Om arkiv och källor – ett förtydligande

Det verkar som om jag har ilskna dagen idag, så jag fortsätter att skjuta skarpt. Missa inte inlägget före detta - "Från skvallerkärringars blickar bakom gardiner till snokande arbetsgivare på Internet".

Bloggen är en frizon
Det har hänt att läsare har klagat på att jag inte alltid anger fotograf, källor och arkiv när jag skriver lokalhistoriska artiklar eller visar vykort på bloggen. Kritiken saknar inte fog för sig, även om jag har skrivit en samlande artikel i ämnet. Bloggen är i mycket min frizon från de akademiska kraven på att ange allt. Artiklar och glimtar från det förflutna har mer karaktär av essäer än akademisk forskning. Tanken är att skriva snabbt med bibehållen hög kvalitét.

Ett val med konsekvenser
Jag har medvetet tagit mig denna frihet, känt en glädje i skrivandet och varit oerhört produktiv. Jag har under drygt ett år levererat fler lokalhistoriska artiklar än vad som sammanlagt har skrivits om Mönsterås historia tidigare, för att nu skryta lite. Svagheten med att inte alltid ange källor och arkiv är förstås att mina uppgifter blir svåra att kontrollera för andra forskare. Och så finns det alltid finkänsliga arkivbildare som vill bli nämnda och tycker att man kanske brister i generositet och tacksamhet. Däremot brukar jag alltid ange tidigare forskning i ett ämne genom att hänvisa till litteratur.

Ingen kan äga det förflutna
Min grundläggande ideologiska ståndpunkt som säkert har bidragit till slarvet är att alla historiska arkiv tillhör alla medborgare och att de skall användas. Ingen kan äga det förflutna eller de spår av det förflutna som är av allmänt intresse. Ingen blir glad av att hyllmetrar av handlingar bara står och samlar damm. Offentliga arkiv och hembygdsarkiv är en angelägenhet för alla, inte bara en liten klick. De bör inte kommersialiseras. I denna fråga är jag faktiskt en liten piratpartist.

Dessa arkiv och källor nyttjas mest
Så för att förtydliga. De huvudsakliga arkiv och källor som jag har använt mig av genom åren är:

Min vykortssamling eller andra vykortsbilder jag fått digitalt.

Annat smått och gott från mina egna samlingar.

Mönsterås Kommunalarkiv (framför allt sådant som rör vissa av husen i Mönsterås, kommunala protokoll etc. Många känner inte till detta arkiv, men det är öppet för alla och väl värt ett besök).

Stranda Hembygdsförenings arkiv (särskilt gamla tidningsartiklar och foton. Eftersom jag har god inblick i det arkivet så använder jag det ganska ofta).

Lantmäterimyndighetens arkiv (särskilt kartor och lantmäterihandlingar)

Foton odyl jag har fått mig tillskickat av privatpersoner.

Från arkiv till artikel
Hur går då vägen från arkiv till färdig artikel. I de flesta arkiv finns kopieringsmaskiner. Och ganska ofta kan man kopiera det källmaterial man vill använda sig utav. Man kan också scanna dokument och bilder och digitalt överföra till sin egen dator (Dropbox är där ett mkt bra alternativ som jag använder). Ofta finns det i botten en fråga, ett historiskt problem som jag försöker lösa.

Privat intresse och arbete
Kan jag då skilja på mitt privata lokalhistoriska intresse och mitt arbete på Stranda Hembygdsförening? Är det inte som att sätta en alkis till att jobba på Systembolaget? Så här är det. Man får skilja på det på så sätt att när jag är på Stranda hembygdsförening så arbetar jag för en uppdragsgivare och arbetar enligt uppdrag. Däremot kan man säga att de befruktar varandra. Mitt arbete för Stranda gynnas av mitt intresse. Och mitt intresse gynnas av mitt arbete. Självklart blir jag inspirerad av arbetsmiljön och det är också rätt och riktigt. Men den inspirationen förvaltas sedan hemma. Mina artiklar genererar i bästa fall ett intresse för lokalhistoria, vilket i sin tur gynnar hembygdsföreningen.

Mina källor, silly season och invandrare

Någon skrev en kommentar angående mitt inlägg om silly season och framförde principiellt viktiga synpunkter som jag skall bemöta.

1. Personen frågade varifrån jag får informationen om fotbollsspelarna.
Svar: Jag avslöjar aldrig mina källor. Jag får min information från flera håll. Ibland är det ganska säker information, ibland inget annat än just rykten. I normala fall skriver jag inte om rykten, men just när det gäller silly season gör jag gladeligen ett undantag. Det ingår i eftersäsongsspelet där media spekulerar minst lika mycket. Lag och spelare brukar väl inte vara så överförtjusta i detta, men det är liksom en del av det roliga spelet att media och bloggare skall komma på vad som pågår. Jag rekommenderar att man tar det för vad det är. En lek. Sedan tror jag det är bra att spelare vänjer sig vid att det är så det funkar. För den som är intresserad av mer silly season rekommenderar jag någon av länets fotbollsbloggar, exempelvis Fotbollsbloggen. Dessutom spelas ju en del testmatcher med inbjudna spelare så här på hösten. Där kan man vara och spana, tex med kikare i kullen bakom IP ; ) (smile). GIF spelade ju mot Långemåla häromdagen, exempelvis. Jag syntes inte, men var förstås där.

2. Samma person tyckte att jag gick lite för långt med det jag skriver.
Svar: Jo, men man har aldrig säker täckning för det man skriver under silly season. Det ingår som jag skrev ovan i spelet. Jag är tacksam för åsikter, men om jag skulle ta in vad alla tycker så skulle inget bli skrivet. Jag brukar tänka som så att om någon tycker att jag går MYCKET för långt, så har jag förmodligen hittat en lagom nivå.

3. Personen efterlyser att jag skall skriva om invandrare som hon/han tycker tar hit all möjlig skit. Enligt personen säljs det piller och annat otäckt från ortens pizzerior.
Svar: Invandrarfrågan är oerhört komplex. Men det räcker ju med att se på Mönsterås GoIF så ser vi vad mycket fint invandrarna bidrar med. Att det sedan kan uppstå kulturkrockar och integrationsproblem är en helt annan sak. För egen del kan jag dock säga att i Mönsterås har jag aldrig haft några problem med invandrarungdomarna. De har alltid uppträtt väldigt artigt och belevat. Däremot har en del infödda svenskar vållat mig betydligt större bekymmer. Det kan säkert vara annorlunda i storstädernas förorter, men jag skriver om Mönsterås. Jag är själv gift med en invandrare från Finland. Skulle vara intressant att veta vilken skit hon har tagit hit. Vad gäller ortens pizzerior så är det en allvarlig anklagelse. Självklart följer jag upp den om jag får mer detaljer i ett vanligt mejl.

Tillägg 15/10: Jag kommer av flera skäl INTE att följa upp "pizzeriaspåret".