Brandförsäkring från 1900

Brandförsäkringar är ett försummat källmaterial. Men många gånger kan de ge väldigt intressant och detaljerad information om gamla hus. Idag hittade jag tidigare okända brandförsäkringar för Elgerumsgården som idag är Mönsterås Hembygdsgård. Den äldsta var från 1900 och nedan visar jag plankartan med beskrivning, samt beskrivningen av huvudgården som utgör de tre första sidorna av brandförsäkringen.

 

Tyvärr anges inte när huvudbyggnaden är uppförd. Däremot får vi veta att flygeln (idag Apoteksmuseet) uppfördes 1899. På kartan kan man också se Stathuset (idag Gula villan) och uthuset (uthus, tvätt mm idag). På den tiden fanns här också ett växthus, redskapsskjul och svinhus med vedbodar. Östra längan var ladugård, västra längan var stall och där norra längan ligger idag var det en loge. Brandförsäkringen ger unik information om hur tomten användes, hur husen var byggda och såg ut, liksom vilka rum som fanns i husen och hur de användes. Kort och gott - ny kunskap.

 

 

Elgerumsgården enligt brandförsäkringen från 1900.

Kartbeskrivningen.

 

Beskrivningen av huvudbyggnaden.

Ekbacken i Älgerum

Doktor Almblads villa Ekbacken nr 1, Älgerum, Mönsterås. Tomten avstyckades från huvudgården 1913 och köptes då av handlare C.J. Hullgren i Pataholm. Om det också var han som lät bygga huset vet jag inte med säkerhet, men det förefaller rimligt. Ändå har jag alltid hört att doktor Almblad bodde där. Det här fotot är från en glasplåt jag hittade i hembygdsföreningens arkiv. Jag tycker tomten har en fantastiskt vacker port in till trädgården med grinden fast i sten. En gång i min barndom var jag dum nog att gena över den här tomten, varvid en ilsken vakthund kom rusande och jagade mig ut över en stenmur.

Den lilla kartan över området som man hade ritat i avstyckningshandlingarna från 1913.

Modell för nytt bostadsområde

Innan man byggde ett nytt bostadsområde så gjorde man i regel en liten modell. Den här bilden bör visa modellen för hyreshusen i Älgerum som byggdes på 1960-talet. Det lilla krysset motsvarar platsen där skulpturen av den nakna damen är placerad.

Allégatan - Älgerum

Hinner inte så mycket idag, så det får bli ett vykort som visar Allégatan i Älgerum. Kortet är taget under vänstertrafiktid, dvs före 3 september 1967, sannolikt omkring 1965. Mönsterås Kommun köpte in marken på 1950-talet och hyreshusen byggdes i början av 1960-talet. Tidigare låg här åkrar och fält. Allén är dock betydligt äldre än bostadsområdet och leder upp till Elgerumsgården som byggdes någon gång mellan 1850-1872 och som idag utgör Mönsterås hembygdsgård. Ett tillsynes ganska tråkigt vykort som ändå har sin charm. Notera bilarna och den rejäla skylten vid alléns början.

Se även här.

”Nu skriver t.o.m XXX på sin blogg om eländet” – Gropen i Älgerum har fått asfalt

Den gamla grusgropen i Älgerum har fått asfalt sedan Mönsteråsbloggen uppmärksammade den.

En grusgrop
Den 12 augusti uppmärksammade jag en grusgrop på parkeringen framför Mönsterås Bostäders hus på Lagmansgatan i Älgerum. Den hade funnits där väldigt länge, kanske över ett år, och irriterat alla som behövde nyttja parkeringen.

"Nu skriver t.o.m XXX på sin blogg om eländet"
Häromdagen fick jag en kommentar från en läsare som var tacksam för att gropen numera hade fått asfalt. Där ser man. Till saken hör att Mönsterås Bostäder för ett tag sedan påminde Mönsterås Kommun om att gropen behövde asfalteras. I mejlet till kommunen skriver tjänstemannen på Mönsterås Bostäder: ”Du glömmer väl inte asfalten på Lagmansgatan som jag har tjatat om så många gånger ! Nu skriver tom XXX på sin blogg om eländet.”

Ja, och efter valet hoppas jag även kunna göra något åt fler eländen i Kommunalfullmäktige via Mönsterås Demokratiska Trygghetsparti.


Så här såg det ut när Mönsteråsbloggen uppmärksammade gropen i augusti.

