Varje år kan man i lokal- och riksmedia läsa hur drogerna flödar på Öland Roots. När så Barometern/OT skulle göra en artikel om festivalen så orkade man inte ställa en enda kritisk fråga. Istället får arrangören okritiskt säga att: "Man får alltid svara på frågor om droger, rastafari, Bob Marley...Det är tröttsamt. Det finns en nedvärderad och schabloniserad bild av hela genren..." Oj, där har ju journalisten drömläge för följdfrågor, men inga kommer trots att polisen varje år griper väldigt många och att festivalen är känd för detta. Journalister måste våga ställa de jobbiga frågorna även när det handlar om små lovvärda sammanhang. Kanske är problemet att de är så inne på sina ämnen och älskar det de skriver om.
Om nu arrangören anser att droger är en schablon, så borde han ju ha fått chansen att förklara vad han menar. Ljuger media när de varje år rapporterar om att drogerna flödar och att polisen grep si och så många. Man får tveklöst intrycket att denna festival har mer droger per festivalbesökare än genomsnittet på svenska festivaler. Jag länkar till fyra mediainslag, men hade lätt kunnat länka till 20.
Droger 1
Droger 2
Droger 3
Droger 4
Visar inlägg med etikett droger. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett droger. Visa alla inlägg
11 juli 2013
3 december 2010
GIF och bakfyllan
Länge sedan det såg så bra ut
Det är väl länge sedan det såg så bra ut för GIF inför en ny säsong, även om man inte skall skruva upp förväntningarna för mycket. På tränarsidan har både herr- och damlag fått nya huvudtränare, båda med lång erfarenhet. På pappret ser det utmärkt ut, även om det förstås skall omvandlas till fungerande kemi på träningar och match.
Vad gäller trupperna ser det också stabilt ut. Herrlaget ser i nuläget inte ut att förlora några spelare. Däremot har man fått tillskott i form av Johan Lagström som har spelat i Timmernabben (elitfyran). Kanske kan det bli ytterligare ett par förstärkningar. Det ryktas även att vänsterbacken Bourhan Eliassi skall göra comeback, vilket vi förstås hoppas på. Damlaget verkar förlora ett par spelare, men får man bara behålla grundstommen så ser det bra ut där också.
Dessutom föreslog föreningsnämnden häromdagen att det skall anläggas en konstgräsplan i Mönsterås, strax väster om gräsplanen vid IP (gamla bandyplanen). Jag har skrivit om detta förut och tror det kan betyda mycket.
Bakfull på träningen - ok?
Läget ser alltså bra ut. Men så poppade det upp en fråga som jag lovade ta upp. Är det ok att spelare kommer bakfulla på träningen, vilket skall ha skett i något fall? Självklart skulle jag aldrig hänga ut någon för en sådan liten fadäs, men kan ju skriva något rent principiellt, även om mitt intryck är att GIF sköter sig väl i detta avseende.
Intern angelägenhet
Jag ska erkänna att gränsen för mitt engagemang går där någonstans. Detta är i första hand en intern angelägenhet som bör kunna lösas mellan ledare och spelare.
Kommunala bidrag och allmän relevans
Å andra sidan är GIF i någon mån bygdens angelägenhet och får från kommunen skötselbidrag (65 000), bidrag för nyanläggning på Nynäs (max 60 000 ihop med handbollsklubben), samt 5000-7000 kr från drogförebyggande potten för evenemanget Sammandrabbningen. Därför är det ändå rimligt att även medborgarna får framföra åsikter.
Av särskild vikt finner jag att kommunen=vi medborgare faktiskt delfinansierar GIFs drogförebyggande arbete. Så nog har frågan en viss allmän relevans trots allt.
Låt oss börja med att se vad GIFs policy säger:
”Ledare, spelare och föräldrar i och runt lagen ska uppträda på sådant sätt att föreningen har ett bra rykte”.
”Inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med fotbollsverksamhet för barn och ungdomar - tex under träningsläger och matcher eller resor till och från dessa. MGIF tar dessutom avstånd från all form av illegala droger. Både i form av användning och positivt spridande av information om illegala droger”. (Denna mening har relevans även för seniorlaget eftersom laget har många ungdomar)
Som synes finns det ingen text som tar upp bakfullhet på träningar. Men andemeningen är ändå solklar. Ändå torde det bli svåra gränsdragningar då föreningen rimligtvis inte kan lägga sig i om enskilda spelare är berusade på sin fritid. Frågan är vad man gör om berusningens verkningar påverkar träningens kvalitét och indirekt föreningens rykte. Mitt förslag är att de spelare som ibland nyttjar alkohol i sådana mängder att det uppstår sjuka, också ser till att bota denna innan man beträder en fotbollsplan. Det tycker jag är en rimlig kompromiss.
Det är väl länge sedan det såg så bra ut för GIF inför en ny säsong, även om man inte skall skruva upp förväntningarna för mycket. På tränarsidan har både herr- och damlag fått nya huvudtränare, båda med lång erfarenhet. På pappret ser det utmärkt ut, även om det förstås skall omvandlas till fungerande kemi på träningar och match.
Vad gäller trupperna ser det också stabilt ut. Herrlaget ser i nuläget inte ut att förlora några spelare. Däremot har man fått tillskott i form av Johan Lagström som har spelat i Timmernabben (elitfyran). Kanske kan det bli ytterligare ett par förstärkningar. Det ryktas även att vänsterbacken Bourhan Eliassi skall göra comeback, vilket vi förstås hoppas på. Damlaget verkar förlora ett par spelare, men får man bara behålla grundstommen så ser det bra ut där också.
Dessutom föreslog föreningsnämnden häromdagen att det skall anläggas en konstgräsplan i Mönsterås, strax väster om gräsplanen vid IP (gamla bandyplanen). Jag har skrivit om detta förut och tror det kan betyda mycket.
Bakfull på träningen - ok?
Läget ser alltså bra ut. Men så poppade det upp en fråga som jag lovade ta upp. Är det ok att spelare kommer bakfulla på träningen, vilket skall ha skett i något fall? Självklart skulle jag aldrig hänga ut någon för en sådan liten fadäs, men kan ju skriva något rent principiellt, även om mitt intryck är att GIF sköter sig väl i detta avseende.
Intern angelägenhet
Jag ska erkänna att gränsen för mitt engagemang går där någonstans. Detta är i första hand en intern angelägenhet som bör kunna lösas mellan ledare och spelare.
Kommunala bidrag och allmän relevans
Å andra sidan är GIF i någon mån bygdens angelägenhet och får från kommunen skötselbidrag (65 000), bidrag för nyanläggning på Nynäs (max 60 000 ihop med handbollsklubben), samt 5000-7000 kr från drogförebyggande potten för evenemanget Sammandrabbningen. Därför är det ändå rimligt att även medborgarna får framföra åsikter.
Av särskild vikt finner jag att kommunen=vi medborgare faktiskt delfinansierar GIFs drogförebyggande arbete. Så nog har frågan en viss allmän relevans trots allt.
Låt oss börja med att se vad GIFs policy säger:
”Ledare, spelare och föräldrar i och runt lagen ska uppträda på sådant sätt att föreningen har ett bra rykte”.
”Inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med fotbollsverksamhet för barn och ungdomar - tex under träningsläger och matcher eller resor till och från dessa. MGIF tar dessutom avstånd från all form av illegala droger. Både i form av användning och positivt spridande av information om illegala droger”. (Denna mening har relevans även för seniorlaget eftersom laget har många ungdomar)
Som synes finns det ingen text som tar upp bakfullhet på träningar. Men andemeningen är ändå solklar. Ändå torde det bli svåra gränsdragningar då föreningen rimligtvis inte kan lägga sig i om enskilda spelare är berusade på sin fritid. Frågan är vad man gör om berusningens verkningar påverkar träningens kvalitét och indirekt föreningens rykte. Mitt förslag är att de spelare som ibland nyttjar alkohol i sådana mängder att det uppstår sjuka, också ser till att bota denna innan man beträder en fotbollsplan. Det tycker jag är en rimlig kompromiss.
28 oktober 2009
Fotbollsföreningarna blir förvirrade av alkohol
Undersökning
För några veckor sedan undersökte jag ett antal fotbollsklubbars hemsidor för att se om jag kunde hitta något som visade deras policy vad gäller alkohol och droger. Resultatet blev blandat, men i huvudsak ganska nedslående. En överväldigande majoritet av klubbarna saknade tydlig information, något som jag tycker är mycket underligt. En tydlig policy i dessa frågor är ett utomordentligt sätt för en förening att sprida trygghet, ger suveräna fördelar i marknadsföringen och lägger en grund för återväxten i föreningen. (se artikel här)
Uppföljning
Jag gick sedan vidare och ställde via mejl några frågor till de klubbar som inte varit tydliga. Ett par av klubbarna angav ingen e-postadress, men jag skickade mejl till totalt 8 föreningar.
Frågorna löd:
Arbetar ni emot droger i er förening – legala såväl som illegala?
Hur arbetar ni i så fall?
Borde ni inte lägga ut en länk till er policy i dessa frågor på er hemsida?
I Kalmar kommun har man något som heter ”Säker och Trygg förening”, en slags kvalitetsmärkning för barn- och ungdomsverksamheten. Är det något ni har tänkt på?
