Igår var det hembygdsfest i Mönsterås. Jag hade tyvärr ingen möjlighet att vara med som planerat, utan fick ställa in i sista stund. Annars hade jag särskilt sett fram emot att få lyssna på Irene Svenonius, som var min klasskamrat under många år, tal om Vållö. Hon är sedan flera år topptjänsteman i Stockholm men står med båda fötterna på jorden och har ett stort engagemang för Vållö och den fiskebaserade skärgårdskulturen. Ett mycket angeläget och akut ärende.
Ingemar Lönnbom var emellertid på plats och på hans blogg kan man läsa ett fint referat av talet och även lyssna på valda delar. Jag länkar till hans blogg så att alla kan ta del av det angelägna budskapet om den hotade skärgårdskulturen.
Visar inlägg med etikett hembygdsfest. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hembygdsfest. Visa alla inlägg
5 augusti 2012
28 mars 2012
Parad vid hembygdsfest på 1930-talet
 |
| Parad i samband med den årliga hembygdsfesten. Troligen på 1930-talet. I bakgrunden syns husen vid torget. Tror inte något hus finns kvar idag, bortsett från Metodistkyrkan som skymtar längst bort till höger. Fotot återfanns på glasplåt i Stranda Hembygdsförenings arkiv. |
6 augusti 2011
John Pohlman bjöd på fint väder och gladjazz
 |
| Den gamle meteorologen och väderpresentatören John Pohlman och hans medmusikanter bidrog till att årets hembygdsfest i Mönsterås blev ett trivsamt evenemang. Klicka på bilden för större format. |
Att John Pohlman fortfarande har koll på vädret råder det ingen tvekan om. De 450 besökarna i hembygdsparken kunde, utöver det trivsamma programmet, nämligen njuta av ett sällsynt behagligt sommarväder. Efter det inledande festtåget och hälsningstalet så satte festen full fart med Sveriges Cultband, som visade sig spela medryckande folkrock med inslag av country. Visserligen gick nästan alla låtar i samma takt, men det var riktigt trevligt. Fattades bara en bardisk och ett par pilsner.
 |
| Sveriges Cultband bjöd på medryckande musik och roligt prat. Dragspelaren var väldigt duktig. |
Alf Sundin
Därefter höll Alf Sundin från Karlstad ett kåseri. Alf bodde i Mönsterås en stor del av sin barndom på 1940- och 1950-talen och delade med sig av sina minnen och funderingar; ett intressant och uppskattat inslag. Kåseri för kanske tankarna till något sorglöst, men Alf fick med en och annan tankeväckande poäng.
 |
| Alf Sundin berättade. |
Därefter spelade mässingssextetten Revelj härliga toner från parkpaviljongen, vilket förde tankarna till hur det kan ha låtit på äldre tiders fester.
John Pohlman Trio
Till slut var det så dags för John Pohlman trio att spela gladjazz. Gillar man inte jazz och avigheter så kan ju jazzkonserter bli något enerverande, men jag tror ingen blev besviken. Dels är ju Pohlman en person som man växte upp med och därför rolig att beskåda bara av den anledningen. Dels bjöd han på många fantastiskt roliga berättelser i mellansnacken. Bara det var värt inträdet. Men det är klart att musiken också var begriplig med ett trevligt sväng.
Andra aktiviteterUtöver uppträdanden kunde barnen åka hästskjuts och brandbil. Man kunde också se veteranbilar och titta in i hembygdsparkens olika hus. Även en smed fanns på plats och visade hur hantverket går till. Damklubben serverade kaffe och den som ville kunde köpa lotter. Själv vann jag både en hemlagad ostkaka och en fin lampa.
 |
| Dottern åkte brandbil. |
3 augusti 2009
Var det verkligen folktomt på hembygdsfesten, Östran?
Var det folktomt eller var det många?
”Festligt men folktomt”, är Östrans rubrik angående lördagens hembygdsfest i Mönsterås. Vidare kan vi i artikeln läsa att ”Det känns som att det är otroligt lite folk i år”.
I Barometern/OT får vi däremot veta att ”Solen sken och en strid ström av människor löste entré till hembygdsfesten. Redan vid 13-tiden hade runt 250 personer löst entré.” Eller som det står i pappersupplagan: ”Vädret i lördags bidrog säkert till att så många löste entré till hembygdsfesten”.
Vem har rätt?
Vilken tidning har nu rätt? Var det folktomt eller var det en publikframgång? Östran har definitvt mest fel och far med direkt osanning. När jag gick runt och räknade lite inför mitt bloggreportage hamnade jag på ca 300 besökande och då tog jag nog till i underkant. Det strömmade in fler och fler under eftermiddagen. Sedan kan man förstås i ett historiskt perspektiv påstå att det är lite eftersom hembygdsfesterna förr i tiden samlade fler. Och visst borde väl fler mönsteråsare ha lockats av det fina programmet. Men jämfört med förra året så var det ändå en framgång.