Gropen i Älgerum

Om Baromtern/OT kan skriva om att turister köper mycket brännvin på Systembolaget i Mönsterås, och dessutom ha det som förstanyhet, ja då kan väl jag skriva om en grop i Älgerum. Inga vardagsbekymmer är för små för att uppmärksammas.


Gropen ligger på parkeringsplatsen vid Lagmansgatan i Älgerum, utanför Mönsterås Bostäders hyreshus. Minst ett år har den funnits, kanske mer. Ibland är den djupare, ibland lite grundare. Förmodligen fyller man på med lite grus ibland. Någon asfaltsering verkar man dock inte kunna genomföra.


Gropen i Älgerum.

När byggdes egentligen Mönsterås hembygdsgård?

Elgerumsgården på 1890-talet. Sedan 1959 utgör gården Mönsterås Hembygdsgård. Men hur gammal är gården egentligen? Det finns olika uppgifter. Jag presenterar idag vad jag tror.

Hur gammal är egentligen Mönsterås Hembygdsgård?
Stranda Hembygdsförening förfogar sedan slutet av 1950-talet över den sk Elgerumsgården som då blev hembygdsgård. Men hur gammal är egentligen mangårdsbyggnaden? Jag presenterar idag några nya iakttagelser och argument. Men innan vi vänder oss till källorna så ska vi se vilka besked vi får i några böcker och skrifter.

Fyra tidsangivelser
I Sveriges bebyggelse, Landsbygden Kalmar län II från 1958, så anges mangårdsbyggnaden vara från 1890.

I en liten skrift - Hembygdsgården Elgerum i Mönsterås - från 1969, skriver Erik Nelsson att huset är uppfört i mitten av 1850-talet. Han anser också att ”troligen har denna byggnad såväl som flygelbyggnaden föregåtts av tidigare hus”. På ett annat ställe i skriften framgår att det ovanför entrédörrarna finns en skylt som omtalar att huset var försäkrat i Brandförsäkringsverket, Stockholm från och med år 1783. Därmed antyds plötsligt att huset skulle vara från 1780-talet?

Om vi så till slut tittar på den stencil – Elgerumsgården. Historik - som dagens besökare av hembygdsgården får ta del av , så nämner man att Elgerums by genomförde Laga skifte omkring 1850, varvid gårdarna flyttades ut från bykärnan som låg några hundra meter från Hembygdsgården, sydväst om platsen där Statoil idag ligger. Vid denna tid ägde JP Berg och kort därefter JP Cedergren tre av gårdarna i Elgerum. 1872 köpte konsul Johan Ludvig Rosén dessa tre gårdar och sammanslog dem till en storgård. ”Vid den tiden byggdes troligen huvudbyggnaden”, skriver man.

I litteraturen förekommer alltså fyra olika uppgifter:
1.1890.
2.Mitten av 1850-talet.
3.1780-talet.
4.1872.

Vilken uppgift är den rätta? Problemet är att ingen anger några källor.

Inga köpehandlingar eller lagfarter funna
Jag har inte hittat några köpehandlingar eller lagfarter för huset i hembygdsföreningens arkiv. Kanske finns dom i kommunens arkiv. Om inte annat så kan man förstås gå via lantmäterimyndigheten, men det har inte varit möjligt att hinna med inom ramen för denna artikel.

Före Laga skiftet
Före Laga skiftet 1849 så låg alla gårdar enligt kartan relativt väl samlade. Före 1850 fanns det ingen gård där dagens hembygdsgård ligger.


Elgerumskartan från 1840-talet visar att det inte låg någon gård där dagens hembygdsgård ligger (markerat med rött kryss).

Några gårdar flyttar ut från bykärnan
Vid Laga skiftet bestämdes att några gårdar skulle flyttas från bykärnan för att få mer sammanhållna marker. En av gårdarna på Elgerum nr 3 och en på Elgerum nr 4 fick de marker där Elgerumsgården sedermera kom att byggas. Gård nr 3 fick på kartan beteckningen Cc. Gård nr 4 fick beteckningen Dc.

Gårdarna slås ihop redan omkring 1850
Redan vid Laga skiftet ägdes dessa båda gårdar av JP Berg och när skiftet diskuterades på 1840-talet begärde han att de två gårdarna skulle slås samman till en. Så verkar det också ha blivit. Brukaren av gård nr 4, JP Bergs måg, flyttar med sin familj 1849 och någon ny brukare anges därefter inte. Därmed behövde man bara flytta gård nr 3 där JP Berg själv bodde. Några år senare hade JP Cedergren köpt dessa båda gårdar, samt gård nr 6.

