Skärvor av gravstenar

Häromdagen skrev jag om ett gammalt skulpterat stenhuvud som hittats vid Stohagen på Bössemåla marker nordväst om Torp i Mönsterås socken. Jag funderade lite om huvudet kunde kopplas antingen till Bos kapell eller den muntliga traditionen om ett kapell för vägfarande vid Stohagen.

I närheten av stenhuvudet hittades även delar av gravstenar i en murstock. Gravstenarna hade alltså återanvänts. Kan gravstenarna en gång ha funnits på den kyrkogård som tillhörde antingen Bos kapell eller det kapell som eventuellt kan ha funnits vid Stohagen, eller kan de dateras senare? Spontant får jag ingen medeltidskänsla av dessa skärvor, men osvuret är nog bäst.

Jag har kontaktat Kalmar Läns Museum som snart kommer för att undersöka de gamla fynden. Kanske kan de hjälpa till att finna sannolika sammanhang. Ett stenhuvud och gravstenar inom samma område kan ju tyda på något.

Den ena delen av de hittade gravstensskärvorna. Den övre bokstavskombinationen förvånar något. Vanligtvis brukar det stå IHS (Jesus eller Jesus, människornas frälsare eller som allmogen sa Iesus Herrans son), men här står det IIS. Därefter står det om jag ser rätt HVST, vilket jag tolkar som hust = hustru. Sedan tror jag det är bokstäverna EP. Men jag känner mig osäker på betydelsen. Gravstensinskriptioner är inget jag har sysslat med. Kan översta raden möjligtvis syfta på ett mansnamn med genitiv-s, exempelvis Ingmar Ingmarssons. I så fall skulle gravstenen avse II:s hustru EP.

En del av en annan gravsten som hittades i samma murstock.

Pingstkyrkans tre skepnader

I år är det 90 år sedan Pingstförsamlingen bildades i Mönsterås. De första 20 åren hette församlingen Tabor, därefter Filadelfia och numera Pingstkyrkan. Den första tiden samlades man i en liten stuga i Habbestorp; denna återfinns numera i hembygdsparken. I december 1920 invigde man sitt nya hus på Storgatan. Idag visar jag husets tre historiska skepnader.


Så här såg första versionen av huset ut. Fotot är från 1940-talet då man har bytt namn till Filadelfia. Observera att ingången låg ut mot Storgatan och att själva kyrkolokalen därmed måste ha legat i öst-västlig riktning, till skillnad från idag då den ligger mer i nord-sydlig. På övervåningen låg ett par lägenheter. Riksvägen fanns inte vid denna tid, varför alla som skulle till Fliseryd och Oskarshamn körde igenom Mönsterås. Därav vägskyltarna.


Här har vi huset från ungefär samma vinkel efter renovering och ombyggnation 1955. Man har då byggt ut en del av den södra sidan där man också förlagt ingången. Kyrkosalens riktning är därmed ändrad.


1974 gjordes en ny ombyggnation som bland annat gav den här nya entrén.
Jag bodde i lägenheten där uppe ett år i min barndom. På den tiden fanns det en fin berså på baksidan.

För den som vill fördjupa sig i Pingstkyrkans historia rekommenderas Samuel Thunbergs artikel i Stranda 2003-2004.

Bergs Missionshus

Jag fortsätter idag kartläggningen av bygdens kapell och missionshus. Turen har kommit till Bergs vackra missionshus, ett av bygdens äldsta. Tidigare har jag presenterat baptistkapellet i Sibbetorp, Finsjö Missionshus, Grimhults Missionsförsamling, Habbestorps Missionsförening och Torps kapell.


Bergs Missionshus

Mönsterås Missionsförsamling, indelades 1883 i sju kretsar som alla fick missionshus. Ett av de äldsta byggdes i Berg 1885 efter att Carl Bergqvist hade skänkt tomtmark. På platsen hade längre tillbaka i tiden legat ett hus med jäskar för ett bränneri. Resterna av det gamla jäskaret fanns kvar när man byggde missionshuset och symboliken var förstås stor.