Få svarade
Det har nu gått närmare tre veckor sedan jag ställde mina frågor. Endast två föreningar har svarat – Blomstermåla och Möre. Blomstermåla svarar att de är på gång och skall börja ta itu med frågorna. Möre är ju egentligen redan med i Säker och Trygg förening men har inte hunnit lägga ut något om det på sin nya hemsida. Möre berättar också att de har en tydlig policy kring detta i ledarpärmarna.
Jag nämner inte de föreningar som inte svarade eftersom urvalet var så litet Men mitt huvudsakliga intryck är att de flesta klubbar inte har riktigt koll på sin policy vad gäller alkohol och droger och därför blev lite tagna på sängen av mina frågor.
Så här kan man göra
Så vad ska föreningarna göra? Jag tycker att systemet i Kalmar, ”Säker & Trygg förening”, är alldeles utmärkt. Det täcker det mesta man kan tänka sig, bland annat alkohol och droger. Metoden är dessutom praktiskt förankrad och inte bara fina ord att skylta med. Det tar något år med utbildningar och åtgärder innan man har gjort sig förtjänt av att vara med i Säker & Trygg förening.
Ytterligare en konkret riktad åtgärd är att låta ungdomar i högstadieåldern skriva ett kontrakt. Så gör man i Färjestadens IBK, enligt Anderssons sportblogg. Jag citerar:
Färjestadens IBK gör något som alla föreningar borde göra för sina ungdomar. I FIBKs fall får varje spelare som börjar högstadiet skriva på ett kontrakt där spelaren får en summa pengar av både föreningen och sina föräldrar om han eller hon håller sig borta från droger och alkohol under hela högstadietiden.
I artikeln tar Andersson upp även andra viktiga frågor angående alkohol och ledarskap. Utmärkt att fler sportbloggar tar upp ämnet. Det finns säkert föreningar som skulle önska att gammelmedia eller bloggmedia skulle begränsa sitt skrivande till harmlösa matchreferat och blunda för allt runtomkring - alkohol & droger, frågor kring lagkänsla, lagmoral, trygghet, ekonomin och dess fördelning mm. Men det vore tjänstefel. Här finns inga tabun.
För några veckor sedan undersökte jag ett antal fotbollsklubbars hemsidor för att se om jag kunde hitta något som visade deras policy vad gäller alkohol och droger. Resultatet blev blandat, men i huvudsak ganska nedslående. En överväldigande majoritet av klubbarna saknade tydlig information, något som jag tycker är mycket underligt. En tydlig policy i dessa frågor är ett utomordentligt sätt för en förening att sprida trygghet, ger suveräna fördelar i marknadsföringen och lägger en grund för återväxten i föreningen. (se artikel här)
Uppföljning
Jag gick sedan vidare och ställde via mejl några frågor till de klubbar som inte varit tydliga. Ett par av klubbarna angav ingen e-postadress, men jag skickade mejl till totalt 8 föreningar.
Frågorna löd:
Arbetar ni emot droger i er förening – legala såväl som illegala?
Hur arbetar ni i så fall?
Borde ni inte lägga ut en länk till er policy i dessa frågor på er hemsida?
I Kalmar kommun har man något som heter ”Säker och Trygg förening”, en slags kvalitetsmärkning för barn- och ungdomsverksamheten. Är det något ni har tänkt på?
Få svarade
Det har nu gått närmare tre veckor sedan jag ställde mina frågor. Endast två föreningar har svarat – Blomstermåla och Möre. Blomstermåla svarar att de är på gång och skall börja ta itu med frågorna. Möre är ju egentligen redan med i Säker och Trygg förening men har inte hunnit lägga ut något om det på sin nya hemsida. Möre berättar också att de har en tydlig policy kring detta i ledarpärmarna.
Jag nämner inte de föreningar som inte svarade eftersom urvalet var så litet Men mitt huvudsakliga intryck är att de flesta klubbar inte har riktigt koll på sin policy vad gäller alkohol och droger och därför blev lite tagna på sängen av mina frågor.
Så här kan man göra
Så vad ska föreningarna göra? Jag tycker att systemet i Kalmar, ”Säker & Trygg förening”, är alldeles utmärkt. Det täcker det mesta man kan tänka sig, bland annat alkohol och droger. Metoden är dessutom praktiskt förankrad och inte bara fina ord att skylta med. Det tar något år med utbildningar och åtgärder innan man har gjort sig förtjänt av att vara med i Säker & Trygg förening.
Ytterligare en konkret riktad åtgärd är att låta ungdomar i högstadieåldern skriva ett kontrakt. Så gör man i Färjestadens IBK, enligt Anderssons sportblogg. Jag citerar:
Färjestadens IBK gör något som alla föreningar borde göra för sina ungdomar. I FIBKs fall får varje spelare som börjar högstadiet skriva på ett kontrakt där spelaren får en summa pengar av både föreningen och sina föräldrar om han eller hon håller sig borta från droger och alkohol under hela högstadietiden.
I artikeln tar Andersson upp även andra viktiga frågor angående alkohol och ledarskap. Utmärkt att fler sportbloggar tar upp ämnet. Det finns säkert föreningar som skulle önska att gammelmedia eller bloggmedia skulle begränsa sitt skrivande till harmlösa matchreferat och blunda för allt runtomkring - alkohol & droger, frågor kring lagkänsla, lagmoral, trygghet, ekonomin och dess fördelning mm. Men det vore tjänstefel. Här finns inga tabun.
9 oktober 2009
Grattis Ljungbyholms GoIF och Hossmo BK - ni är bäst på att markera emot droger på era hemsidor
Idrottsföreningarna - hemsidan - antidrogpolicyn
Hur många av de fotbollsklubbar som spelade i div 5 sydöstra + övriga kommunala lag + Kalmar FF har en tydlig anti-drogpolicy synlig på sin hemsida? Avsaknad av policy på hemsidan betyder förstås inte att föreningen inte jobbar aktivt emot droger. Men det man väljer att visa på sin hemsida säger ändå något om prioritering och hur man hänger med i informationssamhället. Hemsidan är för många den första kontakten med en förening och förmedlar det första intrycket. Nu handlar det ju om småklubbar och man kan kanske inte kräva för mycket, men i de fall man har en hemsida så kan det ju inte vara så svårt att lägga ut en länk till sin drogpolicy.
Grattis Ljungbyholms GoIF och Hossmo BK
Bästa hemsidor i detta avseende hade Ljungbyholms GoIF och Hossmo BK. Grattis! Föreningarna i Mönsterås Kommun ligger än så länge på efterkälken med hemsideinformationen.
Säker och Trygg förening
Några av föreningarna i Kalmar Kommun är med i något som heter ”Säker och Trygg förening” – en slags kvalitetsmärkning för barn- och ungdomsverksamhet som även markerar emot droger och doping. Ett utmärkt sätt att skapa trygghet, samtidigt som certifieringen kan användas i föreningens marknadsföring. Vore inte det något för flera föreningar att satsa på.
Föreningar med tydlig information
Hossmo BK – certifierad förening i ”Säker och Trygg förening” som bland annat innebär tydlig markering emot droger och doping och innebär en kvalitetsmärkning för barn- och ungdomsverksamhet. Logon syns tydligt på föreningens hemsida. I föreningens verksamhetsplan som också kan nås via hemsidan betonas att ”Tobak, snus, dopning och alkohol hör INTE ihop med idrott”.
Ljungbyholms GoIF – med i ”Säker och Trygg förening”, se Hossmo ovan. Man kan även ladda ner föräldrabroschyr med tydlig information om detta både vad gäller nikotin, alkohol och illegala droger, se dokumentet här.
Kalmar FF – hittar ingen policy på förstasidan. Går man däremot till Kalmar FF Ungdom så ser man att man är med i ”Säker och Trygg förening”.
Föreningar som saknar information, men som är med i ”Säker och Trygg förening”.
Möre BK (gamla hemsidan) – med i ”Säker och Trygg förening”, se Hossmo ovan.
Möre BK (nya hemsidan) – hittar ingen policy om någonting, men föreningen är med i "Säker och Trygg förening”. Troligen har man inte hunnit lägga ut logon än på nya hemsidan.
Rockneby IK – hittar ingen policy om någonting. Men enligt ”Säker och Trygg förenings” hemsida är föreningen med där. Konstigt att man inte vill markera det på sin hemsida.
Övriga
Trekantens IF – hittar ingen policy om någonting.
Torsås GoIF – hittar ingen policy om någonting.
Mörbylånga GoIF – hittar ingen policy om någonting.
Mönsterås GoIF – hittar ingen policy om droger. Däremot har man arbetat fram en policy om alkohol och illegala droger, och vad jag förstod kommer man att länka till den från hemsidan när allt är färdigt.
IFK Påryd – hittar ingen policy om någonting.
Tvärskogs IF och här – hittar ingen policy om någonting. Noterar bara att 3 av de 37 spelarna i herrtruppen anger någon alkoholhaltig dryck som favoritdryck.
Söderåkra AIK – hittar ingen policy om någonting.
IF Stjärnan – hittar ingen policy om någonting.