Vi kan alltså tvärt emot tidigare uppgifter i litteraturen konstatera att de tre gårdar som konsul Rosén påstås ha slagit samman till en storgård 1872, förefaller ha slagits ihop redan i samband med Laga skiftet omkring 1850. Visserligen har man redan tidigare noterat att de tre gårdarna hade samma ägare på 1850-talet, men inte att gårdarna också slogs ihop redan då med bara en huvudbyggnad.

Kan dagens hembygdsgård vara gård nr 3 som Cedergren bodde på?
Men betyder det att dagens hembygdsgård byggdes redan i samband med Laga skiftet, dvs omkring 1850? Helt omöjligt är det förstås inte eftersom man i samband med skiftet kan ha låtit bygga en ny huvudbyggnad för de ihopslagna gårdarna, när man ändå var tvungen att flytta en gård. Cedergren, som ägde gårdarna (3,4 och 6) efter JP Berg, bodde i alla fall på gård nr 3 från 1850-talets början fram till sin död 1875. Ändå tror jag inte att han bodde på dagens hembygdsgård.

Konsul Rosén köper gårdarna och flyttar till Elgerum nr 4
1872 sålde Cedergren de tre ihopslagna gårdarna till Johan Ludvig Rosén som var en av Mönsterås mäktigaste herrar - konsul, köpman, skeppsredare och drivande inom kommunalpolitiken. Det mystiska är att Rosén inte verkar ta över Cedergrens hus på gård nr 3, där ju Cedergren faktiskt får bo kvar fram till sin död tre år senare. Istället bosätter sig Rosén på gård nr 4 dit han flyttar 1874, dvs två år efter köpet. Detta bekräftas av den ekonomiska kartan från 1941 som visar att Roséns gård (Elgerumsgården/Hembygdsgården) ligger på den mark som motsvarar gård nr 4. Det skulle kunna tolkas som att Rosén efter köpet 1872 lät Cedergren bo kvar på huset till gård nr 3 (område Cc på kartan) och samtidigt lät bygga sig ett eget ståndsmässigt hus på gård nr 4 (Dc på kartan) som passade hans ställning som konsul och förmögen köpman. Efter ett par år var allt färdigt och han flyttade in på gården.

Om min tolkning stämmer är alltså den uppgift som dagens besökare av hembygdsgården får till sig riktig. Huset byggdes sannolikt mellan 1872 och 1874. Dock har man fel när man påstår att det var Rosén som slog ihop gårdarna. Det hade man gjort redan omkring 1850.


Den ekonomiska kartan från 1941. Elgerumsgården ligger ungefär i mitten av bilden.

Skylten?
Vad ska vi då göra med skylten som anger att huset var brandförsäkrat redan 1783? Nja, den skylten har man tagit från ett annat hus och satt dit på det nya. Ett otyg som förhoppningsvis inte lurar någon.

Sammanfattning
Grunden för Elgerumsgården läggs i samband med Laga skiftet 1849 då två av de tre gårdarna som skulle komma att utgöra Elgerumsgården slås ihop. Snart tillkommer även gård nr 6. Initiativtagare till detta var JP Berg. Vid 1850-talets början övertas gårdarna av Cedergren som bosätter sig på gård nr 3. Huset kan vara ett flyttat hus från bykärnan eller ett nybyggt. Dock var det knappast dagens hembygdsgård han bodde i. När konsul Johan Ludvig Rosén köper gårdarna av Cedergren 1872 låter han sannolikt bygga sig en ny gård på Elgerum nr 4 dit han flyttar in 1874. Det är detta hus som 85 år senare blir Mönsterås Hembygdsgård.

Hur gå vidare?
Jag ska nu gå vidare och kontakta lantmäterimyndigheten för att om möjligt lösa gåtan en gång för alla. Jag lär också få anledning att återkomma till gårdens historia i övrigt, liksom till den märklige mannen Johan Ludvig Rosén.

Källor
Laga skifteshandlingar för Elgerum.
Husförhörslängder för Mönsterås socken och Elgerums by 1830-1895.

