Radhusbyggen i Mölstad

Radhusen i Mölstad byggdes 1957-1958. Här verkar man snart vara färdiga med fyrorna på Kyrkogårdsgatan 3 (numera rivet) och Parkgatan 39. Bakom arbetsbarackerna skymtar första våningen på Kyrkogårdsgatan 5. I förgrunden har man påbörjat bygget av radhusen med treor på Parkgatan. Klicka för större format.


Bygget av Kyrkogårdsgatan 3 pågår. I bakgrunden skymtar husen vid Storgatan. Till höger bakom baracken skymtar taket på ett hus som inte finns idag.


Ett av radhusen med fyror som även fick vind.


Till höger Kyrkogårdsgatan 5, Längst bort Parkgatan 39.


För några år sedan rev man Kyrkogårdsgatan 3.

Radhusområdet i Mölstad omkring 1960

Dagens relativt sällsynta vykort har radhusen i Mölstad i fokus. Kortet bör vara taget ca 1960. Om jag inte ser helt fel så håller man på att bygga Mölstadskolan, och där tror jag första klassen gick 1961. På kortet ser man också att den sista utvidgningen av kyrkogården närmast parkeringen som gjordes 1963 ännu inte var genomförd.

Radhusen stod annars färdiga 1958. Jämfört med idag så är tre radhus rivna - det närmast Mölstadskolan där bara tvättstugan finns kvar, huset med fyror närmast Storgatan och så huset i bildens vänstra mittenparti med de små bruna förråden utanför. Notera också att man vid denna tid kunde köra bil igenom området ut till Storgatan, hela Parkgatan ända fram till Idrottsgatan och hela Kyrkogårdsgatan till Idrottsgatan.

Längst ner i höger bildkant syns ett av de små egnahemshusen som byggdes vid slutet av 1950-talet. Enligt uppgift var de tänkta för arbetarna på Mönsterås bruk.

Idag har jag lagt till en ny länk till en blogg från Mönsterås - marcustisks blogg.

Ett sista inlägg om element och värme

En sista uppföljning
Jag gör en sista uppföljning av turerna med element och fjärrvärmemätare i radhusen i Mölstad. Sedan ska jag inte trötta läsekretsen mer med detta ämne, även om det kan ha visst allmänt intresse.

Vaktmästaren ändrade inställningarna
Igår kom vaktmästaren och ändrade inställningarna på elementen. Så nu blir de faktiskt varma och idag på morgonen var det 19 grader i sovrummet istället för vanliga 16. Det är helt ok på natten och morgonen.

720 kronor, inte 42
Men nu ska vi se om VDns ord om att två graders temperaturhöjning kostar hyresgästen 42 kronor i månaden stämmer. Sedan vaktmästaren var här i går eftermiddag har det nu gått 14 timmar. Under den tiden har vi förbrukat 30 kronors fjärrvärme. Med tidigare inställningar och motsvarande väder så skulle vi under samma tid ha förbrukat för ungefär 15 kronor. Kostnaderna har alltså fördubblats på bara 14 timmar. Under rådande väderlek skulle våra kostnader alltså öka med ca 24 kronor per dygn, vilket gör ca 720-745 kronor per månad, inte 42 kr. Sedan får ju varje hyresgäst fråga sig om man har råd med den kostnaden. Det gör ju inte lägenheterna varma, men ger alltså 19 grader istället för 16-17 grader.

Missade 10 dagar
Vidare hade Mönsterås Bostäders egen mätare inte fångat upp några signaler alls om vår fjärrvärmeförbrukning under 10 dagar i november, så det kan dom inte debitera oss. Den här gången kom det oss till godo. Vad händer om mätaren mäter fel åt andra hållet? Hur som helst innebär ju det att man kanske kan dra på elementen på julafton så att farmor och farfar får det lite varmare när de hälsar på.

Radhusen i Mölstad - trädgårdsområdet som grävdes sönder blommar igen

Radhusområdet i Mölstad har så sakteliga börjat blomma igen efter den kulturförstörelse som drabbade området i samband med renoveringarna 2005-2006. Flera unika trädgårdar, ja hela livsverk, förstördes när de grävdes upp.

Radhusen i Mölstad är över 50 år gamla
Radhusen i Mölstad byggdes 1957-1958 som ett led i den expansion som Mönsterås tätort upplevde efter andra världskriget med tillkomsten av Oknö camping och stugby, industrietableringar, inflyttning och nya bostadsområden.


