Bara en butik på Storgatan följer prisinformationslagen för skyltfönster

Prisinformationslagen
Det finns en lag från 2004 som säger att butiker är skyldiga att tydligt visa priser på alla varor de har i sina skyltfönster. Annars kan det bli vite.

När en bestämd produkt bjuds ut i en försäljningslokal, i ett skyltfönster eller i omedelbar anslutning till säljstället skall priset och, i tillämpliga fall, jämförpriset anges i enlighet med 7 § prisinformationslagen (2004:347).
Prisinformationen skall lämnas
1. på varan eller dess förpackning, eller
2. på en hyllkantsetikett, skylt eller på annat likvärdigt sätt i produktens
omedelbara närhet.

Uppgifter om pris och jämförpris skall anges med en stil och storlek som är lätt att läsa.

Bara en butik följer lagen i Mönsterås
Jag undersökte hur affärerna på Storgatan i Mönsterås följer lagen.
Det visade sig att bara en affär av 29 följer lagen fullt ut - Kids & Ladies. De övriga affärerna uppvisar en variation från ingen prismärkning alls till ganska bra, men ofullständig, prismärkning. De flesta affärer är dock riktigt dåliga. Det verkar inte finnas någon genomtänkt prismärkning, utan det verkar mest vara slumpen som avgör om en vara råkar ha en prislapp vänd åt rätt håll. Och i de fall man kan se prislappar, så är de oftast för små och lever inte upp till kravet på tydlighet. Här följer resultatet av undersökningen:

God prisinformation - Alla varor tydligt prismärkta
Kids & Ladies


Kids & Ladies var den enda affären som levde upp helt till lagen.


Så här ska det se ut. Kids & Ladies har tydliga stora prisskyltar till varenda plagg.
















Affärsinnehavaren blev lite överraskad.
- Oj, måste man ha det? Men det är nog lite min grej. Har man billiga varor, vill man ju skylta med det.

Nästan god prisinformation - Nästan alla varor prismärkta, men alla inte tydligt
Nya kläd- och skoaffären efter rondellen
Lampaffären
Järn-Carlssons

Ofullständig men hyfsad prisinformation - De flesta varor prismärkta, men vissa saknar
Byxshop
Kropp & Själ
Cityblommor

Ofullständig prisinformation - Ungefär hälften av varorna prismärkta
Görans MC-shop
Månsken
Tindra (drygt ½ av leksakerna, mindre än ½ av smyckena)
Mönsterås Färghandel
Walls
Triumph
Ankarstens eftertr. (delvis bra och tydligt, delvis obefintligt)

Ofullständig prisinformation - Vissa enstaka varor prismärkta, de flesta utan prislapp
Vävboden
Gallery X
Hälsokostbutiken
Verners husgeråd
Klänningshop
Junes guld
Skohörnan
Lillan. Skatan
Bang Your Head

Ingen prisinformation alls (med undantag av sådant man ställt ut på trottoaren odyl)
Mönsterås Sport
Patriks Herrmode
IT-mode
Harryssons
Mönsterås bokhandel
Britts mode

Min kommentar
Är det här en viktig fråga? Handlare brukar inte tycka det. Men lagen är förstås till för att följas. Vi konsumenter skall inte behöva gå in i en butik för att få veta priset på en skyltad vara. Så enkelt är det.


Se även liknande undersökning i Kalmar.

Trafikkaos vid nya systembolaget?

När det nya systembolaget byggs, så struntar man i rådande detaljplan med tre meter och bygger bort den nuvarande parkeringsplatsen (se markering med rödpenna). De boende i området är oroliga för att det skall bli trafikkaos.

Nytt systembolag
Som Mönsteråsbloggen tidigare har rapporterat ska det byggas ett nytt systembolag med självbetjäning vid Postens gamla lokaler bredvid Konsum.

Oroliga för trafiksituationen
I lokalpressen (se här) har vi kunnat läsa att de boende i närheten, särskilt på Garvaregatan, är oroliga för hur trafiksituationen kommer att bli. Det är ju stökigt nog som det är redan idag

Parkering försvinner när man struntar i detaljplanen
Till saken hör att det nya huset kommer att byggas ut tre meter på s.k. prickad mark, dvs mark som enligt detaljplanen är förbjuden att bygga på. Men som vanligt så anser byggnadsnämnden att det är en mariginell avvikelse. Men faktum är att tre meter i det trånga omådet påverkar parkeringsmöjligheterna radikalt.

På artikelns bilder har jag med rödpenna ritat in hur tre meter åt öster påverkar området. Konkret innebär det att alla parkeringarna som idag finns vid gamla posthuset försvinner. Förmodligen kan inte de som ligger närmast Konsum heller finnas kvar, eftersom det bli för små mariginaler när man ska backa ut.

Detta kommer förstås att skapa än värre trafikproblem i området och riskerna för dumma felparkeringar och störningar vid Garvaregatan ökar dramatiskt. De boende på Garvaregatan har helt rätt i sin kritik.


