Sista och första begravningen

En kort uppföljning till inlägget om kyrkogården häromdagen. Den sista som begravdes på gamla kyrkogården i Mönsterås vid kyrkan var flickan Gerda Carolina, dotter till styrmannen Otto Wilhelm Hansson. Hon dog av lunginflammation bara 4 månader gammal den 26/10 1872 och begravdes den 31/10. Den förste som begravdes vid nya kyrkogården norr om köpingen vid landsvägen var pojken Carl Georg, 16 dagar, begravd den 3 november 1872 och son till Johan Gustaf Jonsson i Forssa.

Mönsterås kyrkpark och träden

 

Mönsterås kyrka med kyrkogård ca 1870-talet. Notera korsen. Vid denna tid fanns det inte särskilt många träd på kyrkogården. Ska det bli lika ödsligt nu när många träd i parken ska bort? Det är knappast troligt.

Sjuka träd ska bort

Läste i lokalpressen att många träd ska bort i gamla kyrkparken då de är sjuka. Nya träd ska planteras. Om träd är sjuka så är det förstås i sin ordning att ta bort dem, även om det lär dröja innan parken åter igen blir lika lummig och mysig som idag. Det är värre när kommun eller bostadsbolag fäller fullt friska träd. Och allra värst när kommunen låter människor få igenom medborgarförslag för att fälla fullt friska prydnadsträd av egenintresse, så som skedde vid Sjögatan för några månader sedan. Landskapets förfulning för de flesta – finare utsikt för några få.

Kyrkogård utan träd

I äldre tider fanns det emellertid nästan inga träd alls, vilket berodde på att det var en kyrkogård (vilket det ännu är och vilket totalt nonchaleras under bluesfestivalen). Fram till ca 1870 jordfäste man människor där och då kunde man knappast upplåta de begränsade ytorna för träd. På äldre målningar och på de äldsta fotografierna framträder därför en kusligt kal och ödslig yta framför kyrkan. På ett gammalt foto (se ovan), troligen från 1870-talet, kan man se många kors framför kyrkans östra långsida.

Ett undantag gjordes uppenbarligen 1854 då man på initiativ från apotekare J Lundberg beviljade plantering av några lövträd utmed nuvarande Storgatan för kyrkogårdens försköning. Huruvida det verkligen genomfördes undandrar sig ett säkert bedömande. När konstnären Stanislaus Leczinsky gjorde en tavla över området 1863 ses inga träd utmed gatan, däremot en liten dunge söder om kyrkan. Det verkar också ha varit några buskar vid det Ulfsparreska gravkoret.

Stanislaus originalmålning är egentligen försvunnen, så vi får förlita oss på två avbildningar som faktiskt ser lite olika ut – en av E. Angelin från 1933 och en av John Sjöstrand (som även har ritat människor i bilden). Men vad gäller trädens placering är de samstämmiga.

E. Angelins avbildning 1933 av Leczinskys målning från 1863.

John Sjöstrands avbildning av Leczinskys målning. Den här teckningen har lite mer liv i sig. Notera även de sedan länge försvunna kyrkstolparna och gallret. Gallret skulle förhindra att svinen tog sig in på kyrkogården och bökade i gravarna.

I övrigt verkar kyrkogården ha omvandlats till park först ett eller två årtionden efter att man slutat med jordfästningar, dvs på 1880- eller 1890-talet. Alla foton från 1900-talet visar en lummig park.

Den här teckningen från 1820 med den medeltida kyrkan visar inga träd på kyrkogården.

Foto troligen från 1880- eller 1890-tal. Här verkar man ha gjort en plantering av träd.

Troligen 1927.

Ett kors där någon avlidit 1868.

1915-1920.

Än idag finns det några gravstenar kvar som fint minner om platsens gamla funktion.

Gamla kyrkogården - II

I ett tidigare inlägg visade jag hur illa det delvis ser ut på gamla kyrkogården i Mönsterås. Den logiska följdfrågan blir då varför det ser ut som det gör. Det behövs ju dels punktinsatser mot misskötta och skadade häckpartier, dels en fungerande fortlöpande verksamhet där man friserar gräs och tar bort nässlor och annat ogräs.

Kritiken skall förstås inte riktas mot kyrkogårdsarbetarna. De gör säkert sitt bästa utifrån rådande omständigheter. Nästa led blir då arbetschefen. Vad jag har förstått har det i år tillsatts en ny chef med ansvar för bl.a kyrkogården. Har han de resurser (ekonomi och personal) som behövs för både punktinsatserna och den fortlöpande verksamheten eller har han bakbundna händer? Om han inte har tillräckliga resurser får vi söka oss än högre upp i hierarkin till kyrkoherde och kyrkopolitiker. Varför har de i så fall inte tagit det ansvar som församlingen har gett dem förtroende för? Jag är övertygad om att en majoritet av församlingen (i betydelsen alla vi som är medlemmar i Svenska kyrkan) är beredd att betala för en välskött kyrkogård. Om inte kyrkoskatten räcker får man väl ta upp ett par kollekter för ändamålet. Så gör man ju inom frikyrkan. Man kan givetvis också samla ihop ett gäng på ideell basis som byter ut skadade häckpartier och rensar upp det värsta. Men det får ju inte ordning på den verksamhet som behövs varje vecka. Där behövs anställd personal.

