Ångaren Kattegats förlisning 1913

Driven in i Falsterbobukten, kan ej klara land, maskinskylightet inslaget, måste länsa rätt i land, vattnet stiger under pannorna, kan ej hålla läns. Gud med oss! Edvall.

En fasansfull snöstorm
Det var fredagen den 31 januari 1913. Ångaren Kattegat hade lämnat Königsberg i Norge med spannmål i lasten och var på väg hem till Sverige igen. Besättningsmännen såg fram emot att snart få träffa sina familjer, men först skulle man ta sig i hamn och lossa lasten. Fast det som till en början såg ut som en rutinresa, förvandlades snart till en mardröm. När fartyget nådde Sveriges sydkust möttes man av en fasansfull snöstorm som höll hela Östersjön i skräck. Det 40 år gamla fartyget, tillhörigt rederiet Werkebäcks Ångfartygs AB, kämpade tappert i vågorna och den bitande snöyran som medförde att man såg inte ens 50 meter framför sig.

Den fullastade ångaren Kattegat hamnade mitt i en snöstorm den 31 januari 1913. (originalfotot finns på Sjöhistoriska museet).

Fartyget förliste

Snart blev den rasande stormen fartyget och dess besättning övermäktig. Vågorna bröt sönder den lilla överbyggnaden och vattnet rusade ner i maskinrummet. Fartyget sjönk i Kämpingebukten (bukten öster om Falsterbobukten) mellan Trelleborg och Falster, 400 meter från land.

Kattegat förliste i Kämpingebukten mellan Falster och Trelleborg.

 

För tungt lastad?
Ombord fanns 12 besättningsmän, varav två från Mönsterås – den 28-åriga kaptenen Arvid Edvall och den ett år yngre styrmannen Gotthard Engström. Innan fartyget förliste hann kapten Edvall skriva raderna ovan som sedan återfanns i en skål inbäddad i en ilandfluten plåtboj.

Ångaren var tungt lastad med råg. Kanske för tungt. Det var vanligt att rederierna medvetet lastade fartygen tyngre än vad som var lämpligt och ibland kallades fartyg av det här slaget för flytande likkistor. Bara några månader tidigare hade ångaren Ruben från samma rederi gått under med en spannmålslast i storm.

Edvalls dramatiska rader låter oss förstå att fartyget hade fördärvats av överbrytande sjö. Efter att överbyggnaden förstörts hade vattnet uppenbarligen rusat rätt ner i maskinrummet. I en kritisk artikel i lokalpressen (OT)undertecknad ”Befälhavare” tre månader efter förlisningen, så förmodas att fartyget var överlastat. Artikelförfattaren hade undersökt hur stor last ångaren brukade lossa i Malmö 1912 och i början av 1913 och fann att fartyget lossade 170 ton mer än då hon var ny.

Rederierna var ofta motståndare till striktare riktlinjer vid lastning. Men konsekvenserna av överlastade fartyg i stormar kunde förstås bli förödande.

Alla drunknade

Alla i besättningen drunknade. På lördagen upptäcktes en upp och nedvänd livbåt infrusen i isen långt ute till sjöss. Kort därefter hittades en man ilandfluten vid Stavsten. Det visade sig vara Gotthard Engström som med järnväg fördes till Mönsterås där han omedelbart fördes till kyrkogårdens gravkapell. Vid begravningen svajade många sjömansflaggor på halv stång och uppslutningen var stor från bygdens folk. Styrman Gotthard Engström var son till mästerlotsen Edvard Engström och hans maka Emelie i Mönsterås.

Ganska snart hittades fem besättningsmän i packisen. Även kapten Edvall återfanns sedermera, men inte förrän i maj då hans kropp flöt i land utanför Skanör. Ansiktet var förstört till oigenkännlighet, men han kändes igen på sitt ljusa hår och tatueringarna. I en ficka återfann man också hans klocka med bokstäverna A.E. och inskriften: ”premie i kaptensgraden den 22/5 1905.”