Blomstermåla IK – hittar ingen policy om någonting på förstasidan. Klickar man sig lite inåt till riktlinjer ungdom nämns inte alkohol eller droger alls, även om man betonar att man skall vara en förebild både internt och externt.
Timmernabbens IF – hittar ingen policy på förstasidan. Klickar man vidare till ungdomslag och riktlinjer så framgår det att man ”Arbetar för att hålla vår fotboll drogfri”.
Fliseryds IF – hittar ingen policy om någonting.
Fördjupning
Nu fördjupar jag och går jag vidare med följande frågor till de föreningar som inte har varit tydliga på sina hemsidor:
Arbetar ni emot droger i er förening – legala såväl som illegala?
Hur arbetar ni i så fall?
Borde ni inte lägga ut en länk till er policy i dessa frågor på er hemsida?
Hur många av de fotbollsklubbar som spelade i div 5 sydöstra + övriga kommunala lag + Kalmar FF har en tydlig anti-drogpolicy synlig på sin hemsida? Avsaknad av policy på hemsidan betyder förstås inte att föreningen inte jobbar aktivt emot droger. Men det man väljer att visa på sin hemsida säger ändå något om prioritering och hur man hänger med i informationssamhället. Hemsidan är för många den första kontakten med en förening och förmedlar det första intrycket. Nu handlar det ju om småklubbar och man kan kanske inte kräva för mycket, men i de fall man har en hemsida så kan det ju inte vara så svårt att lägga ut en länk till sin drogpolicy.
Grattis Ljungbyholms GoIF och Hossmo BK
Bästa hemsidor i detta avseende hade Ljungbyholms GoIF och Hossmo BK. Grattis! Föreningarna i Mönsterås Kommun ligger än så länge på efterkälken med hemsideinformationen.
Säker och Trygg förening
Några av föreningarna i Kalmar Kommun är med i något som heter ”Säker och Trygg förening” – en slags kvalitetsmärkning för barn- och ungdomsverksamhet som även markerar emot droger och doping. Ett utmärkt sätt att skapa trygghet, samtidigt som certifieringen kan användas i föreningens marknadsföring. Vore inte det något för flera föreningar att satsa på.
Föreningar med tydlig information
Hossmo BK – certifierad förening i ”Säker och Trygg förening” som bland annat innebär tydlig markering emot droger och doping och innebär en kvalitetsmärkning för barn- och ungdomsverksamhet. Logon syns tydligt på föreningens hemsida. I föreningens verksamhetsplan som också kan nås via hemsidan betonas att ”Tobak, snus, dopning och alkohol hör INTE ihop med idrott”.
Ljungbyholms GoIF – med i ”Säker och Trygg förening”, se Hossmo ovan. Man kan även ladda ner föräldrabroschyr med tydlig information om detta både vad gäller nikotin, alkohol och illegala droger, se dokumentet här.
Kalmar FF – hittar ingen policy på förstasidan. Går man däremot till Kalmar FF Ungdom så ser man att man är med i ”Säker och Trygg förening”.
Föreningar som saknar information, men som är med i ”Säker och Trygg förening”.
Möre BK (gamla hemsidan) – med i ”Säker och Trygg förening”, se Hossmo ovan.
Möre BK (nya hemsidan) – hittar ingen policy om någonting, men föreningen är med i "Säker och Trygg förening”. Troligen har man inte hunnit lägga ut logon än på nya hemsidan.
Rockneby IK – hittar ingen policy om någonting. Men enligt ”Säker och Trygg förenings” hemsida är föreningen med där. Konstigt att man inte vill markera det på sin hemsida.
Övriga
Trekantens IF – hittar ingen policy om någonting.
Torsås GoIF – hittar ingen policy om någonting.
Mörbylånga GoIF – hittar ingen policy om någonting.
Mönsterås GoIF – hittar ingen policy om droger. Däremot har man arbetat fram en policy om alkohol och illegala droger, och vad jag förstod kommer man att länka till den från hemsidan när allt är färdigt.
IFK Påryd – hittar ingen policy om någonting.
Tvärskogs IF och här – hittar ingen policy om någonting. Noterar bara att 3 av de 37 spelarna i herrtruppen anger någon alkoholhaltig dryck som favoritdryck.
Söderåkra AIK – hittar ingen policy om någonting.
IF Stjärnan – hittar ingen policy om någonting.
Blomstermåla IK – hittar ingen policy om någonting på förstasidan. Klickar man sig lite inåt till riktlinjer ungdom nämns inte alkohol eller droger alls, även om man betonar att man skall vara en förebild både internt och externt.
Timmernabbens IF – hittar ingen policy på förstasidan. Klickar man vidare till ungdomslag och riktlinjer så framgår det att man ”Arbetar för att hålla vår fotboll drogfri”.
Fliseryds IF – hittar ingen policy om någonting.
Fördjupning
Nu fördjupar jag och går jag vidare med följande frågor till de föreningar som inte har varit tydliga på sina hemsidor:
Arbetar ni emot droger i er förening – legala såväl som illegala?
Hur arbetar ni i så fall?
Borde ni inte lägga ut en länk till er policy i dessa frågor på er hemsida?
8 oktober 2009
Mönsterås GoIF tar helt avstånd illegala droger – ny tydlig anti-drog policy på gång
Mitt möte med delar av Mönsterås GoIF´s styrelse ikväll gav flera positiva svar.
1. Föreningen ser allvarligt på det inträffade och kommer att föra samtal
För det första ser klubben mycket allvarligt på att en högt uppsatt ledamot i en av klubbens sektioner och en spelare har varit med i en offentlig Facebook-grupp som vill legalisera cannabis. De kommer att föra samtal med personerna ifråga.
Min kommentar: Mycket bra. Det är just det jag har tyckt är lämpligt. Mer än så behövs inte eftersom personerna lämnat gruppen och i övrigt gör ett väldigt bra jobb i föreningen. På så sätt markerar föreningen vad som kan förväntas, samtidigt som man visar att en liberal drogsyn inte på något sätt genomsyrar föreningen.
2. En ny tydlig anti-drog policy
För det andra har Mönsterås GoIF utarbetat en snart färdig verksamhetsplan som bland annat innehåller en policy om alkohol och droger. Från början tog den bara upp alkohol, men efter denna episod kommer man även att ta med en formulering om illegala droger. Den här tråkiga händelsen har alltså medfört något gott.
Alkoholpolicyn är densamma som Svenska fotbollsförbundets alkoholpolitiska riktlinjer och lyder: Inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med fotbollsverksamhet för barn och ungdomar – tex under träningsläger och matcher eller resor till och från dessa.
Min kommentar: Bra. Det är ungefär så långt man kan gå när det gäller legala droger.
Policyn gentemot illegala droger lyder (med reservation för viss finjustering):
MGIF tar dessutom avstånd från all form av illegala droger. Både i form av användning och positivt spridande av information om illegala droger.
Min kommentar: Utmärkt att föreningen antar en formulering även gentemot illegala droger.
3. Information om drogers skadeverkningar
Föreningen arbetar kontinuerligt med information om drogers skadeverkningar och risker. Om detta har jag skrivit tidigare (se här).
Avslutande ord
Därmed går denna historia mot sitt slut. Man skall alltid försöka vända det onda till något gott. Det har varit några jobbiga dagar rent känslomässigt, vilket förstås återspeglas här och var i mina inlägg (jag är bloggare, inte journalist). Men jag tror det är bra att historien inte tystades ner. Om detta inte hade offentliggjorts så hade medlemskapet på facebookgruppen fortsatt att ställa till skada, samtidigt som policyn gentemot illegala droger aldrig hade formulerats. Med en stark anti-drogpolicy så kommer detta på sikt att stärka Mönsterås GoIF.
För egen del? Jo, GoIF hanterade frågan på ett hedervärt sätt. Ett tag trodde jag inte att det skulle bli så. Jag kommer därför att följa laget och gå på matcherna även i framtiden och dottern får börja med fotboll. Min personliga popularitet lär ha dalat avsevärt, även om jag blev trevligt bemött av styrelseledamöterna. Men jag är ju inte särskilt intressant i sammanhanget och det finns ju gott om sittplatser på IP.
Skönt att få fundera på fotboll igen. Det är ju det man vill.
Den nya verksamhetsplanen lär jag återkomma till när den är helt färdig.
1. Föreningen ser allvarligt på det inträffade och kommer att föra samtal
För det första ser klubben mycket allvarligt på att en högt uppsatt ledamot i en av klubbens sektioner och en spelare har varit med i en offentlig Facebook-grupp som vill legalisera cannabis. De kommer att föra samtal med personerna ifråga.
Min kommentar: Mycket bra. Det är just det jag har tyckt är lämpligt. Mer än så behövs inte eftersom personerna lämnat gruppen och i övrigt gör ett väldigt bra jobb i föreningen. På så sätt markerar föreningen vad som kan förväntas, samtidigt som man visar att en liberal drogsyn inte på något sätt genomsyrar föreningen.
2. En ny tydlig anti-drog policy
För det andra har Mönsterås GoIF utarbetat en snart färdig verksamhetsplan som bland annat innehåller en policy om alkohol och droger. Från början tog den bara upp alkohol, men efter denna episod kommer man även att ta med en formulering om illegala droger. Den här tråkiga händelsen har alltså medfört något gott.