Verksamheten vid Bergs missionshus var livlig med både syförening och ungdomsverksamhet.








1960 inköptes Forsa skolhus för 22 000 kronor och blev ny samlingslokal. Idag fungerar Bergs missionshus som en slags bygdelokal, medan Forsa skolhus har blivit privatbostad.

Torps kapell, samt några ord om när metodisterna förbjöds predika i Mönsterås

Torps kapell
Idag fortsätter jag artikelserien om Mönsteråsbygdens missionshus och kapell. Turen har kommit till metodisternas kapell i Torp, enligt mig ett av bygdens vackraste. Tidigare har jag presenterat baptistkapellet i Sibbetorp, Finsjö Missionshus, Grimhults Missionsförsamling och Habbestorps Missionsförening.


Torps kapell uppfördes 1895, men byggdes ut och renoverades 1919 och 1947. Än idag bedrivs det kyrklig verksamhet i kapellet i Kuggåskyrkans regi.


Det här tycker jag är väldigt vackert i sin enkelhet.


Torps kapell har en egen klockstapel.



















Metodisternas predikant förbjöds att predika i Mönsterås
Kapellet kan alltså knytas till den gamla Metodistförsamlingen i Mönsterås, och det kan vara på sin plats att ge en kort historisk bakgrund.

Redan på 1850-talet hade en hemvändande svenskamerikan predikat metodisternas budskap i Mönsterås, men det dröjde till 1869 innan det bildades en liten församling. Genast mötte man hårt motstånd. Församlingens förste predikant, folkskolläraren Gustaf Fredengren, fick lämna köpingen redan efter två veckor. En notis i Barometern den 5 februari 1869 berättar:

Metodisten Fredengren fortfar att bo och vistas i Mönsterås, ehuru han förbjudits att tala i missionshuset. Vid en sammankomst i går afton på Langes sal inställde sig på kallelse av köpingens kommunalnämnd församlingen t.f. pastor, C.L. Larsson (alltså svenska kyrkans präst, min kommentar), åtföljd av kyrkorådet, ledamöter av kommunalnämnden, kronolänsman i orten och två fjärdingsmän. Sedan Fredengren slutat sitt föredrag tillfrågade pastorn honom, om han vore av den lutherska trosbekännelsen. Då Fredengren öppet tillstod, att han vore metodist, förständigade kyrkoherden honom i lagens namn att icke mera uppträda som andlig talare här i församlingen och anmodade kronolänsmannen att ägna noga uppmärksamhet åt saken och anställa åtal, då omständigheterna så fordrade. Givetvis blev det stor förstämning bland de församlade, men trosvisst sjöng man ”Skall Jesus bära kors allen, och världen all gå fri”!

Det är intressant att se hur man alltså tar till hela det stora artilleriet för att stoppa väckelsen – kyrkans potentater, tre poliser och kommunalnämnden – den andliga makten, ordningsmakten och den politiska makten. Mot en skara på kanske 20 fromma metodister. Särskilt intressant är att tidningen noterat hur församlingen i ren trots stämmer upp en psalm inför de församlade makthavarna.

Församling bildas
Hur som helst så bildade metodisterna en församling med 18 medlemmar 1869. Inom kort var man 30 personer som sedermera blev än fler. Initiativtagare och drivande var garvare Lange och folkskollärare J.P. Danielsson i Mönsterås.

Kyrka byggs på Torget
Dissenterlagen från 1875 medförde att metodisterna kunde bedriva sin verksamhet även i laglig mening. Redan 1873 hade man dock invigt sitt kapell på Torget i Mönsterås. Det tillbyggdes 1902 med en sal för mindre sammankomster. 1932 genomfördes en genomgripande renovering så att kyrkan fick det utseende den sedan länge hade på Torget. Jag minns att jag smög mig in där ibland när vi bodde på Torget på 1970-talet. Mycket spännande lokaler!