Hårt prövad familj

Familjen Edvall var hårt prövad. Hösten 1912 hade föräldrarna, tulluppsyningsman August Edvall och hustrun Louis, förlorat två söner - Anker Edvall som avled av sjukdom 12 september och därefter kapten Albert Edvall som omkom vid den tidigare nämnda ångaren Rubens förlisning den 2 oktober (Albert hade bara varit gift 6 veckor när han omkom och efterlämnade änkan Kerstin Thegerström.) Under hösten och vintern hade uppsyningsman Edvall dessutom förlorat sin åldrige far och styvmor. Och nu var det alltså sonen Arvid som hade förolyckats. Särskilt anmärkningsvärt är att två bröder inom fyra månader drunknade vid förlisningar av ångfartyg tillhöriga samma rederi.

Ångaren Kattegats förlisning har också behandlats i Tjustbygden 1998 av Sven Kjellgren. Just denna årgång saknades tyvärr i bokhyllan, varför jag inte har kunnat undersöka vad där står. Om jag hittar den så kanske det blir ett kompletterande inlägg framöver. Tack till Per Hedberg som gjorde mig uppmärksam på ångaren Kattegats förlisning.

Den drunknade besättningen på Kattegat. Den sittande mannen längst till höger skall vara styrman Gotthard Engström. Kapten Edvall var inte med på detta foto.



Bilder på kapten Edvall och styrman Engström i lokalpressen.

 

Tidningsklippen återfinns i Stranda Hembygdsförenings arkiv.

Regina i Mönsterås hamn

Mönsterås hamnområde är aktuellt, så idag visar jag ett foto från omkring 1960, då området ännu fyllde en viss funktion för olika arbetsplatser i omgivningen. Här ser vi fartyget Regina.

Jag funderar på om detta kan vara samma galeas Regina som sjönk mellan Dämman och Sandvik 9 december 1963. Jag kan inte särskilt mycket om fartyg, men för mig ser det ut som en galeas ovan (fel säger fartygsexpertisen, då en galeas bara ska ha två master i modern tid). Fartyget var på väg från Stockholm till Kalmar där hon skulle byggas om till fritidsbåt. Ägarna Blomberg fanns ombord. Båten började läcka i norra Kalmarsund och när länspumpen slutade fungera blev läget snart kritiskt. Vid 22-tiden på kvällen skickades nödraketerna upp. Makarna Blomberg räddades i sista stund av fiskaren Åke Karlsson från Persnäs efter att ett annat fartyg först anlänt till Regina utan att undsätta besättningen. 2002 hittades vraket efter Regina på 26 meters djup av Long Island Divers-Ölands dykcenter. Se även här.

 

Vackra fartyg i Mönsterås hamn

Så här kunde det se ut i Mönsterås hamn för drygt 100 år sedan.

Borgholmsfärjorna II

Häromdagen skrev jag en artikel av översiktskaraktär om färjetrafiken mellan Mönsterås/Oknö och Borgholm. Idag presenterar jag de olika färjorna lite närmare. Informationen är inte fullständig, utan utgör ett urval från fartygens liv. Efter fartygens namn anger jag inom parentes de år som de trafikerade vår bygd.

Kalmarsund Nr 4 (slutet av 1800-talet)


Kalmarsund Nr 4.


Färjan lägger till vid Mönsterås hamn på 1890-talet.

1877. Byggd. Levererad av Motala Verkstad som Kalmarsund Nr 4 till Ångfartygsbolaget Kalmar Sund, Kalmar. Trafik på traden Kalmar - Mörbylånga - Bergkvara - Degerhamn - Ekenäs - Wärnanäs – Kalmar.

1880. Trafikerar Kalmar-Borgholm-Mönsterås.

1904. Såld till Sundsvall och omdöpt till Svartvik.

1916. Såld till Stockholm och omdöpt till Apollo.

1917. Ombyggd till lastfartyg.

1938. Omdöpt till Simson VIII.

1939. Omdöpt till Nyköping.

1950. Omdöpt till Sjötransport I.

1959. Skrotad.

Viking (slutet av 1800-talet, början av 1900-talet)


Viking.