Alkoholpolicyn är densamma som Svenska fotbollsförbundets alkoholpolitiska riktlinjer och lyder: Inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med fotbollsverksamhet för barn och ungdomar – tex under träningsläger och matcher eller resor till och från dessa.
Min kommentar: Bra. Det är ungefär så långt man kan gå när det gäller legala droger.
Policyn gentemot illegala droger lyder (med reservation för viss finjustering):
MGIF tar dessutom avstånd från all form av illegala droger. Både i form av användning och positivt spridande av information om illegala droger.
Min kommentar: Utmärkt att föreningen antar en formulering även gentemot illegala droger.
3. Information om drogers skadeverkningar
Föreningen arbetar kontinuerligt med information om drogers skadeverkningar och risker. Om detta har jag skrivit tidigare (se här).
Avslutande ord
Därmed går denna historia mot sitt slut. Man skall alltid försöka vända det onda till något gott. Det har varit några jobbiga dagar rent känslomässigt, vilket förstås återspeglas här och var i mina inlägg (jag är bloggare, inte journalist). Men jag tror det är bra att historien inte tystades ner. Om detta inte hade offentliggjorts så hade medlemskapet på facebookgruppen fortsatt att ställa till skada, samtidigt som policyn gentemot illegala droger aldrig hade formulerats. Med en stark anti-drogpolicy så kommer detta på sikt att stärka Mönsterås GoIF.
För egen del? Jo, GoIF hanterade frågan på ett hedervärt sätt. Ett tag trodde jag inte att det skulle bli så. Jag kommer därför att följa laget och gå på matcherna även i framtiden och dottern får börja med fotboll. Min personliga popularitet lär ha dalat avsevärt, även om jag blev trevligt bemött av styrelseledamöterna. Men jag är ju inte särskilt intressant i sammanhanget och det finns ju gott om sittplatser på IP.
Skönt att få fundera på fotboll igen. Det är ju det man vill.
Den nya verksamhetsplanen lär jag återkomma till när den är helt färdig.
7 oktober 2009
Mönsterås GoIF arbetar också emot droger
Inledning
I en artikelserie har jag tagit upp problematiken idrott och droger. Bakgrunden är att jag upptäckte att en spelare och en styrelseledamot i en av Mönsterås GoIF´s sektioner var medlemmar i en Facebookgrupp som vill legalisera cannabis. Jag har i flera artiklar skrivit om detta, men också lyft frågan till en mer principiell nivå om vad man kan förvänta sig av samstämmighet mellan föreningens värderingar och det man offentligt står för och agerar efter i sitt privatliv. Jag har också valt att inte samarbeta med Mönsterås GoIF förrän föreningen tagit tag i frågan (samtalat med de berörda och blivit tydligare med föreningens policy). Tyvärr har jag fått signaler som antyder att man inte tar det inträffade på fullt allvar, något som förvånar mig eftersom föreningen faktiskt har tagit upp drogfrågan i olika sammanhang de senaste åren. Tillägg lite senare samma kväll: Jag har nu fått indikationer på att styrelsen trots allt tar detta på största allvar. Det blir extra möte imorgon kväll. Undertecknad kommer att medverka.
Föreläsning om droger
Jag hoppas verkligen att en majoritet av föreningens medlemmar på styrelse- och spelarnivå inte vill legalisera idag illegala droger. Mönsterås GoIF har ju förstås liksom de flesta idrottsföreningar jobbat aktivt emot droger på olika sätt. Exempelvis genom något som kallas Sammandrabbningen – en fotbollsturnering för barn där det ingår en föreläsning där man varnar för och informerar om droger. (se exempelvis en artikel en bit ner på denna sidan)Det finns även något som heter Idrottslyftet där arbete emot droger ingår.
Policy?
Mönsterås GoIF har också anslutit sig till Smålands FF´s policy i drogfrågor. När man besöker Mönsterås GoIF´s hemsida hittar jag dock inget tydligt om policy på förstasidan. Om man klickar sig vidare några sidor framåt till ledarpärm hittar jag diverse regler etc, men inget om droger. Däremot anges policy för ungdomsfotboll. Där framgår att ”Ledare, spelare, föräldrar i och runt våra lag ska uppträda på sådant sätt så att vi kan förbättra föreningens rykte. Tillsammans ska vi hjälpas åt att skapa en positiv bild av MGoIF.”
Det där var en väldigt bra formulering. Att vara med i en grupp som vill legalisera cannabis bidrar knappast till att föreningens rykte förbättras.
Det är möjligt att Mönsterås GoIF någonstans på sin hemsida har en policy utlagd om droger, men jag är inte förmögen att hitta den. Den borde kanske ligga på förstasidan för att markera att detta är något man tycker är viktigt.
På en sida i ledarpärmen står det: "Ibland kan det faktiskt vara så att föreningen har en policy eller ett regelverk som man inte alltid står för, men man kan behöva försvara det ändå för att helheten ska fungera."
Något att fundera på kanske.
I en artikelserie har jag tagit upp problematiken idrott och droger. Bakgrunden är att jag upptäckte att en spelare och en styrelseledamot i en av Mönsterås GoIF´s sektioner var medlemmar i en Facebookgrupp som vill legalisera cannabis. Jag har i flera artiklar skrivit om detta, men också lyft frågan till en mer principiell nivå om vad man kan förvänta sig av samstämmighet mellan föreningens värderingar och det man offentligt står för och agerar efter i sitt privatliv. Jag har också valt att inte samarbeta med Mönsterås GoIF förrän föreningen tagit tag i frågan (samtalat med de berörda och blivit tydligare med föreningens policy). Tyvärr har jag fått signaler som antyder att man inte tar det inträffade på fullt allvar, något som förvånar mig eftersom föreningen faktiskt har tagit upp drogfrågan i olika sammanhang de senaste åren. Tillägg lite senare samma kväll: Jag har nu fått indikationer på att styrelsen trots allt tar detta på största allvar. Det blir extra möte imorgon kväll. Undertecknad kommer att medverka.
Föreläsning om droger
Jag hoppas verkligen att en majoritet av föreningens medlemmar på styrelse- och spelarnivå inte vill legalisera idag illegala droger. Mönsterås GoIF har ju förstås liksom de flesta idrottsföreningar jobbat aktivt emot droger på olika sätt. Exempelvis genom något som kallas Sammandrabbningen – en fotbollsturnering för barn där det ingår en föreläsning där man varnar för och informerar om droger. (se exempelvis en artikel en bit ner på denna sidan)Det finns även något som heter Idrottslyftet där arbete emot droger ingår.
Policy?
Mönsterås GoIF har också anslutit sig till Smålands FF´s policy i drogfrågor. När man besöker Mönsterås GoIF´s hemsida hittar jag dock inget tydligt om policy på förstasidan. Om man klickar sig vidare några sidor framåt till ledarpärm hittar jag diverse regler etc, men inget om droger. Däremot anges policy för ungdomsfotboll. Där framgår att ”Ledare, spelare, föräldrar i och runt våra lag ska uppträda på sådant sätt så att vi kan förbättra föreningens rykte. Tillsammans ska vi hjälpas åt att skapa en positiv bild av MGoIF.”
Det där var en väldigt bra formulering. Att vara med i en grupp som vill legalisera cannabis bidrar knappast till att föreningens rykte förbättras.
Det är möjligt att Mönsterås GoIF någonstans på sin hemsida har en policy utlagd om droger, men jag är inte förmögen att hitta den. Den borde kanske ligga på förstasidan för att markera att detta är något man tycker är viktigt.
På en sida i ledarpärmen står det: "Ibland kan det faktiskt vara så att föreningen har en policy eller ett regelverk som man inte alltid står för, men man kan behöva försvara det ändå för att helheten ska fungera."
Något att fundera på kanske.
Föreningsliv och privatliv hör ihop
Visst har fotbollsföreningarna ett ansvar för vad de unga aktiva gör på sin fritid. Om juniorlagets 18-åringar är ute och festar på helgerna är det självklart att ledaren måste reagera, tycker Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollsförbundet.
Jag fortsätter uppföljningen av "cannabishistorien" (se artiklarna nedan) genom att lyfta frågan till en mer principiell nivå och låter citatet från Lagrell ovan slå an tonen.
Offentligt - privat
I dagens moderna samhälle är det populärt att dela upp livet i en offentlig sfär och en privat, medan man förr såg livet mer som en helhet. Den man var i kyrkan var man också i vardagslivet. De värderingar man stod för genom sitt medlemskap i idrottsföreningen var också de värderingar man stod för privat. Man strävade efter att ha en helgjuten personlighet. I dagens ultraliberala samhälle vill inte människor att medlemskap i föreningar skall förpliktiga till någonting. Man kan mycket väl vara medlem i Pascifistiska klubben och samtidigt slå ner folk på krogen på helgerna eller vara aktiv i en idrottsförening och röka på när helgen kommer. Om någon vågar påtala det olämpliga i detta får man indignerat höra att man inte skall lägga sig i privatlivet eller att personen minsann kan skilja på sina olika roller (verka för fred i föreningen - slå nån på käften på krogen - verka för sund livsstil i idrottsföreningen - stödja illegala droger på fritiden).