Kyrkan blir affär
Sedan ett antal år är det en tygaffär i den gamla metodistkyrkan, detta sedan Metodistförsamlingen gått ihop med Missionsförsamlingen och istället nyttjar Kuggåskyrkan.


Den gamla metodistkyrkan på Torget i Mönsterås.

Missionshuset i Habbestorp

Missionshuset i Habbestorp är vackert beläget mitt i den lummiga byn.

Jag fortsätter idag serien om missionshus och kapell i Mönsterås och Fliseryds socknar. Tidigare har jag skrivit om baptistkapellet i Sibbetorp, Finsjö Missionshus och Grimhults Missionsförsamling. Idag har turen kommit till Habbestorps Missionsförening.

Huruvida föreningen utgör egen församling, är utpost till Missionsförsamlingen i Mönsterås eller har anknytning till Svenska Kyrkan vet jag inte. Några djupare efterforskningar hinner jag inte med. Föreningen verkar i alla fall vara aktiv.


Missionshuset förefaller vara i gott skick.


Ett anslag visar att föreningen ännu är aktiv.

Finsjö missionshus

Finsjö missionshus uppfördes 1924. Allt material skänktes av medlemmarna som också byggde huset på lediga stunder.

Missionshuset i Finsjö några kilometer norr om Fliseryd invigdes den 30 november 1924. Huset byggdes av missionsföreningens medlemmar på lediga stunder.

Till en början var väl Finsjö att betrakta som en utpost till Fliseryds missionsförening som hade bedrivit predikoverksamhet i Finsjö sedan 1890-talet. Men huset man då nyttjade brann ner vid 1900-talets början. När medlemmarna blev allt fler uppstod behov av en ny byggnad.

Jag är osäker huruvida Finsjö missionsförening finns kvar, eller om man hela tiden har tillhört Fliseryds missionsförening. Så vitt jag vet firas det ännu gudstjänst i lokalen med jämna mellanrum.

Se gärna mina tidigare inlägg om bygdens missionshus: Grimhult och Sibbetorp.

Grimhults missionsförsamling samlas ännu till gudstjänst

Grimhults missionshus byggdes 1892 och ännu firas där gudstjänst.

Jag fortsätter idag artikelserien om bygdens missionshus och kapell. Första artikeln handlade om Sibbetorp. Idag har turen kommit till Grimhult, en by mellan Mönsterås och Fliseryd.

Väckelsen kom till Grimhult
När väckelsen kom till Grimhult i Fliseryds socken på 1880-talet var det i hemmen man först samlades för bönestunder. Ibland hade man även friluftsmöten i Aron Cedergrens trädgård. Initiativtagare var lantbrukare J.G. Blomqvist och repslagaremästaren Magnus Nilsson.

Grimhults missionskrets
Efter en tid bildade man Grimhults missionskrets och anslöt sig till Mönsterås missionsförening. Mönsterås missionsförening hade 1882 anslutit sig till Svenska Missionsförbundet och därför får man anta att även Grimhults missionskrets räknade sig som frikyrklig.

Eget missionshus
Efter några år ville man bygga ett eget missionshus, men Mönsterås missionsförening var inte intresserade av att finansiera huset. Grimhults missionskrets visade då egen initiativkraft och byggde huset själva. Aron Cedergren skänkte tomten och efter en sommars hårt arbete invigdes Grimhults missionshus hösten 1892.

Egen församling
Det nya missionshuset innehades av Grimhults missionskrets fram till 1897 då Mönsterås missionsförening övertog ägandet. 1913 återköpte kretsen huset för 400 kr. I samband med det omvandlades kretsen till en egen församling – Grimhults missionsförsamling.

Redan året innan hade man påbörjat ett samarbete med Fliseryds missionsförening för att få en gemensam predikant, vilket också lyckades. Predikant G. A. Röhne var verksam till 1916 då han efterträddes av Karl Sixtén som var predikant även för Fliseryds och Kumlemars missionsföreningar.