Byggd 1891 vid Oskarshamns mekaniska verkstad. Levererad till Oskarshamns Ångfartygs AB. Gick i trafik mellan Oskarshamn, Vållö, Borgholm, Kalmar, vilket Irene Svenonius morfar på Vållö hade minnen av.

1934. Såld till Riddarfjärdens Ångbåts AB, Stockholm. Turisttrafik på Mälaren. Kallas "Viking I" i annonserna för att inte förväxlas med Rederi AB Mälarstrafiks "Viking".

1938. Överlåten till Rederi AB Östfart och omdöpt till Östersjön.

1942. Ombyggd till bogserbåt och flyttad till Örnsköldsvik.

1950. Motoriserad.

1966. Såld till personer i Stockholm.

1967. Kör emot en berghäll och skadar rodret och skädda vid bärgningen av den ryska trålaren Gogland.

1968. Grundstöter och sjunker utanför Utö, Finland. Fem besättningsmän räddas. Vid olyckstillfället hårda vindar och minus 23 grader.


Jarl av Oskarshamn (ca 1909-1950)


Jarl av Oskarshamn lägger till vid hamnen i Mönsterås.


Jarl av Oskarshamn.

Bygd 1907. Ångfartyg. Trafik från Oskarshamn-(Mönsterås)-Kalmar-Öland.

1951 ombyggd till timmerbogserare.

1959. Skrotas i Stocksund norr om Stockholm.

Ölandssund (I) (1956, eventuellt 1966-69)


Ölandssund i Mönsterås 1956.




















Byggd 1911 i Dordrecht, Holland. Döpt till M/S Jehander nr 5. Knop 7,5. Passagerare. 100 (Efter ombyggnad).Bilar. 10-12. (Efter ombyggnad).

1951. Såld till Rederi Ab Ölandssund, Degerhamn. (Kapten Hjalmar Hagman Degerhamn). Omdöpt till Ölandssund för att användas bla i Mälaren.

1956. Insatt mellan Borgholm - Mönsterås under sommaren.

1956-57. Under vinterhalvåret ombyggd med en färjport föröver så man kunde lasta bilar ombord och ett hundratal passagerare.

1957. Omdöpt till Ölandssund I.

1957 05 17. Insatt mellan Revsudden - Stora Rör.

1966-1969. Insatt mellan Borgholm - Oknö.

1970. Såld till ett Rederi i Karlskrona. Ombyggd till kabelläggningsfartyg. Omdöpt till Cabel.

1971. Såld till Rederi Ab Ölandssund, Degerhamn. Omdöpt till Ettan.

1973. Såld till ett Rederi i Stockholm. Omdöpt till Kabel.

1983. Såld till en person på Lidingö, Omdöpt till SanBlas.

1986 11 23. Förliste fartyget i Atlanten.

Nordfart (1957)
Bygd 1916. Nordfart hette från början Jantiena. Hon köptes 1918 till Göteborg och döptes då till Nordfart III. 1933 fick hon slutligen namnet Nordfart.

Hon har under åren 1957-60 gått reguljära turer mellan Borgholm och Timmernabben med möjlighet att ta 15 bilar och 100 passagerare. 1957 gick hon även mellan Mönsterås och Borgholm. Under juli gick hon periodvis tre turer per dag. Varje tur tog 1 timme och 45 minuter. Ingen servering ombord.

Den 8 december 1964 var Nordfart på resa från Grönhögen till Stockholm i 17 sekundmeters kuling. När fartyget passerar Dämmans fyr i norra Kalmarsund får det plötsligt en brottsjö över sig varpå lasten förskjuts, detta pga. nedisning på däcket och fartyget får svår slagsida. Lotsarna på Dämman ser hela händelsen, men vädret är för hårt för dem att ge sig ut i, så de tillkallar sjöräddningen De båda ombordvarande på Nordfart, skepparen Albert Jansson från Grönhögen och Åke Wahlqvist från Byxelkrok, stannade kvar ombord så länge som möjligt. Sedan de hamnat i vattnet lyckades de få tag på vrakrester från det sjunkna fartyget. Då de tillkallade sjöräddningsbåtarna kom till platsen fann man först inga spår efter besättningen. Inte förrän efter 40 minuter hittades de, ordentligt nerkylda efter en timme i det iskalla vattnet.

