Stranda Hembygdsförenings arkiv – en lokalhistorisk skatt

Stranda Hembygds-förenings arkiv fick sina nuvarande lokaler 1993. Handlingarna går från golv till tak.













Nya lokaler 1993
Det var 1993 som Stranda Hembygdsförening flyttade sitt arkiv från gamla församlingshemmets källare till den sk ”Bunkern” vid hembygdsgården i Elgerum.

Unikt arkiv
Arkivet är onekligen en unik skatt(gömma) för den som är intresserad av Mönsteråsbygdens historia. Där återfinns en omfattande fotosamling, tidningsklipp från i stort sett hela 1900-talet, bilder och fakta från den gamla köpingen och byarna i Mönsterås socken, arkiv från nedlagda företag och föreningar, nedtecknade minnen och skrönor, kartor, sjöfartspärmar, familjearkiv och diverse kuriositeter. Under åren har man också utarbetat en arkivförteckning, som förutom i arkivet, även finns på kommunbiblioteket och på Kalmar Läns Museum.


I arkivet finns exempelvis tidningsklipp från nästan hela 1900-talet.

Thure Räfsgård
Mannen som skapade och ordnade arkivet heter Thure Räfsgård. Han är, förutom välkänd folkskollärare emeritus, sannolikt den person som de flesta mönsteråsare mest förknippar med Stranda Hembygdsförening. Utan hans entusiasm och målmedvetna arbete hade arkivet inte blivit så högkvalitativt som det idag är. Även Sven-Eric Nelsson har lagt ner mycket arbete för att hålla arkivet i ordning.

En ny fas
Nu går arkivet in i en ny fas – datoråldern - då delar av handlingarna skall digitaliseras. Tanken är att en bredare allmänhet på ett smidigt sätt skall kunna ta del av arkivets innehåll via Internet. Det är också ett sätt för föreningen att väcka de yngre generationernas intresse för hembygden. För dom som har vuxit upp med Internet blir tröskeln förstås låg, om man bara genom några få klick kan hitta information om sin hemby eller sitt barndoms hus. Låt vara att det finns en speciell atmosfär i arkiv som inte kan återges digitalt.

Det brukar heta att alla har rätt till sin historia, till det förflutna. Det är en viktig insikt att vara rädd om och att arbeta för.


Arkivet ligger i den sk "Bunkern".


I arkivet finns handlingar som belyser en mängd aspekter av Mönsteråsbygdens historia.


Här är en karta som visar Mönsterås Köping med Kuggås från 1860-talet.

Om arkiv och källor – ett förtydligande

Det verkar som om jag har ilskna dagen idag, så jag fortsätter att skjuta skarpt. Missa inte inlägget före detta - "Från skvallerkärringars blickar bakom gardiner till snokande arbetsgivare på Internet".

Bloggen är en frizon
Det har hänt att läsare har klagat på att jag inte alltid anger fotograf, källor och arkiv när jag skriver lokalhistoriska artiklar eller visar vykort på bloggen. Kritiken saknar inte fog för sig, även om jag har skrivit en samlande artikel i ämnet. Bloggen är i mycket min frizon från de akademiska kraven på att ange allt. Artiklar och glimtar från det förflutna har mer karaktär av essäer än akademisk forskning. Tanken är att skriva snabbt med bibehållen hög kvalitét.

Ett val med konsekvenser
Jag har medvetet tagit mig denna frihet, känt en glädje i skrivandet och varit oerhört produktiv. Jag har under drygt ett år levererat fler lokalhistoriska artiklar än vad som sammanlagt har skrivits om Mönsterås historia tidigare, för att nu skryta lite. Svagheten med att inte alltid ange källor och arkiv är förstås att mina uppgifter blir svåra att kontrollera för andra forskare. Och så finns det alltid finkänsliga arkivbildare som vill bli nämnda och tycker att man kanske brister i generositet och tacksamhet. Däremot brukar jag alltid ange tidigare forskning i ett ämne genom att hänvisa till litteratur.

Ingen kan äga det förflutna
Min grundläggande ideologiska ståndpunkt som säkert har bidragit till slarvet är att alla historiska arkiv tillhör alla medborgare och att de skall användas. Ingen kan äga det förflutna eller de spår av det förflutna som är av allmänt intresse. Ingen blir glad av att hyllmetrar av handlingar bara står och samlar damm. Offentliga arkiv och hembygdsarkiv är en angelägenhet för alla, inte bara en liten klick. De bör inte kommersialiseras. I denna fråga är jag faktiskt en liten piratpartist.

Dessa arkiv och källor nyttjas mest
Så för att förtydliga. De huvudsakliga arkiv och källor som jag har använt mig av genom åren är:

Min vykortssamling eller andra vykortsbilder jag fått digitalt.

Annat smått och gott från mina egna samlingar.

Mönsterås Kommunalarkiv (framför allt sådant som rör vissa av husen i Mönsterås, kommunala protokoll etc. Många känner inte till detta arkiv, men det är öppet för alla och väl värt ett besök).