Grundfrågan
Jag skall med anledning av artikelserien om idrott och cannabis utveckla hur jag ser på sambandet mellan ansvar i en idrottsförening och åsikter som man torgför privat. Kort och gott: är det lämpligt att en person med särskilt ansvar med extra status som föredöme (styrelseledamot, ledare, spelare) i en idrottsförening öppet stödjer legalisering av hälsovådliga droger på sin fritid? Kan man kräva samstämmighet mellan föreningens värderingar och det man offentligt står för på sin fritid?
Man står för en sund livsstil, men verkligheten ser annorlunda ut
En idrottsförening är intimt förknippad med ett hälsosamt liv. Idrottsföreningar brukar av hävd ta avstånd från droger som bryter ner människor. Förr talade man ofta om idrottsföreningarnas fostrande funktion både vad gäller kamratskap och en sund livsstil. Sedan har det genom åren uppdagats att det i idrottsvärlden förekommer många droger. Det har visat sig att 18-åringar som är aktiva i idrottsföreningar super mer än 18-åringar som inte håller på med föreningsidrott.
Man har jobbat med frågorna
Men många klubbar har jobbat aktivt med frågorna och jag trodde att klubbarna idag genomsyrades av drogfria ideal. Rent konkret så borde det betyda att idrottsklubbar arrangerar drogfria tillställningar, att de informerar om faran med droger, samt värderingsmässigt står för absolutism eller måttlighet vad gäller legala droger, samt nolltolerans vad gäller illegala droger.
Samspel mellan föreningsliv och privatliv
Det betyder att personer som har särskilt ansvar i föreningen (ledare, styrelseledamöter och spelare) bör agera utifrån dessa värderingar även på sin fritid. Annars försvinner trovärdigheten. Att i ena rollen som styrelseledamot stå för föreningens värderingar (exempelvis emot illegala droger) och i privatrollen stödja legalisering av illegala droger är inte trovärdigt, utan ansvarslöst och helt oacceptabelt.
Man kan ställa krav utan att det innebär intrång i privatlivet
Särskilt problematiskt blir det förstås när föreningen arbetar med barn och ungdomar.
Jag menar alltså att det är fullt legitimt att en förening ställer vissa krav på hur ledare, styrelse och spelare hanterar drogfrågan även på sin fritid. Vad gäller legala droger - försiktighet (absolutism eller måttlighet) och vad gäller illegala droger nolltolerans. (Man kan däremot inte gå in och detaljreglera hur många öl eller glas vin folk dricker, eller enstaka berusningar) I den meningen måste det finnas en samstämmighet mellan föreningsmänniskan och privatmänniskan.
Nedan följer några citat från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning:
Idrott och alkohol
Samtidigt som idrottandet innebär en rad positiva saker kan det, i samverkan med samtida trender i ungdomskulturen, bidra till att öka alkoholkonsumtionen.
Att träna och supa
Idrott och alkohol borde inte höra ihop. Men 18-åringar som föreningsidrottar dricker faktiskt mer än andra, enligt en ny studie. Ju mer de tränar, desto högre är alkoholkonsumtionen. Att syssla med lagidrott – och särskilt att ha ett brett idrottsintresse – var också kopplat till mer avancerade alkoholvanor, som att oftare dricka för att bli full.
”Föreningarna har ett stort ansvar”
Visst har fotbollsföreningarna ett ansvar för vad de unga aktiva gör på sin fritid. Om juniorlagets 18-åringar är ute och festar på helgerna är det självklart att ledaren måste reagera, tycker Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollsförbundet.
Mindre alkohol inom fotbollen
– Vi festade på vintern, men nu är det allvar året runt, säger den legendariske fotbollsspelaren Glenn Hysén. Han menar att det är betydligt mindre alkohol inom fotbollen idag än för 20 år sedan.
Tankeställaren:Vi antar utmaningen!
Ett av idrottens syften, och ett skäl för många att idrotta, är att förbättra hälsan. Att ta ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, till exempel användandet av droger och tidigt bruk av alkohol, är därför självklart, skriver Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson.
Jag fortsätter uppföljningen av "cannabishistorien" (se artiklarna nedan) genom att lyfta frågan till en mer principiell nivå och låter citatet från Lagrell ovan slå an tonen.
Offentligt - privat
I dagens moderna samhälle är det populärt att dela upp livet i en offentlig sfär och en privat, medan man förr såg livet mer som en helhet. Den man var i kyrkan var man också i vardagslivet. De värderingar man stod för genom sitt medlemskap i idrottsföreningen var också de värderingar man stod för privat. Man strävade efter att ha en helgjuten personlighet. I dagens ultraliberala samhälle vill inte människor att medlemskap i föreningar skall förpliktiga till någonting. Man kan mycket väl vara medlem i Pascifistiska klubben och samtidigt slå ner folk på krogen på helgerna eller vara aktiv i en idrottsförening och röka på när helgen kommer. Om någon vågar påtala det olämpliga i detta får man indignerat höra att man inte skall lägga sig i privatlivet eller att personen minsann kan skilja på sina olika roller (verka för fred i föreningen - slå nån på käften på krogen - verka för sund livsstil i idrottsföreningen - stödja illegala droger på fritiden).
Grundfrågan
Jag skall med anledning av artikelserien om idrott och cannabis utveckla hur jag ser på sambandet mellan ansvar i en idrottsförening och åsikter som man torgför privat. Kort och gott: är det lämpligt att en person med särskilt ansvar med extra status som föredöme (styrelseledamot, ledare, spelare) i en idrottsförening öppet stödjer legalisering av hälsovådliga droger på sin fritid? Kan man kräva samstämmighet mellan föreningens värderingar och det man offentligt står för på sin fritid?
Man står för en sund livsstil, men verkligheten ser annorlunda ut
En idrottsförening är intimt förknippad med ett hälsosamt liv. Idrottsföreningar brukar av hävd ta avstånd från droger som bryter ner människor. Förr talade man ofta om idrottsföreningarnas fostrande funktion både vad gäller kamratskap och en sund livsstil. Sedan har det genom åren uppdagats att det i idrottsvärlden förekommer många droger. Det har visat sig att 18-åringar som är aktiva i idrottsföreningar super mer än 18-åringar som inte håller på med föreningsidrott.
Man har jobbat med frågorna
Men många klubbar har jobbat aktivt med frågorna och jag trodde att klubbarna idag genomsyrades av drogfria ideal. Rent konkret så borde det betyda att idrottsklubbar arrangerar drogfria tillställningar, att de informerar om faran med droger, samt värderingsmässigt står för absolutism eller måttlighet vad gäller legala droger, samt nolltolerans vad gäller illegala droger.
Samspel mellan föreningsliv och privatliv
Det betyder att personer som har särskilt ansvar i föreningen (ledare, styrelseledamöter och spelare) bör agera utifrån dessa värderingar även på sin fritid. Annars försvinner trovärdigheten. Att i ena rollen som styrelseledamot stå för föreningens värderingar (exempelvis emot illegala droger) och i privatrollen stödja legalisering av illegala droger är inte trovärdigt, utan ansvarslöst och helt oacceptabelt.
Man kan ställa krav utan att det innebär intrång i privatlivet
Särskilt problematiskt blir det förstås när föreningen arbetar med barn och ungdomar.
Jag menar alltså att det är fullt legitimt att en förening ställer vissa krav på hur ledare, styrelse och spelare hanterar drogfrågan även på sin fritid. Vad gäller legala droger - försiktighet (absolutism eller måttlighet) och vad gäller illegala droger nolltolerans. (Man kan däremot inte gå in och detaljreglera hur många öl eller glas vin folk dricker, eller enstaka berusningar) I den meningen måste det finnas en samstämmighet mellan föreningsmänniskan och privatmänniskan.
Nedan följer några citat från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning:
Idrott och alkohol
Samtidigt som idrottandet innebär en rad positiva saker kan det, i samverkan med samtida trender i ungdomskulturen, bidra till att öka alkoholkonsumtionen.
Att träna och supa
Idrott och alkohol borde inte höra ihop. Men 18-åringar som föreningsidrottar dricker faktiskt mer än andra, enligt en ny studie. Ju mer de tränar, desto högre är alkoholkonsumtionen. Att syssla med lagidrott – och särskilt att ha ett brett idrottsintresse – var också kopplat till mer avancerade alkoholvanor, som att oftare dricka för att bli full.
”Föreningarna har ett stort ansvar”
Visst har fotbollsföreningarna ett ansvar för vad de unga aktiva gör på sin fritid. Om juniorlagets 18-åringar är ute och festar på helgerna är det självklart att ledaren måste reagera, tycker Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollsförbundet.
Mindre alkohol inom fotbollen
– Vi festade på vintern, men nu är det allvar året runt, säger den legendariske fotbollsspelaren Glenn Hysén. Han menar att det är betydligt mindre alkohol inom fotbollen idag än för 20 år sedan.
Tankeställaren:Vi antar utmaningen!
Ett av idrottens syften, och ett skäl för många att idrotta, är att förbättra hälsan. Att ta ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, till exempel användandet av droger och tidigt bruk av alkohol, är därför självklart, skriver Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson.