Ölandssund II (1958-1969, eventuellt uppehåll 1964)


Ölandssund II.

Byggd 1937 av Schps De Gideon v/h J. Koster, Groningen, Holland. Döptes till M/S Jaba. Knop 8,5. Efter ombyggnad. Bilar. 13. Levererades 1937 till ett okänt rederi, Holland.

1956. Såld till Börje Hagman, Degerhamn, Omdöpt till Ölandssund II.

1956 - 1957. Ombyggd i Degerhamn för att anpassas för trafiken.

1958-1969. Insatt för Rederi Ab Ölandsund mellan Borgholm - Mönsterås/Oknö under sommar månaderna.

1957 - 1969. Under vinterhalvåret, Insatt som fraktfartyg.
Senare, Överförd till Hjalmar Hagman, Degerhamn.

1962. Förlängd med 6 meter vid Åsiverken, Åmål.

1973. Såld till Kapten Evert Ekeroth, Kalmar. Omdöpt till Eksund.

1973. Bröt brand ut ombord när fartyget låg i Köpenhamn, Två personer omkommer och en brännskadas.

1976. Såld till Bruno Gustavsson, Kalmar.

1982. Kolliderade Eksund med Scanvik i Kalmarsund söder om Kalmar. Tät dimma gällde vid olyckstillfället. Eksund klarade sig hyfsat medan Scanvik slog runt och blev liggande upp och ner. Några besättningsmän räddades när de satt på den upp och nervända Scanvik.

1987. Såld till Coralspring Navigation, Ltd, Panama.

1992. Var fartyget inblandad i en vapensmuggling. Fartyget prejades och beslagtogs i Biscaya.

1992. Så sprängdes fartyget och sjönk i Atlanten.

S.S Borgholm (1964)


S.S. Borgholm.











Färjan var byggd 1908.

1940 04 20. Går fartyget på en mina i Stora Bält och sjunker på 8 meters djup, Färjan bärgades efter en tid och togs in till Nakskovs varv för provisorisk reparation. Bogserades senare till Köpenhamn för reparation.

1944 10 14. Togs färjan i beslag av Tyska Marinen för att användas som trupptransportfartyg i dom Norska fjordarna.

1945. Efter krigsslutet återfanns färjan i Narvik och återlämnades till DSB i juli månad. Bogserades till Köpenhamn för renovering.

1946 -1964. Insatt mellan Korsör - Nyborg.

1947-1964. Även reservfärja för leden Malmö - Köpenhamn.

1964 köptes den danska koleldade tågfärjan Christian IX (av Rederi Ab Nordö, Kalmar?)för sommar trafik mellan Oknö-Borgholm och döptes om till S S Borgholm, men det slutade i augusti efter att hon hade krockat med den yttre dykdalben i Oknö. Färjan återgick till Danmark, där den omgående skrotades. Färjan hade plats för 130 bilar.

Borgholm (1966-1995, 1977 endast från Timmernabben)


Borgholm vid hamnen.


Borgholm på tur.


Borgholm vid Oknö.

Bygd 1943 vid Clapson & Son, Lorighborough, England.
Är minsvepare under namnet MMS 280. Är sedan landstigningsbåt vid Normandie.

1946. Byter namn till Lahela 3 i Norge. Ombyggd till bil- och passagerarfärja med plats för 205 passagerare och 20 personbilar.

1965-1995. Sätts in på turen Oknö-Borgholm.

1996. Till Stockholm. Byter 1998 namn till Svea Viking. Trafik som sightseeing- och charterbåt i Stockholms hamn och skärgård.

April 2007. En brand utbryter ombord strax före kl. 04.30 på morgonen när fartyget ligger förtöjt vid Skeppsbron, Stockholm. Sju enheter, varav en brandbåten Fenix, från räddningstjänsten bekämpar branden. Inga personer kommer till skada men fartyget får omfattande skador och blir liggandes halvsjunken vid kajen efter släckningsarbetet som pågått långt in på förmiddagen.