Stranda Hembygdsförenings arkiv (särskilt gamla tidningsartiklar och foton. Eftersom jag har god inblick i det arkivet så använder jag det ganska ofta).

Lantmäterimyndighetens arkiv (särskilt kartor och lantmäterihandlingar)

Foton odyl jag har fått mig tillskickat av privatpersoner.

Från arkiv till artikel
Hur går då vägen från arkiv till färdig artikel. I de flesta arkiv finns kopieringsmaskiner. Och ganska ofta kan man kopiera det källmaterial man vill använda sig utav. Man kan också scanna dokument och bilder och digitalt överföra till sin egen dator (Dropbox är där ett mkt bra alternativ som jag använder). Ofta finns det i botten en fråga, ett historiskt problem som jag försöker lösa.

Privat intresse och arbete
Kan jag då skilja på mitt privata lokalhistoriska intresse och mitt arbete på Stranda Hembygdsförening? Är det inte som att sätta en alkis till att jobba på Systembolaget? Så här är det. Man får skilja på det på så sätt att när jag är på Stranda hembygdsförening så arbetar jag för en uppdragsgivare och arbetar enligt uppdrag. Däremot kan man säga att de befruktar varandra. Mitt arbete för Stranda gynnas av mitt intresse. Och mitt intresse gynnas av mitt arbete. Självklart blir jag inspirerad av arbetsmiljön och det är också rätt och riktigt. Men den inspirationen förvaltas sedan hemma. Mina artiklar genererar i bästa fall ett intresse för lokalhistoria, vilket i sin tur gynnar hembygdsföreningen.

Så lär du dig mer om Mönsterås historia

Hur ska man gå tillväga om man vill lära sig eller rent av forska om Mönsterås historia? Jag vill ge några tips som utgår från fem kategorier:

1. Litteratur
Mönsteråssamlingen på Mönsteråsbibliotekets referensavdelning, vid den vägg som ligger precis utanför släktforskarrummet på övervåningen. Där finns även ett register där de flesta artiklar och böcker som har skrivits om Mönsterås är upptagna. För den som snabbt vill lära sig något om Mönsterås historia rekommenderas dock följande:

- En bok om Mönsterås: historik, 1963. (En klassisk sockenbok på 670 sid)
- Stranda (Hembygdsföreningens tidskrift 1927-2008)
- Kulturvandringar på egen hand för turister och boende i Mönsterås kommun, 2000.

För den som är intresserad av bygdens äldre historia rekommenderas exempelvis Det medeltida Sverige. 4, Småland, Stranda, Handbörd. och Lars-Olof Larssons Småländsk medeltid. Man kan också läsa allmän litteratur om Kalmar Läns historia, vilket i regel även ger ledtrådar om Mönsterås historia och sätter in bygden i ett större sammanhang.

2. Arkiv, foton, tidningar, kartor
För den som vill forska på egen hand finns ett antal arkiv man kan använda sig av eller besöka:

- Kyrkoarkiven är bra för den som vill släktforska eller studera bebyggelseutveckling. Mikrofilmade kyrkoböcker för Mönsterås, Fliseryd och Ålems socknar finns på Mönsterås Bibliotek (och många andra bibliotek). Den som vill kan nu även läsa kyrkoböcker via Internet. Genline har en utmärkt tjänst som kostar en slant för hemmabrukaren, men som är gratis på biblioteket.

- Kommunarkivet. Detta arkiv glöms ofta bort, men det mesta är offentligt. Boka gärna ett besök i arkivet som ligger i Mönsterås Kommunalhus. Jag har själv varit där några gånger och hittade bland annat uppgifter om min fars okända far. Men där finns också gamla kommunala protokoll, räkenskaper, kartor, skolhandlingar mm. Om kommunen skulle krångla kan du frimodigt hänvisa till offentlighetsprincipen.

- Hembygdsföreningens arkiv. Detta arkiv är kanske inte öppet hur som helst för allmänheten, men kontakta föreningen. De kan säkert visa arkivet och bistå med hjälp. I arkivet finns bland annat en unik samling med gamla foton. Föreningens arkivregister finns på biblioteket.

- Gamla tidningar. Att läsa gamla Barometern och Oskarshamnsnyheterna ger ofta väldigt rolig information om en ort. Tidningarna finns mikrofilmade på Kalmar stadsbibliotek. Mönsterås Bibliotek har klippböcker med kulturartiklar om Mönsterås. Även Hembygdsföreningen har klippböcker.

- Lantmäterimyndighetens kartor: Deras historiska kartor finns på Internet. Lätt att hitta kartor över Mönsterås.

3. Besök på museum och hembygdsgårdar
Här rekommenderas särskilt en guidad tur på Stranda hembygdsgård i Mönsterås.

4. Prata med äldre människor som ofta har mycket att berätta om gamla tider.

5. Läs Mönsteråsbloggen
Här kommer med jämna mellanrum artiklar om olika aspekter av Mönsterås historia.