Godkänd första träningsmatch av GIF

Rudas målvakt tvingas till en kvalificerad räddning i matchen mot GIF.

GIF i första träningsmatchen
Idag var det så dags för första träningsmatchen för Mönsterås GIF. Fajten började förvisso okristligt tidigt – redan 09.15, men jag begav mig i alla fall till Högsby för att se hur man skulle hantera division 6-laget Ruda IF, som är mitt favoritlag efter GIF.

Nya spelare
Det jag var mest nyfiken på att se var om man skulle kunna se några tendenser, samt att få se de nya spelare som GIF har fått. Resultatet är ju mindre viktigt i försäsongsmatcher, även om man inte ska underskatta dess betydelse för självförtroendet. Hur såg det då ut?

Ruda bättre än förra året
Det första jag glädjande nog noterade var att Ruda såg betydligt bättre ut än förra säsongen, även om målen droppade in sista delen av matchen. Under första halvlek lyckades Ruda till och med etablera ett visst tryck på GIF:s planhalva periodvis, låt vara att det var under stark medvind.

Goda intentioner
Men GIF var förstås det bättre laget och uppträdde relativt stabilt, även om man släppte upp Ruda för långt ibland. GIF visade hur som helst flera goda intentioner med en hel del fina kombinationer i anfallsspelet, vilket också gav utdelning vid ett eller två tillfällen.

Säker seger
I andra halvlek tog GIF över och gjorde ytterligare en handfull mål. Jag hade inget block med mig och tappade räkningen. Troligen blev det 5-1 eller 6-1. Jag antecknade inte målgörarna men jag tror Idris satte ett, Sammy ett, Oskar ett, Johan ett och Fredric Zetterström ett.

Spelet - vad man kan begära
Spelet var väl vad man kan begära i första träningsmatchen, men jag tyckte nog att det såg riktigt trevligt ut emellanåt. Kul att se att man lirade och vågade utmana. GIF hade ett anfallsspel och skapade chanser. Plus också till den goda stämningen. Jag tror det var assisterande tränaren Fredrik Elvö som var med idag och han verkade ha en härlig stil.

De som ska utgöra stommen i laget skötte sig bra. Johan L och Idris var utmärkta och Oskar såg ut att trivas när han fick spela lite mer offensivt i andra halvlek. Och så Niklas Kindvall som allt mer ser ut som en klippa i GIF. Även de andra som Martin och Manfred skötte sig.

De nya spelarna gladde
Men det som gladde mig allra mest idag var de nya spelarna. Hadi Mustafai, från Norrliden, var en pigg vänsterback. Fredric Zetterström, från U-laget, tror jag spelade mittback och såg väldigt bra ut. Om jag inte såg helt fel gjorde han även ett mål med huvudet. Joakim Jidefur, som verkar ha tagit tag i fotbollen igen, övertygade också med starkt stabilt spel. Sammy Sereke spelade mest i första halvlek och man såg ju att han har fotbollskvalitéer i sig. Snabb och smidig. Får han bara mer tid så kan det här bli riktigt bra. Alla dessa får man väl säga bidrar med viss rutin. Och så hade vi Andreas Hauge Sjöstrand, en lång gänglig kille i 17-årsåldern, som jag hoppas får nya chanser då han påpassligt höll sig framme flera gånger. Jag tror han kommer från Fliseryd.

Nu var motståndet av medelmåttig div 6 standard, så det här säger förvisso inte så mycket. GIF vann ju bekvämt över Ruda även förra året. Och nog finns det en hel del att slipa på, inte minst kondition och tempo. Men ändå…jag dristar mig att säga att det såg lovande ut.

Jag testade en ny kamera idag som ger lite bättre zoommöjligheter. Det finns också några nya spelare jag ska lära mig att känna igen. Det gick lite sisådär med det idag. Kanske var inte alla helt bekväma med Mönsteråsbloggens närvaro, men jag kommer nog att bli lite fräckare i referat och analyser i år.

GIF gör mål. Tror det var Oskar som var sist på bollen.

Den här killen (i blått) var ny för mig. Jag fick för mig att det var Fredric Zetterström.

