19 juli 2012

Slagsmålets hederskodex

Illa beryktade förorter
Förutom en liten magsjuka har jag hunnit med en tur till Stockholm och fick då anledning att även beskåda några av alla dessa illa beryktade förorter, varav de flesta förresten låg insvepta i en underbar grönska. I de flesta fall verkade man ha högst ett par tre hundra meter ut till naturen. Så de problem som finns kan knappast vara av miljökaraktär utan mer socialt.

Allt tal om kriminella gäng, narkotika och rån gjorde mig fundersam, även om jag inte råkade ut för något. De flesta jag mötte verkade vara helt vanliga medborgare som pendlade till sina arbeten. Men det är klart att det är en annan värld kvällstid och jag dristade mig inte till att göra någon undersökande journalistik efter mörkrets inbrott.
Saknar hederskodex
Nå, de kriminella kan säkert råna, utdela en och annan kampsportspark och sparka på den som ligger ner. De lär visst inte heller tveka att i grupp ge sig på ensamma. Jag noterar alltså att de saknar den gamla tidens hederskodex för slagsmål. Det här är något annat där alla moraliska spelregler är satta ur spel.

Gamla tiders slagsmål ska förstås inte romantiseras då allt våld i en mening är rått och karaktärslöst, men det fanns faktiskt vissa regler som de flesta höll sig till. I regel var det två personer som gjorde upp om något. Vapen och sparkar var förbjudna och man slogs med nävarna. Slagsmålet avslutades när den ene hade gett sig eller när han fått tillräckligt. Efteråt kunde man många gånger skaka hand. Man fick inte heller ta hjälp av någon kamrat som därmed kunde störa rättvisan.
När gängen besöker landsorten
Alla dessa regler verkar ha fallit i glömska. Och det finns några historier om hur det har gått när förortsgäng har fått för sig att lämna sina favoritöverfallsplatser av betong och begett sig ut på landsbygden för att mucka gräl med ”bönner”. Det har inte gått bra. Det berättas om gäng som har vaknat upp i sumpdiken med blåtiror och kläderna sönderslitna. De hade inte en chans. Till skillnad från bönderna kunde de nämligen inte slåss på riktigt. En fjantig karatespark mot bröstkorgen på en bonnlurk med en nacke som en medeltida ek räckte inte långt.

Nä, jag vet inte vad de håller på med där ute i förorterna. Det går ju knappast att skylla kriminaliteten på social misär och miljöerna var som sagt helt ok. Vissa hus var förstås inga arkitektoniska underverk, men grönskan och sjöarna runtomkring gjorde att helheten blev fin.
Problemen inte olösliga
Problemen borde gå att lösa om man jobbar både kort- och långsiktigt. Om man verkligen vill. På kort sikt måste förstås polisen rensa upp bland kriminaliteten. Satsa stora summor under ett par tre års tid på att få ordning på narkotikahandeln, gängöverfallen och rånen. Markera att det som pågår är oacceptabelt och att samhället inte köper ursäkter och myter om socialt utanförskap som då skulle legitimera kriminalitet. Den som inte har arbete har andra alternativ. Man kan givetvis vara arbetslös och skötsam. Det ökar chanserna att få ett jobb.

På lång sikt handlar det om att lösa både sociala problem och en specifik mentalitet. Detta är en hel vetenskap som man kan ösa fakta och idéer från.
Sedan ska man förstås inte bara fokusera på förorterna. Det har ju visat sig att överklassen också driver omkring och slåss. Bratts och andra överklassyngel måste förstås också lära sig veta hut, eftersom de uppenbarligen inte har fått någon fostran av sina föräldrar. De ska inte särbehandlas, utan även här får man på kort sikt rensa upp och på lång sikt jobba förebyggande.

3 kommentarer:

Spader Ess sa...

Hoppsan, här kom det en hel radda med insikter och kunnande i en komplex fråga direkt från landsortsexpertisen.:-)

Först, du får verkligen Stockholmstrakten att framstå som tagen ur en gammal B-film. Visst finns här våld. Visst finns här gängvåld. Men det fanns det i Mönsterås också när jag bodde där.

Sedan, visst, det måste markeras att det är oacceptabelt. Det vet givetvis förövarna redan, men är inget problem om man inte åker fast, vilket är de flesta förövares grundinställning.

Att i en sådan här komplex fråga helt räkna bort det sociala arvet ser jag som korkat, även om det givetvis inte är den enda faktorn. Att sedan peka på de fina naturområdena som en förmildrande faktor....???

Nä det behövs nog lite mer än bara lite slum-turistande för att se helheten.

Jonny sa...

Ja, sommarens inlägg inspirerade av resor blir högst spontana, subjektiva,och skeva. Tankarna går som de går och jag orkar inte med några djupare analyser. Den sociala faktorn är säkert en förklaringsvariabel, men aldrig någon ursäkt för våld, som jag ser det. Även sk bratts verkar ju också ha en högre grad av våld än genomsnittet, så våldskulturer verkar kunna uppstå av olika skäl.
Förorterna, som jag har sett dem, framstår vid en ytlig betraktelse som mer trivsamma och bättre än den bild som media förmedlar. Det tunga grå av betong såg jag inte så mycket av. Däremot fina hyreshusområden, ofta med villor i närheten, inringade av härliga naturområden. Och så centrum som hade det mesta. Kommunikationerna var också utmärkta. Man kan kanske tycka att det borde bidra till trivsel. Min turistbild av förorterna är alltså avsevärt mer positiv än den mediala bilden. Låt vara att mitt betonande av det personliga ansvaret oavsett social bakgrund kan framstå som oanalytiskt och konservativt.

Anonym sa...

jag tycker din iakttagelsee av förorten är klockren. När jag växte upp (född 75)och började ränna på stan (Stockholm), så fanns det gäng, och har väl alltid funnits. Men jag tycker klimatet idag blir hårdare och hårdare. Jag tror inte film, gängromantisering,och spel är helt oskyldiga i vår uppfostran av våra kriminella ungdomar. När jag var ung fanns det något som hette "stoppa våldet", jag vet inte om det var dem eller andra som kom ut i skolorna och visade hur följden av en spark från filmen stockholms natt skulle se ut på en röntgenplåt. Vi hade temadagar mot våld osv. Det är helt enkelt uppfostran som behövs. Mal in lite ridderlig hederskodex i ungarna. Hur kommer man åt sociala arvet? Med moderaterna vid makten blir nog inte de fattiga i 'sverige rikare. Så etter värre lär det bli. det här är heller ingen expert analays för övrigt. Bara mina "snabba" tankar. /Mer kärlek till folket