Vyer från kyrktornet

Mönsterås församling hade idag visning av kyrktornet och jag lyckades ta mig upp. Är ingen bra fotograf, men tog några foton med mobilen. Vi hade i alla fall tur med vädret. Klicka på bilden eller öppna i nytt fönster för större format.

 

 

Mönsterås kyrkpark och träden

 

Mönsterås kyrka med kyrkogård ca 1870-talet. Notera korsen. Vid denna tid fanns det inte särskilt många träd på kyrkogården. Ska det bli lika ödsligt nu när många träd i parken ska bort? Det är knappast troligt.

Sjuka träd ska bort

Läste i lokalpressen att många träd ska bort i gamla kyrkparken då de är sjuka. Nya träd ska planteras. Om träd är sjuka så är det förstås i sin ordning att ta bort dem, även om det lär dröja innan parken åter igen blir lika lummig och mysig som idag. Det är värre när kommun eller bostadsbolag fäller fullt friska träd. Och allra värst när kommunen låter människor få igenom medborgarförslag för att fälla fullt friska prydnadsträd av egenintresse, så som skedde vid Sjögatan för några månader sedan. Landskapets förfulning för de flesta – finare utsikt för några få.

Kyrkogård utan träd

I äldre tider fanns det emellertid nästan inga träd alls, vilket berodde på att det var en kyrkogård (vilket det ännu är och vilket totalt nonchaleras under bluesfestivalen). Fram till ca 1870 jordfäste man människor där och då kunde man knappast upplåta de begränsade ytorna för träd. På äldre målningar och på de äldsta fotografierna framträder därför en kusligt kal och ödslig yta framför kyrkan. På ett gammalt foto (se ovan), troligen från 1870-talet, kan man se många kors framför kyrkans östra långsida.

Ett undantag gjordes uppenbarligen 1854 då man på initiativ från apotekare J Lundberg beviljade plantering av några lövträd utmed nuvarande Storgatan för kyrkogårdens försköning. Huruvida det verkligen genomfördes undandrar sig ett säkert bedömande. När konstnären Stanislaus Leczinsky gjorde en tavla över området 1863 ses inga träd utmed gatan, däremot en liten dunge söder om kyrkan. Det verkar också ha varit några buskar vid det Ulfsparreska gravkoret.

Stanislaus originalmålning är egentligen försvunnen, så vi får förlita oss på två avbildningar som faktiskt ser lite olika ut – en av E. Angelin från 1933 och en av John Sjöstrand (som även har ritat människor i bilden). Men vad gäller trädens placering är de samstämmiga.

E. Angelins avbildning 1933 av Leczinskys målning från 1863.

John Sjöstrands avbildning av Leczinskys målning. Den här teckningen har lite mer liv i sig. Notera även de sedan länge försvunna kyrkstolparna och gallret. Gallret skulle förhindra att svinen tog sig in på kyrkogården och bökade i gravarna.

I övrigt verkar kyrkogården ha omvandlats till park först ett eller två årtionden efter att man slutat med jordfästningar, dvs på 1880- eller 1890-talet. Alla foton från 1900-talet visar en lummig park.

Den här teckningen från 1820 med den medeltida kyrkan visar inga träd på kyrkogården.

Foto troligen från 1880- eller 1890-tal. Här verkar man ha gjort en plantering av träd.

Troligen 1927.

Ett kors där någon avlidit 1868.

1915-1920.

Än idag finns det några gravstenar kvar som fint minner om platsens gamla funktion.

Luciaspel/tåg i Mönsterås kyrka övertygade

Kvällens kombinerade Luciatåg och Luciaspel i Mönsterås kyrka är förmodligen det bästa med Luciaanknytning jag har varit på. Luciaspelet var en suverän liten uppsättning som gav oss både den historiska och teologiska bakgrunden till Luciafirandet - allt förstärkt genom effektfullt utnyttjande av kyrkolokalens eko och mörker. Så småningom tändes ljusen och den mer traditionella och stämningsfulla delen tog vid med fina sånger från kyrkans barnkörer. Årets Lucifirande i Mönsterås församling lyckades med konsten att kombinera trivsel och teman som martyrskap och kärleksmod. Kyrkan var modig som inte bara bjöd på en upplevelse utan också en berättelse.