Jag återkommer med ett tredje inlägg.

Gamla kyrkogårdens häckar i dåligt skick

 

Man kan förstås hitta flera bra argument varför det inte är mödan värt att skriva om ogräs och häckar i dåligt skick. Men en kyrkogård är en känslig plats där många förväntar sig att finna lugn och ro i en välskött och behaglig omgivning. Där ska man inte behöva bli irriterad och ledsen för missprydande naturelement. Jag har förvisso sett vackra kyrkogårdar med förvildad natur, men då handlar det i regel om kyrkogårdar med gravstenar som är flera hundra år gamla och där allt bildar en helhet. På en modern kyrkogård i en tätort förväntar man sig bra skötsel.

Mönsterås gamla kyrkogård har det framförts en del kritik emot de senaste åren vad gäller skötseln. Men nu är det ju ny kyrkogårdsledning och därför blev jag lite förvånad när jag häromdagen fick en kommentar som sa att kyrkogårdens häckar inte sköts ordentligt. Mönsteråsbloggen gick en promenad på kyrkogården och fann att den kan förbättras på flera ställen.

De flesta kyrkogårdsbesökare parkerar mitt emot Mölstadskolan. Häckarna där är i ett fruktansvärt ovärdigt skick för att vara granne med en kyrkogård. Inget foto i världen kan visa hur det ser ut. Enligt uppgift sköter församlingen även dessa.



Ett stort parti med nässlor i en av kyrkogårdens inre häckar är förstås inte vad man förväntar sig att finna.

Så här ska det förstås inte heller behöva se ut på en kyrkogård.

Så här har det sett ut länge på ett ställe. Hur svårt kan det vara att plantera nytt på den lilla sträckan?

Även kyrkogårdens utsida bör förstås skötas.

Flera av de inre häckarna ser ut så här. Det sticker ut och upp lite överallt.

Flera av gravstenarna har sedan länge band runt omkring sig då de inte anses stå stabilt. Men ska detta bli permanent? Varför stabiliserar man inte stenarna och tar bort banden?

Flera av häckarna har en mix av olika växter som kämpar om att synas mest.

Granne med Mönsterås Kyrkogård

Mönsterås Kyrkogårds äldsta del från 1872.

Granne med en kyrkogård
Jag har förmånen att få bo granne med en kyrkogård. Den ger området en särpräglad atmosfär, inte minst efter mörkrets inbrott.


En gammal trappa leder upp till kyrkogården från min gata.

Ny kyrkogård 1872
Frågan om en ny kyrkogård väcktes 1864 och mark inköptes av Mölstad by. Men det skulle ta åtta år av diskussioner och överklaganden innan kyrkogården kunde invigas Alla Helgons dag 1872. Kyrkogården ersatte den gamla vid Kyrkan som gjordes om till park.

Äldsta delen
Kyrkogården kan delas in i tre delar från olika tidsperioder. Den äldsta delen från 1870-talet (kvarter 1-12 på kartan nedan) ligger närmast Storgatan och följer i stort åsen. Mitt i denna del ligger det åttakantiga kapellet.

Utvidgning 1933
Redan vid sekelskiftet 1900 var emellertid kyrkogården fullbelagd. Under många år diskuterades hur man skulle kunna utvidga kyrkogården. Man löste problemet tillfälligt genom att gräva om området norr om kapellet. 1929 beslutade man att utvidga kyrkogården väster om åsen bortemot nuvarande Mölstadsskolan. Denna del invigdes 1933 och lades om 1971. (kvarter 13-42)

Ny utvidgning 1963
1963 gjordes ytterligare en utvidgning av kyrkogården åt sydväst (kvarter 43-49). Samtidigt revs det gamla bårhuset som hade byggts 1943 och ett nytt tillkom.

Kvarterskarta över kyrkogården.


Kyrkogårdens åttakantiga kapell.


Ingången från Storgatan.


Där borta bor jag.


Carl Bobergs familjegrav.


Sydöstra kanten gränsar mot Bryggerigatans hyreshusområde.


Sydöstra delen gränsar även gentemot gamla mejeriområdet.


Kyrkogård och industri.


Här fanns förr en liten utväg mot industriområdet. Idag är det igenbommat.


Bårhuset.


Natt på kyrkogården.