Runt 300 personer är nog vad man får räkna med en solig sommardag när många kanske tar sista chansen att bada. Dessutom pågick rally i bygdens skogar och är det något mönsteråsare gillar så är det motorer och att köra fort.
Journalisterna är inte på plats - det är förklaringen
Vad är då förklaringen till tidningarnas konstiga rubriker och underliga små artiklar om hembygdsfesten. Det beror på att journalisterna inte är med på festen. Jo, journalisten dyker upp lite som gubben/gumman i lådan under festens början, för att efter 15 minuter lämna festligheterna för redaktionen eller ett annat jobb. Man åker alltså dit, tar några bilder på något iögonfallande, snackar med någon, tar ett programblad som man sedan utgår ifrån när man skriver artikeln. Så går det till. Jag såg det själv. Mönsteråsbloggen stannade hela festen och artikeln handlade därför om hela festen.
”Festligt men folktomt”, är Östrans rubrik angående lördagens hembygdsfest i Mönsterås. Vidare kan vi i artikeln läsa att ”Det känns som att det är otroligt lite folk i år”.
I Barometern/OT får vi däremot veta att ”Solen sken och en strid ström av människor löste entré till hembygdsfesten. Redan vid 13-tiden hade runt 250 personer löst entré.” Eller som det står i pappersupplagan: ”Vädret i lördags bidrog säkert till att så många löste entré till hembygdsfesten”.
Vem har rätt?
Vilken tidning har nu rätt? Var det folktomt eller var det en publikframgång? Östran har definitvt mest fel och far med direkt osanning. När jag gick runt och räknade lite inför mitt bloggreportage hamnade jag på ca 300 besökande och då tog jag nog till i underkant. Det strömmade in fler och fler under eftermiddagen. Sedan kan man förstås i ett historiskt perspektiv påstå att det är lite eftersom hembygdsfesterna förr i tiden samlade fler. Och visst borde väl fler mönsteråsare ha lockats av det fina programmet. Men jämfört med förra året så var det ändå en framgång.
Runt 300 personer är nog vad man får räkna med en solig sommardag när många kanske tar sista chansen att bada. Dessutom pågick rally i bygdens skogar och är det något mönsteråsare gillar så är det motorer och att köra fort.
Journalisterna är inte på plats - det är förklaringen
Vad är då förklaringen till tidningarnas konstiga rubriker och underliga små artiklar om hembygdsfesten. Det beror på att journalisterna inte är med på festen. Jo, journalisten dyker upp lite som gubben/gumman i lådan under festens början, för att efter 15 minuter lämna festligheterna för redaktionen eller ett annat jobb. Man åker alltså dit, tar några bilder på något iögonfallande, snackar med någon, tar ett programblad som man sedan utgår ifrån när man skriver artikeln. Så går det till. Jag såg det själv. Mönsteråsbloggen stannade hela festen och artikeln handlade därför om hela festen.
1 augusti 2009
Hembygdsfest med goda berättare och folkmusik
Hembygdsfest med fint program
I strålande solsken firades idag hembygdsfest i Stranda hembygdsförenings vackra park i Älgerum. Som vanligt bjöds ett utomordentligt fint program för alla åldrar. Festen hade inget angivet tema, men nog tycker jag att ”den goda berättelsen” var något som genomsyrade hela programmet. (Alla bilder nedan blir större om man klickar på dem, men jag var verkligen inte vän med kameran idag.)
Festtåg
Det första som de närmare 300 besökarna fick ta del av var Mönsterås Musikkårs pampiga festtåg från Torget till parken, en parad som har anor sedan 1926.
Välkomsttal
Därefter höll hembygdsföreningens ordförande Per-Olof Carlsson ett välkomsttal där han återgav några minnen från sin uppväxt. Per-Olof uppmanade alla att skriva ner sina minnen; en angelägen vädjan.
Street Jam
Sedan följde bluesrock från gruppen Street Jam. Det var en ny bekantskap för mig, men det lät riktigt bra. I normala fall har de väl sättningen Kalle Jansson, Oskar Fahlström och Ulf Hävermark, och jag tror det var dom som spelade idag.
Peter Danielsson höll föredrag
Sedan var det dags för min gode vän historikern Peter Danielsson att äntra scenen. I år handlade föredraget om 1800-talets Mönsterås. Peter är en fantastisk berättare och lyckades verkligen levandegöra historien.
Peter Danielsson, för dagen iförd hatt och väst.
Revelj
Därefter var det dags för mässings-sextetten Revelj som gladde många med sina toner.