Jag bryter med Mönsterås GoIF tills vidare
Jag bryter med Mönsterås GoIF
Eftersom jag har fått signaler på att Mönsterås GoIF inte kommer att ta frågan om föreningsuppdrag och det olämpliga i medlemskap i en "legalisera Cannabisgrupp" på allvar, så bryter jag härmed helt med Mönsterås GoIF tills föreningen har bevisat att man tar tag i frågan och inte kommer med usla bortförklaringar. (se flera inlägg nedan).
Oacceptablet och omdömeslöst
Jag upprepar: Att en styelseledamot (och en spelare) är medlem i en officiell Facebookgrupp som förspråkar legalisering av Cannabis är inte olagligt, men helt oacceptablet och omdömeslöst. I synnerhet som föreningen arbetar med många ungdomar där de flesta är medlemmar på Facebook.
Det finns inget passivt medlemskap
Någon, förhoppningsvis ingen i ledande GIF-position, försökte skylla på passivt medlemskap och att man har rätt att arbeta för en lagförändring. Skitsnack! Om detta är GIF´s officiella inställning så tycker jag att klubben skall lägga ner all verksamhet (vilket i och för sig vore underligt med tanke på föreningens antidrogpolicy). Det finns nämligen inget passivt medlemskap, bara olika grader av aktivt. När man blir medlem har man gjort ett aktivt val. På Facebook finns många struntgrupper, men man markerar ändå vem man är och vad man står för genom sitt medlemskap. Och en cannabisgrupp är väl inget man lite lagom tanklöst går med i. Är man så tanklös och oansvarig skall man förstås inte heller ha styrelseuppdrag i en idrottsförening.
Ska ni hålla varandra om ryggen eller ta tag i det här?
Nej, GIF. Så länge ni inte reder ut det här så har ni förlorat en av era entusiaster, en av de sista om man skall se till publiktillströmningen. Ni borde vara mer rädda om ert rykte. Men alla känner väl alla i föreningen och håller varandra om ryggen? Ingen lär våga ta tag i frågan och konfrontera dom det handlar om? Bevisa gärna att jag har fel. Ibland har jag gärna det. Om föreningen visar att man tar detta på allvar och inte börjar ursäkta de som agerat olämpligt, ja då har man bevisat att klubben är mogen. Detta hade aldrig accepterats i en professionell klubb. Men i småklubbarna verkar det mesta gå an. Man behöver inte hänga ut dem som agerat olämpligt, men självklart bör man samtala med dom. Och så måste man gå ut och vara tydligare med sin policy - om man är ledare, styrelseledamot eller spelare i Mönsterås GoIF så är det inte ok att på sin fritid stödja legalisering av idag illegala droger.
Småorternas upp- och nedvända värld
På små orter är det ofta så att det är den som har agerat fel, olämpligt eller omdömeslöst som får opinionen med sig. Särskilt om personen i övrigt sköter sina uppdrag, är trevlig etc.
Om någon exempelvis har betett sig illa i skolan på ett oacceptabelt sätt, så dröjer det inte länge förrän personens fanclub dyker upp och försvarar den sååå trevliga sexmarodören. Personen är ju så snäll och go. Och så är det på alla andra områden också, även i föreningslivet. Det är väldigt svårt att komma in utifrån och ha synpunkter. Genast är det några som vill att det skall vara som det alltid har varit. Och om det finns anledning att rikta kritik mot någon i föreningen så börjar genast ryggkliandet. Ruttet! Ska bli intressant att se om GoIF bekräftar regeln eller är ett undantag.
Eftersom jag har fått signaler på att Mönsterås GoIF inte kommer att ta frågan om föreningsuppdrag och det olämpliga i medlemskap i en "legalisera Cannabisgrupp" på allvar, så bryter jag härmed helt med Mönsterås GoIF tills föreningen har bevisat att man tar tag i frågan och inte kommer med usla bortförklaringar. (se flera inlägg nedan).
Oacceptablet och omdömeslöst
Jag upprepar: Att en styelseledamot (och en spelare) är medlem i en officiell Facebookgrupp som förspråkar legalisering av Cannabis är inte olagligt, men helt oacceptablet och omdömeslöst. I synnerhet som föreningen arbetar med många ungdomar där de flesta är medlemmar på Facebook.
Det finns inget passivt medlemskap
Någon, förhoppningsvis ingen i ledande GIF-position, försökte skylla på passivt medlemskap och att man har rätt att arbeta för en lagförändring. Skitsnack! Om detta är GIF´s officiella inställning så tycker jag att klubben skall lägga ner all verksamhet (vilket i och för sig vore underligt med tanke på föreningens antidrogpolicy). Det finns nämligen inget passivt medlemskap, bara olika grader av aktivt. När man blir medlem har man gjort ett aktivt val. På Facebook finns många struntgrupper, men man markerar ändå vem man är och vad man står för genom sitt medlemskap. Och en cannabisgrupp är väl inget man lite lagom tanklöst går med i. Är man så tanklös och oansvarig skall man förstås inte heller ha styrelseuppdrag i en idrottsförening.
Ska ni hålla varandra om ryggen eller ta tag i det här?
Nej, GIF. Så länge ni inte reder ut det här så har ni förlorat en av era entusiaster, en av de sista om man skall se till publiktillströmningen. Ni borde vara mer rädda om ert rykte. Men alla känner väl alla i föreningen och håller varandra om ryggen? Ingen lär våga ta tag i frågan och konfrontera dom det handlar om? Bevisa gärna att jag har fel. Ibland har jag gärna det. Om föreningen visar att man tar detta på allvar och inte börjar ursäkta de som agerat olämpligt, ja då har man bevisat att klubben är mogen. Detta hade aldrig accepterats i en professionell klubb. Men i småklubbarna verkar det mesta gå an. Man behöver inte hänga ut dem som agerat olämpligt, men självklart bör man samtala med dom. Och så måste man gå ut och vara tydligare med sin policy - om man är ledare, styrelseledamot eller spelare i Mönsterås GoIF så är det inte ok att på sin fritid stödja legalisering av idag illegala droger.
Småorternas upp- och nedvända värld
På små orter är det ofta så att det är den som har agerat fel, olämpligt eller omdömeslöst som får opinionen med sig. Särskilt om personen i övrigt sköter sina uppdrag, är trevlig etc.
Om någon exempelvis har betett sig illa i skolan på ett oacceptabelt sätt, så dröjer det inte länge förrän personens fanclub dyker upp och försvarar den sååå trevliga sexmarodören. Personen är ju så snäll och go. Och så är det på alla andra områden också, även i föreningslivet. Det är väldigt svårt att komma in utifrån och ha synpunkter. Genast är det några som vill att det skall vara som det alltid har varit. Och om det finns anledning att rikta kritik mot någon i föreningen så börjar genast ryggkliandet. Ruttet! Ska bli intressant att se om GoIF bekräftar regeln eller är ett undantag.
6 oktober 2009
Vad kan vi lära av historien med cannabisgruppen och idrottsföreningen?
Jag har i några inlägg tagit upp problemet med att en styrelseledamot och en spelare i en idrottsförening i Mönsterås är medlemmar (numera fd medlemmar) i en Facebook-grupp som heter ”Legalisera Cannabis”. (se inläggen nedan) Jag har lyft frågan huruvida det är lämpligt och möjligt att kombinera dessa roller i föreningen med en positiv inställning till illegala droger när man är föredömen för många ungdomar. Nu har båda personerna lämnat Cannabisgruppen och angett olika förklaringar till sitt agerande. Jag har förstås mina åsikter om de förklaringsmodeller som angavs men väljer att inte driva det vidare. Jag utgår ifrån att klubben tar tag i de här frågorna. Däremot kan man fråga sig vad man kan lära sig av det som hänt.
1. Idrottsföreningarna måste bli än mer tydliga när det gäller sin policy gentemot illegala droger. Givetvis bör man även ha någon slags policy även när det gäller legala droger, men där kan man som jag ser det inte kräva mer än viss anständighet och sunt förnuft, och givetvis nolltolerans i samband med föreningsverksamhet. Här har nog föreningarna mycket kvar att jobba på, även om jag faktiskt tror det har blivit bättre.
2. Händelser av det här slaget skall inte tystas ner och skötas internt, utan belysas offentligt. Det kan vara jobbigt, men öppnar upp för samtal bortanför den innersta kretsen. Däremot behöver man inte nämna namn. Öppenhet och insyn är A och O. Falsk klubblojalitet får inte stoppa det offentliga meningsutbytet.
3. Om detta hade hänt i en storklubb så hade de stora tidningarnas sportredaktioner gjort mycket av detta. Styrelseledamoten hade redan avgått, spelaren hade säkert fått någon form av reprimand. I småklubbar har man däremot ingen professionalitet i dessa frågor. Det lär gå vidare ungefär som vanligt. Jag lär däremot bli illa omtyckt, precis som om jag bryr mig.
4. Idrottsföreningar sysslar ju med idrott, men kanske skulle man även informera om drogers skadeverkningar och risker i större omfattning än vad som sker idag, och även till vuxna. Aningslösheten verkar stor.
5. De flesta Facebook-grupper är offentliga torg som alla kan läsa. Om man då är vuxen med särskilt ansvar i en förening så kan man betänka att även barn och ungdomar i föreningen hur lätt som helst kan se vilka grupper man är med i, även i de fall man bara har sitt Facebook-konto öppet för vänner. Idag har så pass många Facebook att jag skulle gissa att bortåt 70-90% av barn och ungdomarna i en idrottsförening är med där.
