Visar inlägg med etikett Centern. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Centern. Visa alla inlägg

16 juni 2009

Mönsterås har ingen opposition längre

Centern fjäskar för barnfamiljerna i budgeten
Budgeten för nästa år är klubbad. Den innehåller inga större konstigheter, annat än att den är en typisk budget inför kommande valår. Centern har, efter de folkliga protesterna i skolfrågorna tidigare i år, insett att man måste vara god vän med barnfamiljerna för att vinna val. Därför ser man förstås till att satsa på skolor och barnkultur. Dessutom räddar man Kristdemokraternas ära genom att äntligen införa vårdnadsbidrag. Allt det där är inte mycket att säga om. Centerns iver att vinna även nästa val gynnar barnfamiljerna.

Socialdemokraterna smiter från sin demokratiska uppgift
Det som gör mig fundersam är att Socialdemokraterna inte har orkat tänka ut ett eget budgetalternativ, en sk skuggbudget, utan ansluter sig till Centerns budget i allt utom vårdnadsbidraget. Lek med tanken att Socialdemokraterna i riksdagen hade struntat i skuggbudgeten. Då hade nästa val varit förlorat och det hade med rätta betraktats som en allvarlig försummelse och ett demokratiskt svek. Men på kommunal nivå kan man smita från sin demokratiska uppgift genom att hänvisa till att det är viktigt att vara överens i kristider, vilket Katarina Johansson (S) gör i dagens Östran.

Socialdemokraterna sviker väljarna
Jo, när det är krig kan en samlingsregering vara befogad. Men inte under en ekonomisk kris där Mönsterås Kommun jämförelsevis har kommit ganska lindrigt undan trots en del varsel. Jag är inte socialdemokrat, men tycker att partiet sviker sina väljare genom sin lojhet. Väljarna hade förtjänat att få ett ekonomiskt alternativ i Mönsterås. För nog borde väl arbetarklassens företrädare ha en annan vision om hur pengarna skall fördelas under kristider än de borgerliga?!
Socialdemokraternas anpassning till Roland Åkesson är även ett svek mot demokratiska grundvärderingar. Nu tystnar debatten än mer i ett redan tyst Mönsterås.

14 maj 2009

25 år vid makten. Hur länge ska det bli Roland Åkesson?


I snart 25 år har Roland Åkesson suttit i kommunhuset. Kortet visar huset före/innan (vad tror du är korrekt svenska?) tillbyggnaden då det var sjukstuga.

25-årsjubileum som kommunalråd
I det förra inlägget (nu med kommentar från kommunalråd Roland Åkesson) visade jag hur Centern, med Miljöpartiets hjälp, kom till makten i Mönsterås 1985/1986, trots att partiet var en av valets förlorare. Kommunalråd blev Roland Åkesson. Nästa år kan han fira 25-årsjubileum som kommunalskutans kapten.

Personkult
Redan inför valet 2006 florerade rykten om att Roland Åkesson skulle träda tillbaka och släppa fram någon annan, men så blev det inte. Varför riskera ett valnederlag när de lokala framgångarna är så förknippade med Roland som person? I förra valet fick han 1204 personröster. Personen därefter fick 24 röster. Om inte detta kan kallas personkult…

Åkessons betydelse för Mönsteråscentern kan enkelt belysas med valresultatet. I Mönsterås fick Centern ca 47% i valet till kommunfullmäktige, men bara 12 % i riksdagsvalet. Det finns alltså för Centerns del en skillnad på 35% mellan riksdagsval och kommunalval. Den enda rimliga förklaringen heter Roland Åkesson. (se även här)

När träder han tillbaka?
Men någon gång måste tronskiftet ske. Ska det bli inför valet 2010? I så fall är det vedertagen god sed att träda tillbaka i god tid så att efterträdaren hinner bli varm i kläderna. Men kommer man att våga? Vad vill Roland? Finns det någon efterträdare?

Finns det efterträdare?
Roland torde rimligtvis ha flera år kvar inom politiken. Duktiga efterträdare finns dock. Ann Petersson, ordförande för Centern i Kalmar Län, är ett alternativ. Patric Petersson, känd från Barn- och utbildningsnämnden, är också en möjlighet. Men är han tillräckligt stark för politikens duster? Ytterligare ett alternativ är Jaqueline Bonneau, men frågan är om hon vill.

Maktskifte nödvändigt för en vital demokrati
Från en demokratisk synvinkel kan man förstås ha synpunkter på att ett parti med samma kommunalråd har makten i 25 år. Vilka informella maktstrukturer skapar det? Sydsvenskans chefredaktör Heidi Avellan skrev en gång att ”I en demokrati måste makten skifta händer.” Det är riktigt. Det finns också en uppenbar risk att partiintresset blandas ihop med kommunens ju längre tid man sitter vid makten.