Det nya systembolaget kommer att nyttja tre meter av den tidigare förbjudna marken åt öster. Se markering med rödpenna.

Parkering finns redan, men många är lata
Nu borde det här inte behöva bli något problem om folk bara inte vore så lata. Det finns nämligen väldigt många parkeringsplatser vid Konsums baksida. Men då får man ju gud bevars gå några meter för att komma till nya systembolaget. Och det vill man inte. Redan idag är det ofta kaosjakt i området för att hitta närmaste parkeringsplats till Konsum.

Konsekvenser
För egen del är jag likgiltig inför det nya systembolaget. Mitt alkoholintresse begränsar sig till ett glas rött ibland, en pilsner en varm sommardag och julöl. Men nog borde man lösa parkeringsproblematiken innan man får bygga.

Det intressanta är ju annars att dagens affärscentrum vid Algots och Torggatan förskjuts bort emot Konsumområdet. Kanske kan det nu bli lite lugnare för dom som har fått stå ut med kaoset vid Torggatan, torget och Pionjärgatan.

Fruktan lever vidare - premiäröppet idag

Eva Hult bakom den gamla disken i "Fruktan".

Premiär för "Nya" Fruktan
Idag var det premiäröppet för "Nya" Fruktan i det gamla gröna huset på Sjögatan. Som Mönsteråsbloggen tidigare har rapporterat har affären flyttat ner från Storgatan efter minst 57 år i samma hus (se här, här och här).

Mycket jobb, men roligt
Det har varit mycket jobb för Eva Hult och hennes man de senaste veckorna för att hinna bli klara i tid. Många hade kanske inte orkat öppna affären på ett nytt ställe, men Eva brinner för sin butik.

- Jag tycker det är så roligt med det här, förklarar hon.

Te och kaffe
I den lilla mysiga affären är det ordning och reda. Utmed väggarna står rader med te och kaffe. Det finns också lite godis, frukt (för dagen svenska äpplen och plommon), marmeladburkar och trevliga presentkorgar. Och i ett hörn tycker jag mig till och med se alkoholfritt nattvardsvin (månne en tradition från tiden då tanten i Pingstförsamlingen hade butiken).

- Jag väntar på fler varor. Det kommer snart mer kaffe, säger Eva som inte tycker att folk ska behöva åka till Kalmar för att köpa lite originellt kaffe eller te.

Eva visar mig också den gamla bänken som har fått följa med från den gamla affären. Själv köper jag en strut med smörkola av en sort som Fruktan har sålt under många många år, kanske sedan min barndom rent av.

Hur som helst. Fruktan lever vidare. En affär vi ska vara rädda om, tycker jag.


Eva i en annan del av affären.


I det här gröna huset på Sjögatan har "Fruktan" öppnat.

Holms kiosk – en gammal träffpunkt vid Bryggerigatan

Där borta syns Holms kiosk. Tack till Mats Granström som ordnade bilden.

Inledning
På Bryggerigatan ligger en öde kiosk benämnd Strandakiosken. För alla oss som växte upp i kvarteret är den emellertid mer känd som Holms kiosk. Under min uppväxt var den en självklar träffpunkt för alla generationer. Det var dit jag och mina kamrater begav oss när det skulle handlas smågodis, Jenka, GB-glassar och chokladcigaretter.

En kiosk flyttades
Bakgrunden till kioskens tillkomst står att finna 1958/1959. Där Algotsparkeringen idag ligger skulle Kalmar Läns Slakterier (KLS) under 1959 bygga en affär, Torghallen. I samband med nybygget var man nödsakade att flytta en liten kiosk från Torgatan till hörnet av Åsevadsgatan/Torgatan, där det ännu idag står en kiosk och gatukök. Flytten bekostades av KLS och kiosken skulle uthyras till Lage Karlsson på Parkgatan.

En ny kiosk byggs vid Bryggerigatan
Samtidigt föreslog kommunen att man skulle bygga en ny kiosk på Bryggerigatan. Kostnaden för den nya kiosken beräknades till 15 000 kr och pengarna togs från kassan med medel till oförutsedda utgifter. Den nya kommunala kiosken skulle uthyras till Lennart Holm i Kronobäck för 5 000 kr om året exklusive värmekostnader. L.B. F´s arkitektkontor gjorde ritningen till den nya kiosken.




Ovan syns ritningarna till den nya kiosken. Klicka på bilderna för större format.

Regler för att få hyra kommunal kiosk
För att få bedriva kioskverksamhet krävde myndigheterna i princip att man skulle ha nedsatt arbetsförmåga (vara partiellt arbetsför). Lennart Holm klarade kriterierna eftersom han hade förlorat en arm. Det sades han hade förlorat den i en racertävling eller i en motorcykelolycka, men jag vet inte om det stämde.