Syförening och Kongomissionärer
Grimhults missionsförsamling utvecklades och hade länge en livaktig verksamhet som engagerade många i bygden. Man hade länge både syförening och söndagsskola. Församlingen har även skickat två missionärer till Kongo – Albertina Rutström och Lotten Sandell.

Ordföranden
Församlingens förste ordförande var J.G. Blomqvist som innehade tjänsten under flera decennier fram till 1932. Han efterträddes av sin son byggmästare Albert Blomqvist som axlade posten till 1949. Därefter följde Oskar Rutström och Erik Johansson. För några år sedan var Arvid Palmér ordförande. Idag har Sara Karlsson tagit över ordförandeposten.

Församlingen lever än
Egon Karlsson som är aktiv i församlingen berättar att Grimhults missionsförsamling idag har ca 14 medlemmar. Men medelåldern är hög och verksamheten inte lika omfattande som förr när missionshuset engagerade de flesta i bygden. Men man firar gudstjänst med jämna mellanrum och än händer det att man kallar en predikant utifrån för möten.

- Tyvärr är det svårt att samla folk från bygden idag. De unga har inte det intresset längre. Men det kommer ofta folk utifrån när vi samlas, säger Egon.

Men även om församlingen för en något tynande tillvaro idag, så har den och dess kretsföregångare verkat i samma bygd i över 120 år. Mot bakgrund av de förändringar som präglat landsbygden i modern tid så tycker jag det är imponerande.















För att komma till Grimhults missionshus kör man vägen mellan Mönsterås och Fliseryd. I Grimhult viker man av in på vägen mot Krokstorp. Missionshusets placering är markerat med röd ring på kartan.


Missionshuset från en annan vinkel.

Källor och litteratur:
Tärnfors, Martin, Historik över Fliseryds socken, 1979.

Samtal med Egon Karlsson

Baptistkapellet i Sibbetorp

Ny serie om bygdens kapell
Jag fortsätter mina lokalhistoriska artiklar, nu med en helt ny serie om alla de kapell som uppfördes när väckelserörelsen drog fram. Det blir en påminnelse om alla de ideella krafter som bidrog till att utveckla bygden och som vågade stå för egen övertygelse. Kapellen är dessutom en ibland bortglömd kulturskatt. Fokus kommer att ligga på Mönsterås och Fliseryds socknar. Presentationen sker slumpvis, men kommer sedermera att sammanställas utifrån geografisk ort och samfund. Först ut bli kapellet i Sibbetorp.

Församlingshyddan i Sibbetorp


Församlingshyddan - baptisternas vackra kapell i Sibbetorp.

Det vackra kapellet i Sibbetorp uppfördes 1930 av baptisterna och fick namnet "Församlingshyddan". Jag vet att där var verksamhet åtminstone till slutet av 1960-talet, men är osäker vem som idag sköter kapellet. Huset såg dock ut att vara i mycket gott skick, och inne fanns bänkarna och ett litet altare kvar.
























Att fotografera genom fönster borde vara förbjudet, men den som anstränger sig kan se bänkarna och det lilla altaret.

Logen Syskonkretsens lokal
Mellan Sibbetorp och Mjölerum fanns förr ett hus som ägdes av nykterhetslogen Syskonkretsen. De hyrde ofta ut sin lokal till predikanter från Missionsföreningar och baptister. Där fanns också söndagsskola. Huset byggdes 1908, men är idag borta. Kvar finns endast en trappa och en kvarglömd spis.


Endast trapporna finns kvar vid logen Syskonkretsens hus, där även predikanter hyrde in sig.


En gammal spis och annan bråte minner om en tid då Syskonkretsens hus var fullt av aktiviteter.


Sibbetorps kapell är markerad med ett kryss. Resterna av Syskonkretsens hus ligger ett par hundra meter från kapellet mot Mjölerum och Fliseryd.