Mönsteråsbloggen vågar nästan inte tänka på allt som
människor hann ta sig för under de 12 dagar den inte befann sig i Mönsterås
utan reste till svärmor i norra Finland. Men Mönsteråsbloggen spanar förstås
även när den inte är hemma, och här kommer en liten rapport från resan.
Lätt att lura en lantis
Första resdagen rattades bilen relativt odramatiskt (så
odramatiskt det nu kan bli när folk ideligen ägnar sig åt omkörningar med livet
som insats) upp till Gålö som ligger ett par tre mil söder om Stockholm. Vi
brukar alltid övernatta där när vi är i området. Den här gången gick det
emellertid inte riktigt som förväntat. Jag kan leva med det som hände, men skriver för att varna andra. Redan i april hade jag bokat och betalat
för en stuga vid Gålö Havsbad. När vi anlände fick jag veta att vi inte kunde
få den stugan då den var trasig och inga hantverkare funnits tillgängliga.
Istället hade damen i receptionen, utan att meddela oss, bokat in oss i två
separata rum på campingens vandrarhem. När jag frågade varför hon bokat två rum
så sa hon att vi ju var 4 vuxna. Jag förklarade att vi var 2 vuxna och 1 barn
och att jag inte angett någonting om 4 vuxna vid bokningen. Uppenbarligen hade
hon hittat på det där med 4 vuxna för att kunna hyra ut och ta betalt för 2 rum. För när
jag påtalade att ett vandrarhem måste bli billigare än stugan sa hon att
vandrarhemmet blev 30 kr dyrare, vilket det ju blir om man hyr 2 rum. Men vad
skulle vi med 2 rum till när vi bara är 3 personer? Lite senare erbjöd hon ”kompensation”
med 500 kr i relation till vad vi betalat för stugan, vilket i slutändan ändå betydde att vi betalade 60 kr mer för
rummet på vandrarhemmet än vad det egentligen kostade.
Således hade vi i förskott betalat 1150 kr för en stuga som
vi aldrig fick. Istället hade hon utan att meddela oss flyttat över oss till
ett vandrarhem och hittat på att vi var 4 vuxna så att hon kunde ta betalt för
2 rum a 590 kr styck. När vi bara behövde 1 gav hon oss 500 kr i ”kompensation”,
vilket betydde att vi betalade 650 kr för ett rum som egentligen kostade 590
kr, samtidigt som det inte var det vi beställt. Så vari den kompensationen låg
förblir en gåta. Tyvärr hade jag inte prisbilden för vandrarhemmet klar för mig
när vi fick den sk ”kompensationen”.
Historien är tyvärr inte slut där. På kvällen gick vi en
runda i området och fann då att den stugan vi egentligen bokat inte alls var
trasig, utan uthyrd till andra gäster. Hon hade således trixat och prioriterat
stuggäster som sannolikt skulle stanna mer än en natt. Lurendrejeri från början
till slut.
Är det så mycket att re om då? Ja, dels var hon inte ärlig i
något led. Dels är det viktigt att få lugn och sovro när man ska köra långt
dagen efter. Vandrarhemmet var stökigt. Redan på kvällen stack en
berusad man in ansiktet genom fönstret två gånger och skulle prata; låt vara
att han var trevlig och ville bjuda på sprit och medvurst. På natten kom flera
berusade personer hem till vandrarhemmet och förde liv.
Nå, damen i receptionen hade lovat att vara på plats där
9.30 nästa morgon, vilket hon inte alls var, varför vi fick lägga nyckeln i en
postlåda. När jag sedermera ringde upp och berättade att ”vår” stuga inte alls
var trasig utan uthyrd, så började hon höja rösten och säga att hon hade tänkt
flytta oss till en likvärdig stuga och att det var den som var trasig.
Likvärdig var den förövrigt inte då den saknade WC och dusch. Det där hittade
hon förstås på i hast när hon blev avslöjad. Så lätt gick det inte för en 08
att lura en smålandslantis, även om hon alltså lyckades lura oss på 60 pix och
en god nattsömn.
Nästa kväll anlände vi till Mosjön utanför Örnsköldsvik, dvs
till bygden där mitt favoritlag i Elitserien spelar – MoDo. Där möttes vi som väntat av en
helt annan service och vänlighet, varför Mosjöns camping och stugby
rekommenderas varmt.
Del 2 handlar om norra Finland och blir lite mer kulturell
och konstruktiv.
|
De flesta av Trafikverkets officiella rastplatser är fula, men en och annan, som denna, är trevlig. |
|
Trafikverkets toaletter är som dom är. De städas ändå varje dag. |
|
Utanför Sundsvall ligger detta på ytan slitna gatukök. Men vågar man sig in bjuder det äldre paret som har kiosken på utsökt mat och hemlagad senap. Och varför krångla till det med "Huldas gatukök" eller liknande, när det räcker med "Gatukök" och en neonslinga som blinkar "öppet". |
|
Stugan i Mosjö bjöd på tjock-TV. |
|
Vy från stugan. |
|
Vy från stugan. |
|
Ännu en rastplats. |
|
På Gålö finns ett naturreservat. |
|
Vid stugan på Gålö som vi bokat och betalat bodde inte bara andra hyresgäster, utan också svalor. |
|
Någon kilometer från Gålö finns denna runsten där det står (om jag moderniserar det): "Signjut reste stenen efter Sigröd, sin fader, Sibbes bror". Stenen flyttades till denna plats från gränsen till Valsta 1835. Korset antyder att personerna var kristna. |
2 kommentarer:
Välkommen hem igen!
En sådan TV hade jag för några år sedan! 99 pannor som man släpade upp för tre trappor, bara för att något år senare byta ut den till en sån där man lyfter med en hand!
Läst tidningen idag? Hoppas verkligen du skriver något om idioterna på Oknö.
Tack! Och tack för tips om Oknö. Tog en tur dit ikväll.
Skicka en kommentar