Med åren kan det också infinna sig en viss trötthet och arrogans mot medborgare som är lite "besvärliga". Skulle inte kommunalrådet som suttit så länge veta bäst?! Roland är omvittnat trevlig och svarar så gott som alltid snabbt på frågor. Men när man läser hans svar på kommunens frågepanel tycker jag mig ibland ana ett visst övermod.

Dags för nytt maktskifte?
Roland Åkesson har uträttat mycket positivt för Mönsterås genom åren. Jag ska vara rättvis. Och maktskiftet 1985 var vitaliserande för demokratin. Men nu räcker det. Centerpartiet är nu där Socialdemokraterna var 1985. Släpp fram någon annan, Roland! Ge demokratin en nystart i Mönsterås!

Centern förlorade valet men vann makten - det dramatiska valet 1985 (med kommentar av Roland Åkesson)

Tabellen visar antalet röster för partierna i val till kommunfullmäktige i Mönsterås. För 1985 har jag även lagt in mandatfördelningen. OBS: 1973 skall vara 1976. 1976 skall vara 1979.


Socialdemokraterna tappade
Socialdemokraterna (S) hade styrt Mönsterås så länge någon kunde minnas. Centralorten hade många arbetare och i val efter val tog S hem en säker majoritet med några hundra rösters marginal. Men efterkrigsårens expansion hade bytts mot stagnation och under ytan pyrde missnöjet med kommunpamparna. I valet 1985 förlorade S över 400 röster och tre mandat.

Miljöpartiet och Folkpartiet blev valets vinnare - Centern förlorare
Valets stora vinnare var Miljöpartiet (Mp) och Folkpartiet (Fp) som mer än fördubblade sina röstetal. Även Moderaterna (M) höll ställningarna och hade under en tioårsperiod lyckats vinna ett par hundra nya väljare. En av valets förlorare sett till antalet röster var Centerpartiet (C) som backade med ett par hundra röster. Partiet var dock ännu störst inom borgerligheten och förlorade inget mandat.

De borgerliga förlorade men vann - Miljöpartiet vågmästare
Röstsammanräkningen gav ett dramatiskt slutresultat. Borgarna fick totalt 4 137 röster = 23 mandat. S + V fick 4497 röster = 24 mandat. Miljöpartiet fick 342 röster = 2 mandat. De borgerliga partierna + Miljöpartiet fick alltså 4 479 röster, bara 18 röster färre än det socialistiska blocket. När man gjorde om detta till mandat visade det sig att Miljöpartiet fick en vågmästarroll. Miljöpartiet valde att stödja den borgerliga sidan och därmed kom Centern och Roland Åkesson att ta över kommunalrådsposten. Detta trots att man hade färre röster än det socialistiska blocket och trots att Centern var ett av de partier som hade förlorat röster jämfört med föregående val.

Centern kan tacka Folkpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet
Utan Folkpartiets framgångar, utan Moderaternas långsiktiga ökning och utan Miljöpartiet, så hade Centern aldrig kommit till makten i Mönsterås. I alla fall inte 1985. Kommunalrådsposten var inte resultatet av någon "Roland Åkesson-effekt". Den fick vi se först 1988.

Att Miljöpartiet valde att ge Centern sitt stöd kan idag framstå som något lustigt eftersom Miljöpartiet sedan 1990-talet har varit Centerns största kritiker i Mönsterås med ständiga ifrågasättanden och ibland även personliga påhopp.

För Centern blev detta en vändpunkt och i de kommande valen ökade man sitt röstetal ordentligt. Men det var först i valet 1991 som man blev större än Socialdemokraterna. Resten är som det heter historia. Mönsterås är riksbekant som Centerns näste nummer ett. Och Roland Åkesson som 1985/1986 fick bli Centerns unge kommunalråd sitter ännu kvar vid makten efter snart 25 år.

Roland Åkesson (C) kommenterar:
Roland Åkesson framhäver att Centern höll ställningarna bra på lokalplanet, jämfört med utvecklingen på riksnivå. Han lyfter också fram att Centern redan då hade bättre resultat i kommunvalet jämfört med riksdagsvalet.

Åkesson säger att Miljöpartiet ingick i den borgerliga Alliansen under namnet Mönsterås Framtid fram till början av 1990-talet. Centerpartiets positiva inställning till Mönsterås Bruks utbyggnad var en bidragende orsak till att Mp lämnade samarbetet.