Maj 2007. Bärgningen av vraket inleds. Stockholms hamns pontonkran Lodbrok ska lyfta upp resterna av fartyget på en ponton. Vid första lyftförsöket glider de aktra vajrarna så man sänker ner vraket igen. Efter att en dykare varit nere och flyttat varjarna framför propellern görs ett nytt försök. Denna gång ser allt ut att gå bra tills kölen brister. Man sänker då ner henne igen och avbryter bärgningen.

Måsen af Mönsterås (1996-1998)


Måsen af Mönsterås vid hamnen.

Byggs 1914 av Bergsunds Mekaniska verkstad som Lysmaskinbåten Nr 3 till kustartilleriet, Vaxholm.

1918 överförd till marinen och omdöpt till V19. Vedettbåt.

1950 såld till Gunnar Gustaf Bernhard Wiklöf i Sundsvall och omdöpt till Aramis. Ombyggd till passagerarfartyg vid Helge Nilssons mekaniska verkstad, Stenvik. Trafik i Sundsvalls skärgård.

1982. Trafik på Ullånger-Ulvöhamn.

1983. Turisttrafik på Ångermanälven.

1986. Trafik i Örnsköldsviks skärgård.

1992. Omdöpt till Smögenö och trafik på traden Smögen-Hållö.

1996. Omdöpt till Måsen af Mönsterås och köpt av Kust-Marin i Mönsterås AB. Trafik Mönsterås-Borgholm.

1999. Såld till privatperson i Stockholm. Fritidsfartyg. Omdöpt till Jera.

M/S Solsund (2000-2003)

















Solsund före förlängningen och som hon såg ut när hon fanns i Mönsterås.

Levererades 1969 till Torghatten Trafikkselskap A/S, Brönnösynd, Norge.

1987. Omdöpt till Austra.

1989. Såld till Simon Maskter, Stavanger, Norge. Omdöpt till Strilfjord.

1990. Såld till Faxefright Ab, Kalmar. Omdöpt till Solsund.

1990. Insatt mellan Oskarshamn - Borgholm.

1990. Hösten, Så gick rederiet i konkurs.

1991. Såld till Rederi Ab Spårö.

1992-1993. Trafik mellan Västervik – Byxelkrok.

1994-1996. Trafik Oskarshamn – Byxelkrok.

1996 07. Fick fartyget maskinhaveri, Men varken bank eller delägare ville skjuta till pengar för reparation. Maskinen reparerades nödtorftigt och lades upp i Färjestaden, satt till försäljning.

1998. Såld till Håkan Ottosson och Rederi Ab Spårö försätts i konkurs.

1998. Bogserad till Mönsterås för maskinbyte. Det nya maskineriet kommer från en gammal vägverksfärja som gick i trafik tidigare i Storsjön.

1999. Köper Bert Carlsson in sig i färjan med 50%.

2000. Startas sommar trafik i 60 dagar med två dubbelturer/dag mellan Mönsterås - Borgholm.

2002. Under vintern byggs ett utomhus café på akterdäcket med dörrar från GRAIP.

2001 05 15 - 2001 05 20. Ankom Blasiholmskajen, Stockholm med en utställning för kommunerna Mönsterås/ Högsby/ Oskarshamn samt Borgholm.

2001 06 15. Trafiken startar upp mellan Mönsterås - Borgholm.

2002 05 22 - 2002 05 26. Ankom stadshuset, Stockholm med en utställning för kommunerna Mönsterås/ Högsby/ Oskarshamn samt Borgholm.

2002 06 - 2002 08. Insatt mellan Mönsterås - Borgholm.

2003 06 - 2003 08. Insatt mellan Mönsterås - Borgholm.

2004 06 09 - 2004 08 08. Insatt mellan Oskarshamn - Byxelkrok.

2005. under våren, förlängd vid Swinoujscie, Polen.

2005 06 16 - 2005 08. Insatt mellan Oskarshamn - Byxelkrok.

