Fritt valt arbete - När djävlarna tog chansen

Detta är det avslutande inlägget i en liten triologi om minnen från Parkskolan i Mönsterås. De andra två återfinns under detta.

Fritt valt arbete
Under högstadietiden på Parkskolan fanns det något som hette "Fritt valt arbete". Varje termin fick man välja något av hobbykaraktär som man ville pyssla med. För de flesta blev det ett par timmars välkommet avbrott från det vanliga plugget. För mig blev det en mardröm.

Mina plågoandar gillade också bordtennis
Ett av mina stora intressen var bordtennis där jag var förhållandevis framgångsrik. Och bordtennis ingick bland de alternativ man kunde kryssa för. Problemet var bara att ett par av mina värsta plågoandar också hyste kärlek till denna sport. Ja, det blev ju bingo för dem eftersom de både fick spela bordtennis och plåga mig.

Den frånvarande ledaren
Bordtennisen gick av stapeln på fritidsgården Solhem. Några lärare var aldrig på plats, utan det var någon fritids- eller föreningsmänniska som hade engagerats för att ha lite koll på oss. Det hade han inte. Han var i princip aldrig närvarande, utan såg väl sin chans att få lite ersättning från skolan utan att behöva göra annat än att låsa upp lokalerna. Vi var helt utlämnade åt oss själva.

Mobbningslogik och galenskap
De två pojkar jag tänker på hade jagat mig sedan lågstadietiden. Några giltiga skäl för detta fanns förstås inte, utan de kombinerade bara vanlig mobbningslogik med en stor portion galenskap. Mobbningslogiken bestod i att jag var en blyg benget, tillika plugghäst som hade ordets makt och kunde ge svar på tal. Därmed hade de hittat ett lämpligt offer. Jag uppfyllde kriterierna med råge. Samtidigt var just dessa grabbar galna och båda dog i ganska unga år; en sköt sig i huvudet och en körde rakt in i ett träd. Den ene njöt av att plåga andra. Den andre vara bara en gravt underbegåvad retsticka.

Strypgrepp, kast och inlåsningar
Så bordtennisspelandet kombinerades med riktiga strypgrepp, nyp och slag och inlåsningar i omklädningsrummet. En gång satt jag inlåst i omklädningsrummet en timme efter att alla hade slutat. Bland det mer groteska var när en av grabbarna slängde både mig och hans kompis i väggen med full kraft som släggor.

Ord och knytnävar
Den ene klådde jag så småningom upp och hann försonas med. Den andre lämnade mig ifred sedan jag klått upp hans kompis. Tyvärr gjorde jag inte detta förrän i nian. Tidigare hade jag haft orden och de knytnävarna. Nu visade det sig att även jag hade knytnävar.

Innebandy och skytte
För att slippa bli utsatt valde jag någon termin innebandy där jag bara hade de sedvanligt burdusa, men innerst inne ganska schyssta, idrottsidioterna att tampas med; de där som gnällde och skrek så fort man gjorde ett misstag. Men jag var hyfsat duktig i innebandy och kom lindrigt undan. En termin valde jag skytte och vann en liten glasvas som bäste skolskytt den terminen.
Men bordtennisen de andra terminerna – där fick djävlarna sin chans.

Andra idioter
Dessa två grabbar var inte de enda som gav sig på mig. Det fanns idioter från Ålem och Fliseryd också. Kanske var de egentligen värre eftersom de inte hade någon förmildrande galenskap att skylla på.

Så här överlevde jag
Hur överlevde man då detta? Jo, jag hade turen att gå i en trevlig klass där jag aldrig blev mobbad. Dessutom gällde det att göra det bästa av det man hade, vilket jag gjorde. Man gör helt enkelt en myt av sig själv – man skapar humor av sin blyghet, sin torrhet, sina formuleringar och sitt bokläsande. Man förstärker vissa sidor av personligheten och blir trygg i det. Så gjorde jag och...tja...jag klarade mig till gymnasiet. Det blev tre väldigt roliga år, men det får jag kanske anledning att återkomma till.