Radhusområdet i Mölstad har så sakteliga börjat blomma igen efter den kulturförstörelse som drabbade området i samband med renoveringarna 2005-2006. Flera unika trädgårdar, ja hela livsverk, förstördes när de grävdes upp.
Radhusen i Mölstad är över 50 år gamlaRadhusen i Mölstad byggdes 1957-1958 som ett led i den expansion som Mönsterås tätort upplevde efter andra världskriget med tillkomsten av Oknö camping och stugby, industrietableringar, inflyttning och nya bostadsområden.
Här ser vi ett av de nybyggda radhusen. Det bör vara Parkgatan 41 som revs för tre år sedan.
Ytterligare en vy från det nybyggda kvarteret. Längst bort syns det idag rivna Parkgatan 41. Man kan också ana att gatan gick rakt igenom kvarteret ut till Storgatan. Idag är den vägdelen omgjord till cykelväg.
Eget snabbköp
I juni 1958 fick området ett eget snabbköp i hörnet av Parkgatan och Kyrkogårdsgatan. Affären förestods av Lennart Jonsson, men den blev inte särskilt långlivad. Torghallen och ytterligare någon affär på Hagagatan medförde förstås att det blev för många näringsidkare på ungefär samma område.
Här, där tvättstugan idag är belägen, låg kvarterets snabbköp.
Olika planlösningar
Radhusen fick överraskande nog olika planlösningar - dels treor med sovrummen uppe, dels treor med sovrum nere och vardagsrum uppe – en ganska så ovanlig lösning som tilltalar en del -och så några längor med fyror med stor vind och öppen spis.
Öppen spis från Kyrkogårdsgatan i Mölstadsområdet.
Vägar stängdes avÅren fram till renoveringarna 2005-2006 förändrades området inte särskilt mycket. Jo, tre av de vägar som tidigare var öppna för biltrafik stängdes delvis för detta ändamål. På så sätt gjordes området mer barnsäkert.
Vägen gick förr ända ut till Storgatan (se svartvit bild högre upp), men är numera omgjord till cykelväg.
Kyrkogårdsgatan som förr gick ända ut till Idrottsgatan är sedan många år också avkortad.
PlommonträdenVidare har de flesta plommonträd försvunnit med åren. Mig veterligt finns bara två kvar, varav det ena står i vår trädgård.
Vårt plommonträd. Bilden tagen före renoveringarna.
Kvarterets andra plommonträd skymtar i en trädgård.
Mysiga trädgårdar försvann
Området blev med åren känt för sina mysiga små trädgårdstäppor med plommonträd, syrénbuskar och fantastiska blommor. Några hyresgäster var mästerliga trädgårdsmästare.
Men när så husen skulle renoveras för fyra år sedan så bestämde sig Mönsterås Bostäder för att standardisera trädgårdarna. Således grävdes de upp. 20 år gamla syrénbuskar försvann och makalösa blomsterträdgårdar, kulturskatter och livsverk, förstördes. Tyvärr har jag inga bilder på de fantastiska trädgårdarna. Den som önskade fick försöka plantera sina blommor på annan plats tillfälligt, men det var ju inte så lätt eftersom arbetet i huvudsak gjordes under vintertid. Plötsligt en dag kom grävskopan och även om jag försökte förhindra sabotaget, så tvingades jag se på när våra urgamla syrénbuskar bryskt grävdes upp.
Trädgården rakt fram till vänster var en liten värld för sig. Under sommaren gjorde buskarna att man inte såg in alls. Bilden från tiden före renoveringarna.
Här syns våra gamla syrénbuskar. Under sommaren gick de ihop med plommonträdet och bildade ett mysigt tak.
Tre hus revsI samband med reoveringarna revs tre hus – huset på Parkgatan 40 som var ihopbyggt med tvättstugan(fd affären), en länga med treor på Parkgatan 41 och så Kyrkogårdsgatan 3 med fyror. Mönsterås Bostäder hade under flera års tid haft flera tomma lägenheter varje år, och tog nu tillfället i akt att göra sig av med några.
Här rivs Kyrkogårdsgatan 3.
Där stod Kyrkogårdsgatan 3 förut.
Här låg tidigare Parkgatan 41 (se även svart-vit bild ovan)
Här låg förr Parkgatan 40.
På det här flygfotot har jag ringat in de rivna husen. Man kan fråga sig hur gamla flygbilderna på Internet egentligen är. Inte helt färska uppenbarligen.
Renoveringarna blev hafsjobbRenoveringarna av de kvarvarande husen är ett olyckligt kapitel i sig eftersom det i mångt och mycket blev ett hafsigt fuskjobb med PEAB som huvudansvarig. Det var så många fel och brister att jag inte längre orkar bry mig. Nämnas kan fönster som inte gick att öppna annat än med kofot, lösa toalettstolar, böjda speglar, hyllor som saknades, inga kranar utomhus för vattenslang, inga värmeslingor i lillhallarna, brister i golvisolering m.m. Och så de illa sådda nya gräsmattorna förstås – där växte meterhögt ogräs första sommaren så att man knappt tog sig utanför altandörren. Och jag vet inte hur många glasbitar jag har hittat i den jord man sådde gräset i.
Den nya gräsmattan blev inte så fin första sommaren.
Kvarteret har börjat blomma igenMen vi som bor här är av segt virke. Jag har planterat tre nya syrénbuskar där de gamla stod. Och folk har satt nya blommor som pryder de små täpporna. Det tar många år innan det blir lika mysigt igen. Men Mönsterås Bostäders försök att sterilisera och standardisera täpporna kommer inte att lyckas. Låt blomster- och buskanarkin frodas.
Trädgårdarna börjar blomma så sakteliga igen.
Det här vackra trädet fick stå kvar.
Även de här träden lämnades kvar.
Här tog man nyligen bort en lekplats och sådde gräs.
Den vackra dungen vid den kvarvarande lekplatsen har man inte rört.
MölstadsskolanMölstadsskolan byggdes något senare i början av 1960-talet för att fånga upp alla de barn som bodde i de nybyggda kvarteren runtomkring, samt i de nya villorna i Mölstad och Hjältens Park.
Den nybyggda Mölstadsskolan vid 1960-talets början. De barn som bodde i radhusen fick nära till skolan.
Skolan av idag. Lägg märke till de omgjorda fasaderna och den nya gymnastikhallen.
Och så glöm inte fotbollen på lördag - derby mellan Mönsterås och Stjärnan. Se mitt försnack
här.
