Flummigt inför kyrkovalet i Mönsterås

Vissa mornar vill man bara slå igen tidningen igen och hoppas att det man läste bara var en ond mardröm. Idag var en sådan morgon.

Gemensam lista och personval
I dagens Barometern/OT kan man läsa en artikel inför kyrkovalet i Mönsterås den 20 september. Vi får där veta att man går till val under en gemensam lista. Det är alltså personval som gäller och inte partipolitik. Så långt är det utmärkt. Partipolitik hör inte hemma inom kyrkan och har skadat kyrkan enormt under 1900-talet. (Östrans artikel är kortare och hann inte göra mig lika upprörd)

Var står ni teologiskt?
Men – Svenska kyrkan har en väldigt stor teologisk bredd och hur ska jag som väljare få kunskap om var kandidaterna hör hemma teologiskt. Det är helt avgörande för vem jag skall rösta på. En gemensam lista kan ju knappast betyda att man ser lika på allt, även om man får det intrycket i tidningen. Vilken teologi företräder exempelvis ”Lalle” i Svenska Kyrkan? Han är ju gammal Pingstvän och ingår i Pingstkyrkans ledarskap i Mönsterås. Pingstkyrkan står ju för en delvis helt annan teologi än vad den liberala Svenska Kyrkan gör i Mönsterås. Hur hanterar han det? Vad tycker Lalle om spädbarnsdop, när Pingstkyrkan endast står för troendedop och ibland har kritiserat egna medlemmar som har dristat sig till att döpa sina barn i SvK. Vad tycker Lalle om den liberala strömningen inom Svenska Kyrkan som jag anser att (den i och för sig trevliga) kyrkoherden i Mönsterås i mycket representerar? Jo, jag ska fråga Lalle personligen, men det är förstås frågor som många engagerade och teologiskt intresserade ställer sig?

Ytterligare några högst anmärkningsvärda rader i artikeln är svåra att inte kommentera:

Ska ateister vara medlemmar?
Både Lalle, Christina Lundqvist och Sivert Carlsson verkar tycka att kyrkan skall vara öppen ”även (för) ateister”. Menar de verkligen det, eller har journalisten missuppfattat något? Ateister skall förstås inte vara medlemmar i en kristen församling som per definition består av människor som tror på kristendomens huvudperson Jesus Kristus som sin Herre och frälsare.

Om en ateist är välkommen som medlem utan tro så har man ju helt urvattnat sitt medlemskap till något intet förpliktigande, mosigt och mesigt – en slags extreminkluderande populism. Om man däremot menar att ateister är välkomna till kyrkan, så håller jag förstås med. Alla är välkomna till Jesus. Men jag tror inte moderater är välkomna som medlemmar i Vänsterpartiet och tvärtom.

Varför nämner man inte kyrkans huvudperson Jesus och missionsbefallningen?
Vidare kan vi läsa att kandidaterna vill att kyrkan skall engagera sig för samhällets utsatta, kämpa emot orättvisor och för en bättre miljö. Jo, det är nog bra. Socialt arbete och diakoni har alltid varit kyrkans ena ben. Men nog är det lite underligt att kandidaterna inte med ett ord nämner kyrkans huvudperson som man tror är närvarande varje gudstjänst och i arbetet för sina medmänniskor – Jesus.

Vidare nämns inte med ett ord kyrkans viktigaste uppdrag enligt Jesus själv – nämligen att sprida evangeliet om människans frälsning tack vare Jesu försoningsverk på korset och hans uppståndelse. Är det så att kyrkan skäms för sitt viktigaste budskap eftersom det är ett budskap med sanningsanspråk? Skäms man eftersom frälsning blir meningslös om det inte finns någon synd, och synd vill ju kyrkan inte prata om längre. Folk kan ju bli stötta i kanten. Och om det inte finns någon synd, ja då blir ju Jesu lidande meningslös eftersom det inte finns något att rädda människorna ifrån.

Jag undrar också hur kyrkan rent pastoralt hanterar oss gammeltroende.

Ja, artikeln väckte fler frågor än den gav svar. Man får hoppas att kandidaterna presenterar sig bättre inför valet och ger tydliga svar på de frågor som kan finnas. Inför förra valet var det väldigt svårt att nå kandidaterna och framför allt att få riktiga svar. Hoppas det går bättre denna gång.