6. Någon tyckte jag överreagerade. Inte alls. Men jag vet hur det fungerar. Det är den som tar upp frågan som får ta skiten, inte den som orsakade att frågan överhuvudtaget behövde dryftas. Men om en idrottsförening vill ha påfyllning av nya generationer är det väldigt viktigt att den får vara en drogfri miljö både i praktiken och i värderingarna.
1. Idrottsföreningarna måste bli än mer tydliga när det gäller sin policy gentemot illegala droger. Givetvis bör man även ha någon slags policy även när det gäller legala droger, men där kan man som jag ser det inte kräva mer än viss anständighet och sunt förnuft, och givetvis nolltolerans i samband med föreningsverksamhet. Här har nog föreningarna mycket kvar att jobba på, även om jag faktiskt tror det har blivit bättre.
2. Händelser av det här slaget skall inte tystas ner och skötas internt, utan belysas offentligt. Det kan vara jobbigt, men öppnar upp för samtal bortanför den innersta kretsen. Däremot behöver man inte nämna namn. Öppenhet och insyn är A och O. Falsk klubblojalitet får inte stoppa det offentliga meningsutbytet.
3. Om detta hade hänt i en storklubb så hade de stora tidningarnas sportredaktioner gjort mycket av detta. Styrelseledamoten hade redan avgått, spelaren hade säkert fått någon form av reprimand. I småklubbar har man däremot ingen professionalitet i dessa frågor. Det lär gå vidare ungefär som vanligt. Jag lär däremot bli illa omtyckt, precis som om jag bryr mig.
4. Idrottsföreningar sysslar ju med idrott, men kanske skulle man även informera om drogers skadeverkningar och risker i större omfattning än vad som sker idag, och även till vuxna. Aningslösheten verkar stor.
5. De flesta Facebook-grupper är offentliga torg som alla kan läsa. Om man då är vuxen med särskilt ansvar i en förening så kan man betänka att även barn och ungdomar i föreningen hur lätt som helst kan se vilka grupper man är med i, även i de fall man bara har sitt Facebook-konto öppet för vänner. Idag har så pass många Facebook att jag skulle gissa att bortåt 70-90% av barn och ungdomarna i en idrottsförening är med där.
6. Någon tyckte jag överreagerade. Inte alls. Men jag vet hur det fungerar. Det är den som tar upp frågan som får ta skiten, inte den som orsakade att frågan överhuvudtaget behövde dryftas. Men om en idrottsförening vill ha påfyllning av nya generationer är det väldigt viktigt att den får vara en drogfri miljö både i praktiken och i värderingarna.
5 oktober 2009
Drogliberaler i känd Mönsteråsidrottsförening
"Legalisera Cannabis"
När jag gjorde research inför en liten artikel om Cannabis, så hamnade jag i en Facebookgrupp som heter "Legalisera Cannabis". Där återfanns flera Mönsteråsare. Än sen då? Det är ju inte olagligt att ha den ståndpunkten.
Medlemmar i idrottsföreningen är med i Cannabisgruppen
Nej, men tyvärr återfanns även några personer aktiva i en känd idrottsklubb i Mönsterås som medlemmar. Av dessa är en styrelseledamot och ett par finns med i klubbens spelartrupp. Att öppet vara med i en offentlig grupp som propagerar för att legalisera en farlig drog när man skall vara ett föredöme för ungdomarna i föreningen vittnar om allvarligt bristande omdöme. Man sänder därigenom ut signalen att Cannabis är en ofarlig helt ok drog.
Den som är med i den nämnda gruppen ställer upp på följande som gruppen anger:
Man har förstått att det finns människor som faktiskt kan hantera & kontrollera sitt användande av droger, borde inte dom då få bestämma själva vilken drog dom vill använda?Och dessutom är Cannabis en ”snällare” drog än alkohol, som är lagligt, så varför inte legalisera?
Nu blir det nog ingen knatteverksamhet nästa år
Nästa år tänkte vi låta vår dotter deltaga i klubbens knatteverksamhet. Men nu får vi nog överväga andra alternativ. Vem vill sätta sina barn i en förening där både enstaka styrelseledmöter och enskilda spelare öppet förespråkar legalisering av droger? Jag är mycket besviken.
Jag förväntar mig att de aktuella personerna omedelbart gör upp med detta och inte förnekar eller bortförklarar. Jag har sparat kopior som bevisar att de är medlemmar, om de nu i hast skulle överge cannabisgruppen. Jag är inte ute efter att de ska lämna sina updrag eller liknande.
De gör säkert ett bra jobb i övrigt.
Tillägg 6/10
Detta förväntar jag mig av ledare/styrelseledamöter i idrottsföreningar:
- Absolut nolltolerans när det gäller illegala droger, samt att man inte arbetar för eller stöder att illegala droger skall bli legala.
- Måttlighet och sunt förnuft vad gäller legala droger på sin fritid.
- Nolltolerans mot alkohol och tobak på föreningens verksamheter.
Ungefär detsamma förväntar jag mig av spelare.
Alkoholrelaterad fylla? Jag anser att ledare bör föregå med gott exempel och vara försiktiga. Vad gäller myndiga spelare så kräver jag inte lika mycket, även om det förstås är olämpligt om en spelare vid upprepade tillfällen och regelbundet missköter sig och uppträder berusad på sin fritid.
Se även artikeln under denna.
När jag gjorde research inför en liten artikel om Cannabis, så hamnade jag i en Facebookgrupp som heter "Legalisera Cannabis". Där återfanns flera Mönsteråsare. Än sen då? Det är ju inte olagligt att ha den ståndpunkten.
Medlemmar i idrottsföreningen är med i Cannabisgruppen
Nej, men tyvärr återfanns även några personer aktiva i en känd idrottsklubb i Mönsterås som medlemmar. Av dessa är en styrelseledamot och ett par finns med i klubbens spelartrupp. Att öppet vara med i en offentlig grupp som propagerar för att legalisera en farlig drog när man skall vara ett föredöme för ungdomarna i föreningen vittnar om allvarligt bristande omdöme. Man sänder därigenom ut signalen att Cannabis är en ofarlig helt ok drog.
Den som är med i den nämnda gruppen ställer upp på följande som gruppen anger:
Man har förstått att det finns människor som faktiskt kan hantera & kontrollera sitt användande av droger, borde inte dom då få bestämma själva vilken drog dom vill använda?Och dessutom är Cannabis en ”snällare” drog än alkohol, som är lagligt, så varför inte legalisera?
Nu blir det nog ingen knatteverksamhet nästa år
Nästa år tänkte vi låta vår dotter deltaga i klubbens knatteverksamhet. Men nu får vi nog överväga andra alternativ. Vem vill sätta sina barn i en förening där både enstaka styrelseledmöter och enskilda spelare öppet förespråkar legalisering av droger? Jag är mycket besviken.
Jag förväntar mig att de aktuella personerna omedelbart gör upp med detta och inte förnekar eller bortförklarar. Jag har sparat kopior som bevisar att de är medlemmar, om de nu i hast skulle överge cannabisgruppen. Jag är inte ute efter att de ska lämna sina updrag eller liknande.
De gör säkert ett bra jobb i övrigt.
Tillägg 6/10
Detta förväntar jag mig av ledare/styrelseledamöter i idrottsföreningar:
- Absolut nolltolerans när det gäller illegala droger, samt att man inte arbetar för eller stöder att illegala droger skall bli legala.
- Måttlighet och sunt förnuft vad gäller legala droger på sin fritid.
- Nolltolerans mot alkohol och tobak på föreningens verksamheter.
Ungefär detsamma förväntar jag mig av spelare.
Alkoholrelaterad fylla? Jag anser att ledare bör föregå med gott exempel och vara försiktiga. Vad gäller myndiga spelare så kräver jag inte lika mycket, även om det förstås är olämpligt om en spelare vid upprepade tillfällen och regelbundet missköter sig och uppträder berusad på sin fritid.
Se även artikeln under denna.
Drogliberala Mönsterås - alkohol och cannabis
Drogliberala Mönsterås
Att Mönsterås är en drogliberal håla har väl inte kunnat undgå någon. Alla ungdomar som vill kan lätt få tag på alkohol. Det värsta är att många vet ungefär vilka det är som köper ut eller i vissa fall bränner hemma. Ändå görs ingenting. Polisens tafatthet är pinsam och leder till allt för många alkoholrelaterade företeelser som slagsmål, skadegörelse och sexuella övergrepp. Än värre är förstås många föräldrars oförmåga att ha koll på vad ungdomarna sysslar med på kvällarna. Sitter de möjligtvis själva hemma och dricker?
En skolanställd i Mönsterås kommenterade en gång att gymnasieungdomarna i Mönsterås har en hög alkoholkonsumtion med orden - "Det är ju ändå vuxna människor". När blev gymnasieungdomar vuxna? Ytterst få elever på gymnasiet torde ha uppnått den ålder där man får nyttja alkoholhaltiga drycker.