Brev från Axel Dahlström läsekretsen till Wahrnagel

Då jag häromdagen redogjorde för ett ohyggligt mord i Elgerum 1916, anade jag förstås inte att dråparen själv, herr Axel Dahlström, skulle låta höra av sig från andra sidan graven förmedelst modern teknik. Dahlström förefaller inte helt tillfreds med att jag gav nytt ljus åt den tragiska händelsen, som han menar att jag framdragit i ”liflig glans”. Hur som helst vill han inte försvara sitt illdåd, men önskar att andra må varnas därav så att de inte bryter emot Guds bud och dräper sin hustru. Om jag uppfyller hans önskan lovar han att inte mer framträda på Elgerumsgården. Jag publicerar här Dahlströms brev i sin helhet. Av någon anledning har han lagt sig till med en språklig stil som hör hemma några hundra år före Dahlströms egen tid, företrädelsevis i kungliga brev.

“Högwälborne Hr. Doctoren J. Nilsson.

Alldenstundh iagh giennom then Gamble här warandes Allmoghen, uthifrån hörsägen, bibringats det tarfweliga ryktet, att någon - Nota Bene - Ärade Dr. Nilsson, esomoftast uthi de flesta Söcken daghr, skall hafwa låhtit intaga mitt, äfvensom min hustrus, förutvarande egandes Hemman, hwarest der otillbörligt nagelfarande af allersköns Arkivalier skall hafwa förehwarit, och dertill ännu pågår, hwarunder mijna förehawanden ändnu en gång blifwa rannsakade, kan iagh omöjligen någon ro i then mijn arma Själen finna, såwitt Ni eij, min högt wärderade Doctor, måtte låta mig aflemna min egen tarfweliga betragtelse å de händelser, derföre hwilka iagh rättmätigt med kiära Lifwet plikta fick, och hwilka enkannerligen till Histoiren hörer, men som Ni, aktingswärde Dr. Nilsson - ånyo hafwer emnat vilja i liflig glans framdraga.

Ety iagh till mitt förswar alls Intet att andraga hafwer, hwad thet oerhörda dådh, för hwilket iagh med Bleka Döden vedergällts, anbelangar, är thet ändå then innerliga önskan mijn att få omkvädas i sådant Motto att thet kan bringas androm till Wahrnagel på thet att the icke taga hustru sin af Dagha. Thet helga Guds Budh som sakrosankt är, kunde iagh törhända ödmjukast få wädja Hr. Doctoren om att i sin deruppå daghliga ryktbara skrifvarhandling, inför envar läskunnigh, kungiöra dessa ord på thet att frid och gamman må instella sigh hwid hwar mans härdh i vårt elskade Fosterland! Såwidt skier, lofvar iagh att liksom en from man, låta mina framtredhanden såsom Elgerums Skiepno taga sin ende. Fridh ware med Eders Höghet!

Amor Vincit Omnia, (Kärleken övervinner allt, min kommentar)

Tuissimus,

Eder ödmjuke et trogne Undersåthe,
I Nådhens Åhr 2010,
Axel Dahlström ."

Ohyggligt morddrama i Mönsterås 1916

Det ohyggliga morddramat i Elgerum 1916 enligt lokalpressen. Klicka för större format.

Kuslig tragedi på Elgerumsgården
Lördagen den 12 augusti 1916 skakades Mönsterås av en av de blodigaste och kusligaste tragedier som hemsökt vår bygd. De avskyvärda händelserna utspelade sig där jag numera har min arbetsplats – Elgerumsgården.

Mannen högg mot sin hustru med yxan
Den 60-årige lantbrukaren och trävaruhandlaren Axel Dahlström bråkade med sin hustru igen. Han led av patologisk och omotiverad svartsjuka och just denna dag hade alkoholintaget gjort saken värre. När hans hustru Amanda Carlsdotter vägrade skriva under en bekännelse att hon varit otrogen började misshandeln. Han grep hustruns hår, drog ut henne ur huset och kastade henne utför den höga stentrappan. Han fortsatte sedan misshandeln med en käpp i trädgården. När en kvinna i närheten försökte avstyra bråket sprang Dahlström efter en yxa och högg mot sin hustru. Klockan tre den nämnda högsommardagen högg Axel Dahlström på Elgerum ihjäl sin hustru Amanda Carlsdotter. Kort därefter sköt han sig själv i huvudet.

Tre djupa yxhugg
När polisen kom till platsen hittades både kvinnan och mannen liggandes i var sin blodpöl. Kvinnan var redan död och hade tre djupa yxhugg och märken efter slag. Ett yxhugg hade träffat i ryggen, ett i pannan och ett på den vänstra sidan av halsen. Det sistnämnda hugget hade varit så kraftigt att huvudet nästan skilts från kroppen.

