderna förändras. Tur att Lennart är sig lik.


Kartan visar kvarteren runt Holms kiosk. Kiosken är inringad med rödpenna.

8 kommentarer:

Tomas Jonsson sa...

Fint reportage! För mig som inte har rötterna i kommunenär det intressant att ta del av hembygdshistorien. Dock fick jag gå in på Eniro för att lära mig var Bryggerigatan ligger. Där borta har jag aldrig varit. Kioskepoken är ju numer också till stora delar historia, på samma vis som bensinmackarna, som ersatts av små jourbutiker.

Jonny sa...

Tack Tomas!

En karta kunde ju ha varit bra. Ska nog lägga in det.

Ellen Holm sa...

Är barnbarn till Lennart och jag fick tyvärr aldrig uppleva Holm Kiosk då den såldes straxt innan jag föddes. Har dock fått höra historier av både morfar och mor. Tycker det är jätte roligt att du skriver sådana hära reportage om kuriosa som annars riskar att falla i glömska.

Jonny sa...

Tack Ellen! Jag hoppas att även Hembygdsföreningen vill publicera artikeln så att en större läsekrets får ta del av din morfars historia.

MVH/Jonny

Bert sa...

Jaha, en person som levt på att sälja tobak och sötsaker görs till närmast ett helgon - vilket jäv... trams!

Om du vore det minsta objektiv i detta reportage så skulle du i ditt inlägg fråga dig själv och också Lennart följande fråga: hur många lungcancerfall och dito diabetsfall har Lennart orsakat under sina 30 år som säljare av vetenskapligt bevisat dödliga sjukdomms framkallande varor.

Och vad det beträffar den av dig påstådda generella vänlighten hos den intervjuvade personen så bestrider jag den.

Bert

Jonny sa...

Tack för din kommentar Bert! Vem har sagt att jag är objektiv? inte jag. På bloggen tar jag mig friheter som jag inte kan ta mig i det akademiska. Det är delvis därför jag har bloggen, en frizon där jag får återge mina minnen och även hylla min barndoms hjältar och ge personliga perspektiv.

Men vi har förstås olika erfarenheter. Kritiska frågor är förstås välkomna. Men om man känner till bakgrunden till varför han startade kiosken så är det väl ganska givet att han tog chansen. Rökte gjorde man ju helt öppet långt in på 1970-talet. Lennart har förstås bara följt den lagstiftning som finns när det gäller försäljning av sådana varor. Den som valde att fortsätta röka sedan riskerna blev kända får trots allt ta eget ansvar.

Jimmy sa...

Jag minns Holms,vá "stamkund" och som parvel köpte man tuggummin som jänka,shake & en och annan glass & choklad.Kul vá det när både Lennart & hans fru m personal visste vá man skulle ha.10 jänka för en spänn & jäkla vá en tuggade.Hände även att man handlade cigg till morsan,utan att man behövde visa leg.Snacka om att ha koll vilka ungar som tillhörde vem.Mycket bra blogg

Jonny sa...

Tack för roliga minnen! Ja, jag minns också att man ibland inte ens behövde säga vad man skulle ha.