Efter att under några skogsturer ha misslyckats med att finna de stenhögar som enligt den muntliga traditionen utgör resterna av bygdens medeltida hospital i Spetalehult, så hade jag idag förmånen att bli guidad till rätt plats av Agneta Hjälm som återupptäckte platsen för 10 år sedan. Platsen har annars omtalats i muntlig tradition med belägg från 1740 till modern tid. För djupare bakgrund, läs mina tidigare inlägg här och här. Nedan visar jag först tre kartor, därefter bilder från lämningarna i skogen som jag tog idag. Klicka på bilderna för större format.
Krysset visar stenanläggningens ungefärliga plats.
Det aktuella området inringat.
Platsen inringad. 1. Den plats som Riksantikvarieämbetet hade markerat och som inte verkar stämma. 2. Kronobäcks kloster.
Vägen
Bara några meter innan man kommer fram till stenanhopningen så passerar man en väg som ser mycket gammal ut, delvis uppbyggd av sten.
Stenanläggningen
Själva stenanhopningen ligger på en mindre höjd. Spontant bedömer jag den som ganska rektangulär med en längd av ca 40-60 meter och en bredd på ca 25-30 meter. Runt om anläggningen löper en böjd gammal stenmmur som ser äldre ut än dem som tillkom på 1800-talet. Vid anläggningens ena kortsida löper muren något längre ifrån stenarna, vilket fick mig att tänka på en trädgård mellan anläggningen och den yttre muren. Nedan visas olika delar av anläggningen, samt muren och en del andra omgivningar.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Del av stenmuren.
Annan mindre hög i anläggningens omedelbara närhet.
Stenar en bit ifrån den stora stenanläggningen.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen. Även här kunde man ana en stenmur runtomkring.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen.
Stenar en bit ifrån den stora anläggningen.
4 kommentarer:
Platsen är absolut värd en närmare undersökning. Och kan på många sätt bidra till Mönsterås historia.
Platsen är absolut värd en närmare undersökning. Och kan på många sätt bidra till Mönsterås historia.
Enligt Agneta hade det varit ett par damer från någon myndighet för några år sedan, men de hade inte verkat så intresserade. Personligen är jag i det närmaste helt okunnig, men om man ska reda ut alternativen:
1. Resterna av det gamla hospitalet. Väg, stenmmur runt omkring och ganska rektangulärt + muntlig tradition kan kanske tyda på det. Men jag tycker inte stenarna ser ut som byggnadssten, och under medeltiden så fixade man väl till stenarna. Här var det ju obearbetade stenar.
2. Gravar. Men varför bygger man en stenmur runt gravar? Dessutom brukar väl rösen vara mer toppiga.
3. Odlingsröse. I så fall det största jag sett någonsin.
4. Fortifikation av något slag.
De två damerna var Eeva Raajala och Lotta Byström från Länsmuseet och jag tror att varför man inte gjorde särskilt uttalande är att det har varit svårt att tolka seriöst vad som finns på platsen. Jag tycker ändå det är märkliga lämningar som man behöver undersöka närmare. Stenmurar även s.k. bogårdsmurar kring gravar och odlingslotter var vanligt från medeltiden och kanske tidigare för att få ett skydd från kringströvande boskap. Platsen vore ändå värd en arkeologisk undersökning.
Skicka en kommentar