Till sjukstugan med skottkärra
Bredvid mannen hittades en mindre revolver med sex skott, varav ett var avskjutet. Det visade sig att han hade skjutit sig själv i huvudet och att kulan trängt in i hjärnan. Mannen gav ännu vissa livstecken ifrån sig och fördes till sjukstugan i en skottkärra körd av drängen Karl Helling. Enligt en uppgift dog Dahlström samma kväll. Enligt andra uppgifter dog han på måndag morgon vid sjutiden. Mordet tycks ändå ha varit planerat eftersom telefontråden till huset var avskuren. Alternativt hade han skurit av tråden efter mordet men innan han sköt sig själv.

Abnorm svartsjuka
Makarna hade bott i Elgerumsgården i omkring tio år, och de senaste åren hade det varit oenighet. Mannen hade under en tid velat skiljas utan att hustrun skulle få del av deras gemensamma förmögenhet. Han lär med hot och våld ha försökt förmå hustrun att skriva på en bekännelse att hon varit otrogen. Dahlström misstänkte att hustrun hade haft en affär med en köpman Emil Ödman i Kalmar. Emil Ödman stämde herr Dahlström för ärekränkning, varvid Dahlström dömdes till böter och skadestånd. I sin strävan att få upprättelse skall Dahlström sedan ha försökt skaffa bevis för otroheten genom att tvinga sin hustru till en skriftlig bekännelse. Men hon vägrade.

Begravningarna
När mannen begravdes saknades klockringning och inga blommor fanns vid graven. När hustrun begravdes var det så många människor att det saknade motstycke. När prästen under talet kom in på den självuppoffrande kvinnans mångåriga, tålmodigt burna lidanden var intet öga torrt.

Makarnas bakgrund

Makarna Dahlström

Axel Dahlström var född 18570805 i Brånäs Kristdala sn och son till Nils Peter Nilsson och Stina Maria Svensdotter. Vigd 18801013. Han vistades några år i USA men återvände till Sverige.

Amanda Karlsdotter var född 18600116 i Eckerhult, Döderhult sn och dotter till Carl Johansson och Catharina Hemmingsdotter.

Familjegraven finns på gamla kyrkogården i Mönsterås.

Spökerier
Det sägs att Axel Dahlström spökar på gården och jag lovar att återkomma till de spökhistorier som finns för Elgerumsgården.

Älgerums centrum

Dagens vykort visar Älgerums centrum från 1960-talet. Hyreshusen bör ha slagits upp i början av 1960-talet som ett led i Mönsterås expansion. Varje kvarter hade det mesta invånarna kunde behöva - affär, konditori, frisör, kiosk mm. Älgerum fick dessutom en fin skulptur, den nakna damen.

På vykortet ser vi att det låg ett konditori där det idag är en pizzeria.
Därefter följde en frisör, Kontito och ICA. Längst ner, bakom skulpturen, fanns också en butik av något slag; kanske en fotoaffär. Även ett par barn kom med på bilden. Kanske fick de leka ute när mamma handlade på ICA.

När jag var barn på 1970-talet hade det skett vissa rockader. Kontito hade flyttat ner till lokalen längst ned, frisören var borta och ICA hade tagit över hela längan till vänster.

Mina föräldrar bodde på Älgerumsvägen 22 (B) ett par år när jag var 2-3 år, och jag har tydliga minnen från området. Jag minns lägenhetens planlösning där man kunde springa runt från köket, sovrummet, hallen och så till köket igen. Mycket bra planlösning för en rastlös unge med trehjuling inomhus. Jag minns även hur jag gick ut och lekte på bakgården via en utgång som fanns i den mörka spöklika källaren. Jag minns den arga vaktmästaren som inte visade någon uppskattning när jag lekte med bilar i rabatterna istället för att nyttja lilla sandlådan med kattskit i.

Nä, Älgerum var inget höjdarställe för en barnunge, även om jag inte direkt vantrivdes. Som barn hade jag inte mycket tankar kring sådant. Det blev bättre när vi flyttade till Torget.


Utsikt från vår lägenhet i Älgerum runt 1970.


Jag i köket.


Pappa och jag leker med tågbanan. Undrar vem som hade roligast.


En dålig bild, men den enda jag kunde hitta, som visar den lilla lekplatsen på bakgården. Jag på skidor.