2006 06 - 2006 08. Insatt mellan Oskarshamn - Byxelkrok.

Solvind (2007-2008)


Solvind, dock inte vid Mönsterås eller Oknö.

Levererad av Boghammars som M/S Eugenia 1967 till Greve Rutger Von Essen, Skokloster i Mälaren. Trafik mellan Stockholm och Skokloster. Såldes till Norge 1977 för trafik i fjordarna, såldes vidare 1991 till Gjende sjön och transporterade fjällvandrare i Jutenheimsområdet.

2006 köptes hon av Solkustturer och transporterades på trailer till Oskarshamn. Sommaren 2006 provkördes hon några turer i E-fart (skärgårdsfart) i området.

Trafikerade Oknö-Borgholm 2007-2008.

2009. Färjan säljs till två litauiska medborgare. Hamnar i sjönöd sydost om Gotland när de var på väg till Litauen. Efter att fartyget länspumpats av kustbevakningen togs det till Gotland för att försöka hitta orsaken till att det började läcka in vatten.

Huvudsaklig källa utöver tidningsartiklar och gamla foton har varit följande intressanta sida.

Borgholmsfärjorna I

S.S. Borgholm gick bara en sommar mellan Oknö och Borgholm sedan hon krockat med den yttre dykdalben vid Oknö. Färjan hette tidigare Christian IX och var ett otympligt koleldat fartyg med plats för 130 bilar. Givetvis passade hon inte alls för denna tur. Efter krocken fördes fartyget till Danmark där det genast skrotades.

Färjetrafik med gamla anor.
Färjetrafiken mellan Mönsterås/Oknö och Borgholm har ganska gamla anor och de flesta mönsteråsare har säkert minnen från turer över sundet. När jag var barn var det ett folknöje att åka ut till Oknö och titta när färjan lade till.

Trafik sedan 1800-talet
Den moderna turisttrafiken tog sin början 1956. Hur det såg ut dessförinnan är i dagsläget inte helt klart, men att det förekom regelbunden färjetrafik vid 1800-talets slut torde stå klart. På den tiden var det Kalmarsund nr 4 som trafikerade Mönsterås-Borgholm. Jag har också läst att Jarl av Oskarshamn gick samma rutt decennierna före 1950. Det verkar sannolikt eftersom Jarl trafikerade Kalmar sund mellan 1909 och 1950.

Modern turisttrafik
Den moderna färjetrafiken kunde före Ölandsbron locka stora skaror. Från sommaren 1963 rapporteras exempelvis 10 000 resenärer Oknö-Borgholm. Via tidningsurklipp har jag kommit fram till att följande fartyg gick i färjetrafik mellan Mönsterås/Oknö och Borgholm från 1956:

Ölandssund - 1956, samt eventuellt 1966-1969. Fartyget döptes om till Ölandssund I 1957.
Nordfart – 1957.
Ölandssund II – 1958-1969. (eventuellt uppehåll 1964)
S.S. Borgholm – 1964.
Borgholm – 1966-1995. 1977 endast från Timmernabben.
Måsen – 1996-1998.
M/S Solsund – 2000-2003.
Solvind – 2007-2008.

Vissa år verkar det som om man har kört med två eller till och med tre färjor, som vid slutet av 1960-talet. Huruvida det gick någon färja 1999 har jag inte lyckats utröna. Till en början förefaller färjorna ha utgått från Mönsterås, för att sedermera gå från Oknö och Timmernabben. Jag vill dock minnas att man under vissa år, kanske början av 2000-talet, återgick till Mönsterås hamn.

Imorgon återkommer jag med utförlig information om varje båt och fler bilder. Därefter följer ett tredje inlägg med mer konkret information om själva turerna.

Mönsterås och sjöfarten I - lästips

Galeasen Ydun som Stranda härads Hembygdsförening fick 1963 av arkitekt L.E. Magnusson. Båten stod många år vid fiskemuseet på Nynäs, men jag tror den ruttnade sönder för en tio-tjugo år sedan. Ydun var ett segelfartyg som gick i handelstrafik på Östersjökusten vid 1900-talets början. Hon var den sista av de segelfartyg som tidigare hört hemma i Mönsterås. Ydun byggdes i Barth 1897 och var 19 meter lång och 5,5 meter i bredd.