Så här upplevde min mobilkamera Luciafirandet.

Väster om kyrkan

Det här gamla och relativt ovanliga vykortet visar hur det då såg ut väster om kyrkan. Jag har svårt att tidsbestämma kortet, men nog borde det i alla fall vara från 1900-talets första hälft.























Här ett foto av en tavla som en läsare en gång var vänlig att skicka till mig. Tavlan målades 1950 av Hugo Lundgren. Som synes är träden här högre, vilket bör innebära att vykortet ovan är äldre.

När kristnades Mönsteråsbygden?

Den äldsta bilden av Mönsterås medeltida kyrka tecknades av J.H. Rhezelius i september 1634. Kyrkan var sannolikt från 1200-talet. Kanske hade det funnits en äldre träkyrka före denna.

Sigurd Jorsalafarare på korståg 1123
När blev människorna i Mönsteråsbygden kristna? I äldre historieskrivning har man velat sätta tiden för kristendomens införande i våra trakter till omkring 1123. Då företog nämligen den norske kungen Sigurd Jorsalafarare det korståg, som i hävderna går under namnet Kalmare ledung. Konung Sigurd steg i land i Kalmar och följde därefter kustvägarna upp emot Östergötland, samtidigt som han med svärdet i hand tvingade kustbefolkningen till den nya tron. Då sägs det att folket var ”hedniskt och illa kristnat”.

Kanske var bygden redan kristen
Med alla sannolikhet var stora delar av befolkningen redan kristen när Sigurd kom hit. Jag tror mig ha läst att det till och med fanns minst en daterad kyrka i Kalmartrakten från tiden före Sigurds besök här. Men Sigurd hade förstås ett intresse av att framställa sin färd som en lyckosam missionsresa i mörkaste hednaland. Det var inte alls ovanligt att den tidens mäktiga, precis som idag, friserade historien för att framhäva sin egen insats..

Man kan nog utgå ifrån att kristendomen fanns representerad här redan under vikingatiden genom hemvändande krigare och handelsmän som tagit till sig tron utomlands, Däremot var det förstås så att hedniska föreställningar levde kvar parallellt med den kristna tron under flera hundra år. Ja, de utplånades egentligen aldrig.

Omkring 1177 nämns i alla fall flera kyrkor längs smålandskusten. I flera äldre medeltida handskrifter nämns myolstadh-åås eller Mölstada-åås som egen socken.

Den gamla medeltida kyrkan
Före den nuvarande kyrkan som byggdes 1843-1847 fanns det en äldre medeltida kyrka. Huruvida det var den äldsta kyrkan i Mönsterås kan inte säkert bevisas, men redan på 1500-talet ansågs den i alla fall vara mycket gammal. Men eftersom koret var täckt av ett stjärnvalv var den sannolikt senmedeltida, kanske från 1200-talet. I så fall bör det ha funnits en äldre medeltida träkyrka på platsen. Den gamla kyrkan var belägen i nordöstra hörnet av gamla kyrkogården, hade brant sluttande tak, relativt små högt sittande fönsteröppningar och mycket breda murar vilket antyder att den också varit fästningskyrka.


Den här teckningen gjordes 1820 av prosten N.I. Löfgren i Högsby.


Kyrkans interiörer. teckning av N.I. Löfgren 1820.

Mönsterås kyrktorn kunde ha sett annorlunda ut

Som nedanstående artikel visar kunde Mönsterås kyrka en gång ha fått en spira enligt skissen, men det blev aldrig så. Klicka på artikeln för läsbart skick.

Tomtar marscherar till Mönsterås kyrka

Häromdagen kom jag över detta fina julmotiv efter original av Ingvor Holmqvist. Jag har aldrig sett kortet tidigare och vet inte varför hon gjorde ett motiv just från Mönsterås. Det enda jag vet om Ingvor är att hon brukar dyka upp ibland i samband med julmotiv av olika slag. Julkort är ju ofta lite kitschiga, men här tycker jag nog att det mysiga dominerar. Är glad för det här kortet.