Här ser vi ett av de nybyggda radhusen. Det bör vara Parkgatan 41 som revs för tre år sedan.


Ytterligare en vy från det nybyggda kvarteret. Längst bort syns det idag rivna Parkgatan 41. Man kan också ana att gatan gick rakt igenom kvarteret ut till Storgatan. Idag är den vägdelen omgjord till cykelväg.

Eget snabbköp
I juni 1958 fick området ett eget snabbköp i hörnet av Parkgatan och Kyrkogårdsgatan. Affären förestods av Lennart Jonsson, men den blev inte särskilt långlivad. Torghallen och ytterligare någon affär på Hagagatan medförde förstås att det blev för många näringsidkare på ungefär samma område.


Här, där tvättstugan idag är belägen, låg kvarterets snabbköp.

Olika planlösningar
Radhusen fick överraskande nog olika planlösningar - dels treor med sovrummen uppe, dels treor med sovrum nere och vardagsrum uppe – en ganska så ovanlig lösning som tilltalar en del -och så några längor med fyror med stor vind och öppen spis.
























Öppen spis från Kyrkogårdsgatan i Mölstadsområdet.

Vägar stängdes av
Åren fram till renoveringarna 2005-2006 förändrades området inte särskilt mycket. Jo, tre av de vägar som tidigare var öppna för biltrafik stängdes delvis för detta ändamål. På så sätt gjordes området mer barnsäkert.


Vägen gick förr ända ut till Storgatan (se svartvit bild högre upp), men är numera omgjord till cykelväg.


Kyrkogårdsgatan som förr gick ända ut till Idrottsgatan är sedan många år också avkortad.

Plommonträden
Vidare har de flesta plommonträd försvunnit med åren. Mig veterligt finns bara två kvar, varav det ena står i vår trädgård.


Vårt plommonträd. Bilden tagen före renoveringarna.


Kvarterets andra plommonträd skymtar i en trädgård.

Mysiga trädgårdar försvann
Området blev med åren känt för sina mysiga små trädgårdstäppor med plommonträd, syrénbuskar och fantastiska blommor. Några hyresgäster var mästerliga trädgårdsmästare.

Men när så husen skulle renoveras för fyra år sedan så bestämde sig Mönsterås Bostäder för att standardisera trädgårdarna. Således grävdes de upp. 20 år gamla syrénbuskar försvann och makalösa blomsterträdgårdar, kulturskatter och livsverk, förstördes. Tyvärr har jag inga bilder på de fantastiska trädgårdarna. Den som önskade fick försöka plantera sina blommor på annan plats tillfälligt, men det var ju inte så lätt eftersom arbetet i huvudsak gjordes under vintertid. Plötsligt en dag kom grävskopan och även om jag försökte förhindra sabotaget, så tvingades jag se på när våra urgamla syrénbuskar bryskt grävdes upp.


Trädgården rakt fram till vänster var en liten värld för sig. Under sommaren gjorde buskarna att man inte såg in alls. Bilden från tiden före renoveringarna.


Här syns våra gamla syrénbuskar. Under sommaren gick de ihop med plommonträdet och bildade ett mysigt tak.

Tre hus revs
I samband med reoveringarna revs tre hus – huset på Parkgatan 40 som var ihopbyggt med tvättstugan(fd affären), en länga med treor på Parkgatan 41 och så Kyrkogårdsgatan 3 med fyror. Mönsterås Bostäder hade under flera års tid haft flera tomma lägenheter varje år, och tog nu tillfället i akt att göra sig av med några.


Här rivs Kyrkogårdsgatan 3.


Där stod Kyrkogårdsgatan 3 förut.


Här låg tidigare Parkgatan 41 (se även svart-vit bild ovan)


Här låg förr Parkgatan 40.


På det här flygfotot har jag ringat in de rivna husen. Man kan fråga sig hur gamla flygbilderna på Internet egentligen är. Inte helt färska uppenbarligen.











Renoveringarna blev hafsjobb
Renoveringarna av de kvarvarande husen är ett olyckligt kapitel i sig eftersom det i mångt och mycket blev ett hafsigt fuskjobb med PEAB som huvudansvarig. Det var så många fel och brister att jag inte längre orkar bry mig. Nämnas kan fönster som inte gick att öppna annat än med kofot, lösa toalettstolar, böjda speglar, hyllor som saknades, inga kranar utomhus för vattenslang, inga värmeslingor i lillhallarna, brister i golvisolering m.m. Och så de illa sådda nya gräsmattorna förstås – där växte meterhögt ogräs första sommaren så att man knappt tog sig utanför altandörren. Och jag vet inte hur många glasbitar jag har hittat i den jord man sådde gräset i.