Cannabis i Mönsterås - viktigt i vissa subkulturer
Något som kanske inte lika många vet är att Mönsterås är ganska drogliberalt även i övrigt, särskilt när vi kommer till Cannabis. För några år sedan fanns det ett gäng i Mönsterås där det hur uppenbart som helst förekom andra droger än alkohol. Inga vuxna kom och störde deras förehavanden.
Ännu finns det subkulturer i Mönsterås där särskilt Cannabis är en viktig ingrediens. En drogliberal inställning ingår liksom i subkulturens koncept. Man odlar sitt utanförskap och sin hippa livsstil och längtar efter den dag då Sverige har blivit ett nytt Nederländerna.
Facebookgrupper med mönsteråsankytning vill legalisera Cannabis
Det finns till och med särskilda grupper på Facebook som vill legalisera Cannabis i Sverige. En av dessa grupper visade sig ha flera medlemmar från Mönsterås, varav några med tydlig koppling till det ovan nämnda gäng som fanns för några år sedan, andra förebilder för unga inom föreningsliv. Visserligen bör en förening inte ägna sig åt åsiktsregistrering, men det måste väl ändå vara mycket omdömeslöst när vuxna företrädare för en förening med många ungdomar propagerar för legalisering av Cannabis. Det är ju inte förbjudet att arbeta för en förändring av lagstiftningen, och jag moraliserar inte, men det är skrämmande att se hur många aningslösa det finns. Jag ska därför bara helt kort redovisa vad forskningsfronten säger om Cannabis:
Vad forskningen säger om Cannabis
1. Risk för lungskador, ungefär som vid tobaksrökning.
2. Risk för psykoser, särskilt för unga där hjärnan är under utveckling. I en ganska ny studie som publicerades i The Lancet i oktober 2007 med titeln "Cannabis use and risk of psychosis in later life" drar författarna slutsatsen att cannabiskonsumtion ökar risken för psykos med ca 40 %, och att ett återkommande användande av drogen ökar risken med 50–200%. Enligt The British Journal of Psychiatry leder cannabisbruk i unga år till en dubblering av den relativa risken för schizofreni senare i livet.
3. Biverkningar utöver vanliga ruseffekter: ångest, panik, förföljelsemani, förvirringstillstånd.
4. Cannabis riskerar att bli inkörsport till andra droger. Den så kallade gateway-teorin hävdar att cannabis leder till ökad risk för att börja med starkare och farligare droger (till ex. kokain, heroin). Undersökningar bland annat från Australien visar att Amfetaminanvändare ofta började med alkohol, fortsatte med Cannabis och därefter Amfetamin (se här och här).
5. Cannabis kan leda till slöhet och avtrubbning, sk amotivation. Denna teori är i och för sig ifrågasatt, men kan förekomma vid långvarigt missbruk. (se här)
6. Ett tydligt samband mellan Cannabis och långvariga depressioner och ångesttillstånd, se exempelvis här,
7. Cannabis ökar risken för fosterskador (koncentrationssårigheter, hyperaktivitet och inlärningssvårigheter), se här.
Finns det hållbara argument för legalisering av Cannabis?
Det enda argumentet som jag tycker kan tas på allvar vad gäller legalisering av Cannabis är att man på det sättet skulle kunna minska den illegala marknaden. Idag är cannabis en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk. Men sannolikt skulle en legalisering bara innebära att de kriminella gängen tar kontrollen över de legala utförsäljningsplatserna, antingen genom legal handel eller genom utpressning och maffiametoder.
Sedan har vi förstås det ultraliberala argumentet att det är upp till var och en att använda droger. Jo, det kan man ju alltid hävda. Men likväl lever vi i ett samhälle där vi har ansvar inför den yngre generationen.
Att sedan alkohol i vissa avseenden är farligare är inget argument för Cannabis, så det behöver vi överhuvudtaget inte diskutera. Alkoholens avigsidor och risker är relativt välkända, men alkohol är mer kulturellt accepterat och lättare för vuxna att hantera i måttliga mängder.
Att Mönsterås är en drogliberal håla har väl inte kunnat undgå någon. Alla ungdomar som vill kan lätt få tag på alkohol. Det värsta är att många vet ungefär vilka det är som köper ut eller i vissa fall bränner hemma. Ändå görs ingenting. Polisens tafatthet är pinsam och leder till allt för många alkoholrelaterade företeelser som slagsmål, skadegörelse och sexuella övergrepp. Än värre är förstås många föräldrars oförmåga att ha koll på vad ungdomarna sysslar med på kvällarna. Sitter de möjligtvis själva hemma och dricker?
En skolanställd i Mönsterås kommenterade en gång att gymnasieungdomarna i Mönsterås har en hög alkoholkonsumtion med orden - "Det är ju ändå vuxna människor". När blev gymnasieungdomar vuxna? Ytterst få elever på gymnasiet torde ha uppnått den ålder där man får nyttja alkoholhaltiga drycker.
Cannabis i Mönsterås - viktigt i vissa subkulturer
Något som kanske inte lika många vet är att Mönsterås är ganska drogliberalt även i övrigt, särskilt när vi kommer till Cannabis. För några år sedan fanns det ett gäng i Mönsterås där det hur uppenbart som helst förekom andra droger än alkohol. Inga vuxna kom och störde deras förehavanden.
Ännu finns det subkulturer i Mönsterås där särskilt Cannabis är en viktig ingrediens. En drogliberal inställning ingår liksom i subkulturens koncept. Man odlar sitt utanförskap och sin hippa livsstil och längtar efter den dag då Sverige har blivit ett nytt Nederländerna.
Facebookgrupper med mönsteråsankytning vill legalisera Cannabis
Det finns till och med särskilda grupper på Facebook som vill legalisera Cannabis i Sverige. En av dessa grupper visade sig ha flera medlemmar från Mönsterås, varav några med tydlig koppling till det ovan nämnda gäng som fanns för några år sedan, andra förebilder för unga inom föreningsliv. Visserligen bör en förening inte ägna sig åt åsiktsregistrering, men det måste väl ändå vara mycket omdömeslöst när vuxna företrädare för en förening med många ungdomar propagerar för legalisering av Cannabis. Det är ju inte förbjudet att arbeta för en förändring av lagstiftningen, och jag moraliserar inte, men det är skrämmande att se hur många aningslösa det finns. Jag ska därför bara helt kort redovisa vad forskningsfronten säger om Cannabis:
Vad forskningen säger om Cannabis
1. Risk för lungskador, ungefär som vid tobaksrökning.
2. Risk för psykoser, särskilt för unga där hjärnan är under utveckling. I en ganska ny studie som publicerades i The Lancet i oktober 2007 med titeln "Cannabis use and risk of psychosis in later life" drar författarna slutsatsen att cannabiskonsumtion ökar risken för psykos med ca 40 %, och att ett återkommande användande av drogen ökar risken med 50–200%. Enligt The British Journal of Psychiatry leder cannabisbruk i unga år till en dubblering av den relativa risken för schizofreni senare i livet.
3. Biverkningar utöver vanliga ruseffekter: ångest, panik, förföljelsemani, förvirringstillstånd.
4. Cannabis riskerar att bli inkörsport till andra droger. Den så kallade gateway-teorin hävdar att cannabis leder till ökad risk för att börja med starkare och farligare droger (till ex. kokain, heroin). Undersökningar bland annat från Australien visar att Amfetaminanvändare ofta började med alkohol, fortsatte med Cannabis och därefter Amfetamin (se här och här).
5. Cannabis kan leda till slöhet och avtrubbning, sk amotivation. Denna teori är i och för sig ifrågasatt, men kan förekomma vid långvarigt missbruk. (se här)
6. Ett tydligt samband mellan Cannabis och långvariga depressioner och ångesttillstånd, se exempelvis här,
7. Cannabis ökar risken för fosterskador (koncentrationssårigheter, hyperaktivitet och inlärningssvårigheter), se här.
Finns det hållbara argument för legalisering av Cannabis?
Det enda argumentet som jag tycker kan tas på allvar vad gäller legalisering av Cannabis är att man på det sättet skulle kunna minska den illegala marknaden. Idag är cannabis en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk. Men sannolikt skulle en legalisering bara innebära att de kriminella gängen tar kontrollen över de legala utförsäljningsplatserna, antingen genom legal handel eller genom utpressning och maffiametoder.
Sedan har vi förstås det ultraliberala argumentet att det är upp till var och en att använda droger. Jo, det kan man ju alltid hävda. Men likväl lever vi i ett samhälle där vi har ansvar inför den yngre generationen.
Att sedan alkohol i vissa avseenden är farligare är inget argument för Cannabis, så det behöver vi överhuvudtaget inte diskutera. Alkoholens avigsidor och risker är relativt välkända, men alkohol är mer kulturellt accepterat och lättare för vuxna att hantera i måttliga mängder.
12 juni 2009
Den röda Volvon krockade till slut
Kommer ni ihåg att jag för 10 dagar sedan skrev om en röd Volvo Kombi som höll på att köra på mig. En uppmärksam läsare av bloggen gjorde mig uppmärksam på att bilen igår krockade vid Emån. Den unge mannen som körde misstänks, enligt Barometern/OT, ha varit drogpåverkad. Man kan undra vad polisen gjorde av mitt tips den 2 juni när jag gav dem registreringsnumret. Om de hade ingripit då hade kanske olyckan igår aldrig behövt hända.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