Nr 5 är väl inte Niklas Kindvall, så då bör det ha varit Joakim Jidefur. Jag chansar på det.

Nr 2 Hadi Mustafai.

Jag tror detta är Niklas Kindvall.

Skoningslöst GIF besegrade Ruda

GIF besegrade Ruda med 5-0. Här ett snabbt anfall.

Klasskillnad
Mönsterås GIF spelade idag sin första match i Smålandscupen på en blåsig och kylslagen konstgräsplan i Högsby. För motståndet stod Ruda IF som inte hade mycket att sätta emot. Redan i första halvlek ledde GIF med 5-0 och endast oskärpa och otur hindrade GIF från att göra fler mål i andra halvlek. Det var klasskillnad.

Tidigt mål och många chanser
Redan efter två minuter gjorde GIF 1-0 genom den påpasslige måltjuven Daniel Skaret som idag fick spela forward. GIF fortsatte sedan att skapa chanser. Högerbacken Manfred, som även idag kom fram fint på sin kant ibland, gjorde en rusch och fick in bollen i straffområdet där den så när trycktes in vid mållinjen. Något senare missade Linkan i princip öppet mål, men bollen gick över. Vid andra tillfällen sprang GIF offside, ibland tveksamma sådana.

Ruda svårt med passningarna
När GIFs andra mål dröjde så fick väl Ruda lite mod, men några riktiga farligheter blev det aldrig. Istället kunde Daniel Skaret göra sitt andra mål efter ett felpass av Ruda i uppspelet. Ruda hade överhuvudtaget svårt med passningsspelet, vilket GIF utnyttjade skoningslöst.

Flera mål
Snart kom 3-0. Det var Linkan som höll sig framme efter en snabb löpning av den pigge och snabbfotade Idris på kanten. 4-0 gjordes av Viktor efter fint förspel av Wesslund. Innan halvleken tog slut gjorde Linkan 5-0 efter en lång snabb löpning på högerkanten. När han närmade sig målet fick han till något som var en blandning av skott och inlägg, men bollen gick direkt i mål. Den borde målvakten ha tagit.

"De är fan överallt"
Ruda som med ett par undantag såg ut att ha ett väldigt ungt lag klarade inte av att stå emot alls. ”De är fan överallt”, sa en av Rudas backar frustrerat. Och det säger en del om hur första halvlek såg ut. Lite kul ändå att få se Ruda som är mitt favoritlag efter GIF. Såg att legendaren Christer ”Crille” Andersson håller igång än.

GIF överlägsna även i den mållösa andra halvleken
Andra halvlek slutade mållös, vilket Ruda får vara nöjt med. GIF fortsatte spela fint i alla fall 30 minuter och radade upp frilägen, skott och andra farligheter. Att bollen inte gick i mål berodde på en blandning av oskärpa och otur, vilket lätt kan infinna sig när man är överlägset, men som man inte har råd med i möten mot bättre lag. Ibland blåste domaren dessutom för offside fast det inte var det, vilket satte stopp för ett par givna frilägen.

GIF verkar ha fått ordning på laget
Som helhet ser GIF bättre ut än förra året. Laget känns tryggare och man håller ihop laget bättre. En aggressiv press gör att man stressar motståndarna och ibland vinner boll högt upp på planen. Det offensiva spelet är jag inte särskilt orolig för, men även backlinjen ser trygg ut, även om den inte sattes på riktigt svåra prov nu heller. Idag hade man satt in Martin Nilsson på vänsterbackpositionen, och det kan väl vara bra att man har ett par att välja på där.

Det har startat en ny utmärkt fotbollssite för lagen kring Högsby. Där kan du också läsa om matchen.


Mål.


GIF i ett av många anfall.

Hjärtat skall blöda när man lämnar sin moderklubb - om klubbidentitet

Tallåsvallen i Ruda. Under sju år arbetade ideella krafter för att iordningsställa fotbollsplanen.

Vart tog hjärtat vägen?