Den nya gräsmattan blev inte så fin första sommaren.



















Kvarteret har börjat blomma igen
Men vi som bor här är av segt virke. Jag har planterat tre nya syrénbuskar där de gamla stod. Och folk har satt nya blommor som pryder de små täpporna. Det tar många år innan det blir lika mysigt igen. Men Mönsterås Bostäders försök att sterilisera och standardisera täpporna kommer inte att lyckas. Låt blomster- och buskanarkin frodas.


Trädgårdarna börjar blomma så sakteliga igen.






Det här vackra trädet fick stå kvar.


Även de här träden lämnades kvar.


Här tog man nyligen bort en lekplats och sådde gräs.


Den vackra dungen vid den kvarvarande lekplatsen har man inte rört.

Mölstadsskolan
Mölstadsskolan byggdes något senare i början av 1960-talet för att fånga upp alla de barn som bodde i de nybyggda kvarteren runtomkring, samt i de nya villorna i Mölstad och Hjältens Park.


Den nybyggda Mölstadsskolan vid 1960-talets början. De barn som bodde i radhusen fick nära till skolan.


Skolan av idag. Lägg märke till de omgjorda fasaderna och den nya gymnastikhallen.


Och så glöm inte fotbollen på lördag - derby mellan Mönsterås och Stjärnan. Se mitt försnack här.

Villa, kombi och två ungar - nej tack!

Radhus och ett barn räcker gott och väl.

Nej tack!
Jag tillhör inte dem som ser ner på ”svenssonlivet”. Var och en får försöka finna en livsstil man trivs med. Men tvinga inte på mig det livet. Det är många som genom åren har haft svårt att acceptera att jag inte är intresserad av villa, kombi och två ungar. Min fru och jag är mycket nöjda med radhus, liten miljövänlig bil och ett barn. I storstadsregionerna är det det som är "svenssonlivet". Men inte i Mönsterås. Där duger inte det. Men vi strävar inte uppåt. Förnöjsamhet i det lilla borde väl duga gott. Närmare punkare än så kommer man inte i Mönsterås.

Villan ett måste
När jag växte upp i Mönsterås bodde många barnfamiljer i lägenhet eller radhus. Det var inget konstigt och absolut inte ett socialt nederlagstecken. Men nu för tiden bara ”måste” man ju skaffa villa, i synnerhet om man får barn – detta oavsett om man har råd eller har de hantverksmässiga kunskaper som gör en lämpad för villalivet.

Vi har medvetet valt bort villan. Det beror inte på ekonomin; det lär visst vara billigare att bo i villa säger de som begriper (tillåt mig tvivla!). En radhuslägenhet med en liten täppa ger helt enkelt större frihet och jag sover så gott så gott på nätterna. Och om något går sönder lyfter jag bara luren och ringer mina trätobröder på Mönsterås Bostäder. Dottern har ändå en lektäppa och öppnar hon grinden befinner hon sig på en gräsmatta som går direkt till lekplatsen.

Kombin
Så kommer vi till kombin. Jag vet inte hur många som sa att vi var tvungna att skaffa kombi när vi fick dottern. Jag ska erkänna att jag vacklade lite. Det är onekligen lite säkrare med en stor bil. Men vi har valt små relativt miljövänliga bilar, och det har fungerat väldigt bra. Lite komiskt ser det förstås ut när en tvåmetersman ska försöka kravla sig ur åbäket. Men på det stora hela har det fungerat bra.
En liten relativt miljövänlig bil visade sig räcka.

”När ska dottern få ett syskon?”Aldrig! Ibland önskar jag att jag hade svarat så rakt, istället för att lite skyldig och rödkindat kriminell försöka förklara att vi nog inte ska ha fler barn (läs vill inte ha fler barn). Vi var så oerhört glada när dottern kom till världen och i den glädjen lever vi fortfarande. Vi varken vill eller orkar ta hand om fler barn. Bättre då att ge det man orkar till det barn man har. Det finns både för- och nackdelar med att ha syskon respektive inte ha syskon, men det ska jag inte fördjupa mig i idag.

Radhus, småbil och ett barn - tänk att det som är "svenssonliv" i storstadsregionen är i det närmaste provokativt i Mönsterås.


Nära till pulkabacken och lekplatsen.