Tack till Roland som tog sig tid att svara fast han för dagen är på resande fot. Han har förstås rätt i att partiet gick bra i Mönsterås jämfört med riksplanet. Men likväl förlorade partiet 180 röster 1985 jämfört med 1982. Man ingick alltså i den skara partier som gick bakåt, även om det inte påverkade antalet mandat.


Nästa inlägg: 25 år vid makten. Hur länge ska det bli Roland Åkesson?

9 november 2008

Centerns framgångar i Mönsterås . Förklaringsförsök

I politiskt hänseende torde Mönsterås vara mest känt för att Centern har en så dominerande ställning. Sedan 1985/1986 har partiet med sin ledare Roland Åkesson legat stadigt på närmare 50% i de kommunala valen. Detta trots att Mönsterås i det närmaste kan betraktas som en arbetarkommun där över 40% brukar rösta Socialdemokratiskt i riksdagsvalet. Låt vara att kommunen med sin omfattande landsbygd alltid har varit ett starkt centerfäste. Men hur skall vi förklara Centerns exceptionella framgångar?

Låt oss börja med att titta på varifrån man fått rösterna. Siffrorna avser valet 2006:
Centern: Riksdagsvalet: 12,3%. Kommunalvalet: 47,4%.
Socialdemokraterna: Riksdagsvalet: 46,2%. Kommunalvalet: 34,2%
Moderaterna: Riksdagsvalet: 17,3%. Kommunalvalet: 5,4%
Folkpartiet: Riksdagsvalet: 4,2%. Kommunalvalet:1,8%
Kristdemokraterna: Riksdagsvalet: 6,7%. Kommunalvalet: 4,1%
Vänstern: Riksdagsvalet: 5,2%. Kommunalvalet: 3,8%
Miljöpartiet: Riksdagsvalet: 2,8%. Kommunalvalet: 1,8%.

Det finns alltså för Centerns del en skillnad på 35% mellan riksdagsval och kommunalval. Kärnan av Centerväljare som alltid röstar på partiet tycks ligga på drygt 10%, vilket kan jämföras med kommunalvalsresultatet på 47%.

Vi kan av statistiken se att de flesta av de rösterna tas från Moderaterna och Socialdemokraterna. Att borgerliga byter parti är inte särskilt anmärkningsvärt, men att så många socialdemokrater gör det är mer dramatiskt. Vilka mer djupliggande orsaker finns det då bakom dessa siffror?

1. En förutsättning är att ganska många som av tradition röstar socialdemokratiskt är beredda att byta parti i kommunalvalet. Många socialdemokraterna är trogna sitt parti i alla lägen, med partiet har också ganska många pragmatiker som röstar på det som funkar.
2. Mönsterås funkar relativt väl. Kommunen har bra företagsklimat, välskött ekonomi och får ofta offentligt beröm. Solens fläckar – barn, skola och Oknö – betraktas uppenbarligen inte som tillräckligt svarta av tillräckligt många.
3.En otydlig oposition som mer präglas av samförståndsanda än av ideologiskt grundade visioner och alternativ.
4.Roland Åkesson som person. I valet fick Åkesson 1204 personröster. Personen närmast därefter fick 24 röster. Det säger en hel del. Roland är omvittnat kompetent, verkar ödmjuk och är lätt att nå. Några skandaler har han aldrig figurerat i. När han en gång hade kört för fort, förlorat körkortet och fick åka buss till jobbet, ja då snarare ökade hans popularitet. Roland är som folk är mest; kör lite för fort ibland. Personlighetens och individens roll i politiken skall inte underskattas.

Med dessa fyra förutsättningar och förklaringar torde vi i stora drag ha rett ut Centerns valresultat i Mönsterås. Debatten tystnar lätt i en sådan kommun, och det byggs strukturer som döljer det som borde lyftas fram i ljuset. Det finns också tendenser till arrogans. Det finns exempel på att ledamöter i barn- och utbildningsnämnden har fått direktiv om att inte gå till pressen om sakernas tillstånd eftersom det skulle påverka bilden av Mönsterås negativt. Men det är oerhört viktigt att ta på de kritiska glasögonen. Sund kritik leder till utveckling och problemlösning. Kritiker och obekväma sanningssägare är en stor tillgång för en kommun eller en arbetsplats.

Opositionen, särskilt Socialdemokraterna, bör förstås arbeta för att vinna tillbaka de socialdemokrater som röstar på Centern i kommunalvalet. Landsbygden är förstås redan förlorad. Jag är inte socialdemokrat, men jag tycker ändå att detta kan sägas. Dessutom måste partiet sikta på att lyfta fram en person som kan föra fram idéerna på ett tilltalande sätt. Annars återstår bara att vänta ut Roland Åkessons pensionering. Och det kan dröja.