Lifvens bjöd på en makalös spelning
Dagen avslutades med gruppen Lifvens som bjöd på en fantastiskt fin spelning, även om de saknade den sedvanliga banjon. Som vanligt blandade de irländska toner med country, svensk folkmusik och humoristiska mellansnack. Efter en fin rytmisk inledning lyfte konserten på allvar när Lifvens sjöng sin klassiker Mjölkbilen. Lifvens sånger har ju ofta den där humoristiska lite burdusa framtoningen, men den som lyssnar noga finner även ett stråk av vemod. Sedan följde en makalös instrumental låt där violinisten verkligen fick briljera. Lifvens överraskade mig genom att även spela Woody Guthries och Mikael Wiehes låt Det här är ditt land, och då fick i alla fall jag gåshud. Allra bäst var nog ändå Balladen om Georg Scott. När Lifvens flera låtar senare avslutade med Waterboys gamla klassiker Fishermans´ blues så var det så makalöst bra att man vill stanna tiden.
Hästar, slöjd och konstutställning
För barnen fanns möjligheter att rida häst, åka häst med vagn eller ta en tur med brandbilen. Slöjdföreningen Månsken fanns också på plats och den konstintresserade kunde beskåda Bengt Johanssons ”Tysklandsutställning”. Även ångbrandssprutan från 1896 demonstrerades.
Vi avslutade dagen med att besöka hembygdsföreningens olika hus och utställningar där guiderna mycket entusiastiskt delgav oss sina kunskaper. Jag får tillstå att jag hade glömt hur mycket spännande museet har i sin ägo. Det är verkligen värt ett besök.
Torget i miniatyr är under uppbyggnad.
I strålande solsken firades idag hembygdsfest i Stranda hembygdsförenings vackra park i Älgerum. Som vanligt bjöds ett utomordentligt fint program för alla åldrar. Festen hade inget angivet tema, men nog tycker jag att ”den goda berättelsen” var något som genomsyrade hela programmet. (Alla bilder nedan blir större om man klickar på dem, men jag var verkligen inte vän med kameran idag.)
Festtåg
Det första som de närmare 300 besökarna fick ta del av var Mönsterås Musikkårs pampiga festtåg från Torget till parken, en parad som har anor sedan 1926.
Välkomsttal
Därefter höll hembygdsföreningens ordförande Per-Olof Carlsson ett välkomsttal där han återgav några minnen från sin uppväxt. Per-Olof uppmanade alla att skriva ner sina minnen; en angelägen vädjan.
Street Jam
Sedan följde bluesrock från gruppen Street Jam. Det var en ny bekantskap för mig, men det lät riktigt bra. I normala fall har de väl sättningen Kalle Jansson, Oskar Fahlström och Ulf Hävermark, och jag tror det var dom som spelade idag.
Peter Danielsson höll föredrag
Sedan var det dags för min gode vän historikern Peter Danielsson att äntra scenen. I år handlade föredraget om 1800-talets Mönsterås. Peter är en fantastisk berättare och lyckades verkligen levandegöra historien.
Peter Danielsson, för dagen iförd hatt och väst.
Revelj
Därefter var det dags för mässings-sextetten Revelj som gladde många med sina toner.
Lifvens bjöd på en makalös spelning
Dagen avslutades med gruppen Lifvens som bjöd på en fantastiskt fin spelning, även om de saknade den sedvanliga banjon. Som vanligt blandade de irländska toner med country, svensk folkmusik och humoristiska mellansnack. Efter en fin rytmisk inledning lyfte konserten på allvar när Lifvens sjöng sin klassiker Mjölkbilen. Lifvens sånger har ju ofta den där humoristiska lite burdusa framtoningen, men den som lyssnar noga finner även ett stråk av vemod. Sedan följde en makalös instrumental låt där violinisten verkligen fick briljera. Lifvens överraskade mig genom att även spela Woody Guthries och Mikael Wiehes låt Det här är ditt land, och då fick i alla fall jag gåshud. Allra bäst var nog ändå Balladen om Georg Scott. När Lifvens flera låtar senare avslutade med Waterboys gamla klassiker Fishermans´ blues så var det så makalöst bra att man vill stanna tiden.
Hästar, slöjd och konstutställning
För barnen fanns möjligheter att rida häst, åka häst med vagn eller ta en tur med brandbilen. Slöjdföreningen Månsken fanns också på plats och den konstintresserade kunde beskåda Bengt Johanssons ”Tysklandsutställning”. Även ångbrandssprutan från 1896 demonstrerades.
Vi avslutade dagen med att besöka hembygdsföreningens olika hus och utställningar där guiderna mycket entusiastiskt delgav oss sina kunskaper. Jag får tillstå att jag hade glömt hur mycket spännande museet har i sin ägo. Det är verkligen värt ett besök.
Torget i miniatyr är under uppbyggnad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