Båten vid Nynäs
När jag var barn brukade min mor alltid cykla med mig till karusellekplatsen vid Nynäs under vår och sommar. Utmed vägen till Nynäs låg ett gammalt fartyg, Ydun, som alltid fascinerade mig. Ibland stannade vi till där och jag fick fantisera om exotiska färder till fjärran land. Mer båtmänniska än så blev jag aldrig. Trots Mönsterås närhet till havet förblev jag en landkrabba som inte kan skilja på styrbord och babord. Därför har sjöfarten också varit ett försummat tema på bloggen.

Sjöfartens historia
Med anledning därav kommer jag framöver att försöka presentera olika aspekter av sjöfartens historia i vår bygd, även om jag tillstår att jag inte behärskar ämnet.

I en kustbygd som Mönsterås har förstås sjöfarten spelat en stor roll - i äldre tider för handel och fiske (och ibland sjöröveri) och i modern tid för fritid och resor. Mönsterås med omnejd har också varit en bygd där man byggt många slags båtar genom historien.

Lästips
Jag börjar med att lista böcker och artiklar som kan vara intressanta för Mönsteråsbygdens vidkommande, för att framöver skriva mer konkreta artiklar.

I tidskriften Stranda
Ivar Modeér, Det gamla fisket i Mönsteråsviken, 1928.

Ivar Modeér, Ett småländskt fiskelag och dess organisation, 1931.

Ivar Modeér, Sjöbodar och sjöbodsgårdar i Stranda härad, 1934-35. Del II, 1936.

Ivar Modeér, Gamla båtleder i Mönsterås socken, 1937.

Manne Hofrén, Timmernabben. Några anteckningar om sjöfolk och skeppsbygge i Ålem, 1939.

Olof Hasslöf, Båtar och båtbyggeri vid Kalmarsund, 1953-54.

Carl Ekman, Drakenäs skeppsgård, I, 1955-56. Del II, 1959.

Anton Sjöberg, Galeasen Ydun, 1962-64.

Anton Sjöberg, Lotsplatsen vid Timmernabben, 1965-68.

Anton Sjöberg, Den gamla fyren Dämman, 1976-77.

Ingemar Lönnbom, Ortnamn och fiske i Strandaskärgården, 1976-77.

Anton Sjöberg, Holmar, grund och notvarpsnamn i Mönsteråsviken, 1980-82.

Carl-Olof Cederlund, Marinarkeologin i Stranda – om spåren efter en mångsidig maritim kultur, 1985-86.

Anton Sjöberg, Hamnanläggning och sjöfart i Mönsterås, 1989-90.

Anton Sjöberg, Kuggås udde, 1991-92.

Thure Räfsgård, Båtsmän i Mönsterås, 1993-94.

Bernt Åhlund, Skeppsbyggen i 1700-talets Mönsterås, 2001-2002.

Göran Magnusson, MSK – Mönsterås Segelklubb, 2003-2004.

Carl Bertil Oknemark – Att segla efter regn – Episoder på tankfartyg under 1980-talet, 2005-2006.


En bok om Mönsterås, 1966
sid 397-401. 415-420.


Övrigt

Rudolf Thunander, Skytten och Draken – sjörövare på Östersjön, 1994.

Kung Valdemars segelled

Anton Sjöberg, Briggen Svea av Timmernabben, 1972.

Anton Sjöberg, Några segelfartyg från Timmernabben, 1974.

Anton Sjöberg, Samtal med gammalt sjöfolk från Timmernabben och Mönsterås samt historiska skildringar och utdrag ur gamla räkenskapsböcker. Del 1 o 2, 1991.

Anton Sjöberg, Skonerten Ida av Timmernabben.

Anton Sjöberg, Skonertskeppet Tärnan av Timmernabben, 1973.


Mönsterås Hembygdsgård
Utställning.