Vart tog hjärtat vägen? Många har ställt frågan, men den kan gott ställas igen. Sambandet mellan fotbollens kommersialisering och klubbidentitetens uppluckring har debatterats i årtionden, och många orkar inte mer. Men jag är genuint bedrövad över utvecklingen med utarmad klubbidentitet och mindre klubbar som dräneras på talanger. Skall ett fotbollslag vara en affärsdrivande rörelse eller en folkrörelse med specifika värderingar? Kan man vara både ock?

Många småklubbar

Vår bygd har förärats ganska många småklubbar med fotboll på agendan. Alla kommunens huvudorter, Mönsterås, Timmernabben, Blomstermåla och Fliseryd, har fotbollslag i seriesystemen. För inte så värst länge sedan fanns det emellertid betydligt fler klubbar.

I Mönsterås fanns Mönsterås AIF och runtomkring fanns lag i Elgerum, Forsa, Habbestorp och Hammarglo. Många av dessa gamla klubbar startades på 1920-talet då det ännu bodde många människor på landsbygden. Dessutom fanns det flera små industrier på orter som idag är sovsamhällen. Till och med Grönskog mellan Fliseryd och Påskallavik hade länge en egen fotbollsklubb. Föreningen finns väl kvar, men jag har inte sett något fotbollslag på några år. Ledsamt.

Lägga ner eller gå ihop

Minskad befolkning, långa avstånd och sviktande ekonomi tar ofta ut sin rätt och småklubbarna tvingas dra sig ur seriespel eller gå ihop med andra klubbar. Den senare lösningen har Fliseryd och Ruda valt och de har nu ett gemensamt lag i division fem. Exakt hur man löst det vet jag inte eftersom föreningarna fortfarande verkar existera var för sig. Just i det här fallet kan det nog fungera, men annars brukar det vara svårt att få klubbar att slå sina påsar ihop.

Klubbidentiteten är något känsligt och djupt förankrat hos många äldre medlemmar som var med när fotbollen var mer ideell. Jag påstår inte att den yngre generationen saknar klubbkänsla, men givetvis är det svårt att stå helt opåverkad av tidsandan. Fotbollen har blivit en marknad som alla andra.

Ruda IF - ett exempel på ideellt engagemang

Jag ska erkänna att jag aldrig har förstått den ekonomiska aspekten. Finns det engagemang så löser man det mesta. Låt mig få ge ett konkret exempel från den lokala fotbollshistorien. Ruda IF (mitt favoritlag efter Mönsterås GoIF) hyrde en bit in på 1930-talet ett gärde i Släthult, vilket användes som fotbollsplan. Plötsligt ville markägaren ha dubbel hyra för gärdet, vilket klubben inte klarade av att betala. Några andra lämpliga planer fanns inte.

1937 lyckades man dock få köpa den mark som skulle bli Tallåsvallen. Några pengar för att iordningsställa planen fanns dock inte och kommunen vägrade gå i borgen. Under sju år arbetade klubbens egna medlemmar med ”arenan”. Den första matchen spelades mot Blomstermåla 1945. Inga pengar fanns, men engagemang. Vem hade orkat bygga en fotbollsplan under sju år idag?

Varför kan det inte få vara ok att bara träffas och spela för att det är kul?! Visst kan man ha som morot att försöka avancera i seriesystemen, men det behöver inte vara huvudsaken.

Fokusera på klubbidentiteten

Jag tror att småklubbarna måste våga fokusera på klubbidentitet och allt vad det innebär av tillhörighet, stolthet, lojalitet och respekt. Det är inte fel eller skamligt att byta klubb, men det är inget man gör lättvindigt. Hjärtat borde i alla fall blöda lite när man lämnar sin moderklubb.

Avslutningsvis några ord om respekt. I en sund klubbidentitet utvecklar man en respekt även för motståndarlag. Självklart får man retas lite och driva lite med varandra. Det gör jag själv och de som inte känner mig tycker kanske att jag går över gränsen ibland, men jag kan lova att jag gör det med varmt hjärta och glimten i ögat.

Nu åker jag bort ett par dagar, men återkommer med nya inlägg på lördag kväll eller på söndag.