Syftet var förstås gott. Människor med funktionshinder skulle få ett arbete. Ur konkurrenssynpunkt kunde det säkert betraktas som tveksamt eftersom det var svårt för fristående att öppna kioskverksamhet så länge det fanns kommunalt subventionerade kiosker.

Sortimentet utökas
Kiosken stod färdig redan 1959 och blev säkert ett välkommet tillskott för de boende i de nybyggda kvarteren runt Bryggerigatan, Parkgatan och Pionjärgatan. I slutet av 1959 ansökte Lennart Holm om att få utöka sitt varusortiment med tobak, tvålar, kammar, tandborstar, tandkräm, rakblad, souvenirer, pappersartiklar, pennor och bläck; något som kommunen tillstyrkte.

Öppettiderna reglerades också så att kiosken inte fick ha öppet under högmässogudstjänst.

Jag var stamkund
Eftersom jag växte upp på Torget och Pionjärgatan minns jag kiosken mycket väl. Jag var stamkund och minns att jag förutom smågodis, tuggummi och glass även inhandlade Holms goda chokladcigaretter.

I kiosken mötte man oftast herr Holm själv eller någon från hans familj. De var alltid trevliga och hade stort tålamod med oss ungar. Ibland spelade vi fotboll på gräsmattan bakom kiosken och då hände det förstås att bollen träffade kioskens bakre vägg så att läskbackarna åkte ner. Då kunde det hända att Holm blev arg, men det får man ju ha den största förståelse för.

Strandakiosken

Holms kiosk heter numera Strandakiosken och är sedan några år öde.

Jag förmodar att kommunen senare sålde kiosken till Holm. För ett antal år sedan bytte kiosken ägare och bytte namn till Strandakiosken. I samband med det byggdes kiosken om och fick en tillbyggnad där kunderna kunde gå in. Sedan stängde kiosken plötsligt och den har nu stått öde i några år. Varför det blev så vet jag inte, även om det förstås florerar en del rykten som jag inte vill återge.

Idag är de flesta små kvarterskiosker borta. Men de roliga minnena från Holms kiosk lever kvar. Om man kan sakna en kiosk så gör jag det.

Jag hoppas snart kunna återkomma med en intervju med herr Holm i egen hög person.

Källor
Handlingar i Mönsterås kommunalarkiv rörande kioskverksamhet: nr 74:32.

Mönsterås får nytt systembolag - Mönsteråsbloggen gissade rätt

Precis som Mönsteråsbloggen gissade för tio dagar sedan, så kommer Systembolaget att flytta till Konsumområdet och införa självbetjäning. Men istället för att flytta in i Postens gamla lokaler, så väljer man att riva och bygga nytt på samma ställe. Om detta kan man läsa i dagens Barometern/OT (ingen nätartikel än).

Ännu en gång var Mönsteråsbloggen först ute, även om jag inte kunde bekräfta ryktet då. Huruvida tidningen har låtit sig inspireras av min artikel eller om det bara råkade sammanfalla i tiden undandrar sig ett säkert bedömande. Ryktet har ju varit i omlopp i över ett år.

En följd av detta blir att centrumhandeln förskjuts från Torggatan/Algots till Åsevadsgatan/Konsum. Återstår att se hur det påverkar Algots.

På spaning efter det Mönsterås som flytt XVI - "New Mönsterås" 1959

Mönsterås 1959. Foto A/B Flygtrafik. Frigivet av försvarsstaben. Förlag: Mönsterås Bokhandel. Klicka på bilden så syns det mycket bättre.

Det nya Mönsterås

Idag visar jag ett vykort från 1959. Om kortet hade varit taget tio år tidigare hade mycket sett annorlunda ut. Småvillorna väster om torget hade inte funnits (längst ned till vänster). Och istället för hyreshus i Pionjärområdet och radhus vid Mölstad hade vi sett kolonilotter och vacker ängsmark. Fotbollsplanen hade inte heller varit invigd. Bygget av Torghallen hade inte påbörjats. Så vad hade hänt på tio år? Kort uttryckt var det en kombination av tur (efterkrigstidens högkonjunktur och gynnsamt geografiskt läge) och strategisk skicklighet.

Mönsteråsutställningen och Oknö
Mönsteråsutställningen 1946, som var ett led i en medveten marknadsföring, kom att få en avgörande betydelse för Mönsterås framtid. Där föddes bland annat idén om semesterparadiset Oknö. Efter snabba markinköp stod stugbyn färdig 1950. Serviceanläggningen var mycket högstående i den tidens Sverige, och en camping och stugby av den kalibern ska inte underskattas om man vill förstå kommunens attraktionskraft och goda rykte.

Industrietableringar och nya bostäder
Marknadsföringen ledde också till industrietableringar. 1951 etablerade sig Industrifjädrar/Stece och 1957 påbörjades bygget av Södras Sulfatfabrik. Industrifjädrar sysselsatte på den tiden mellan 250 och 350 anställda, sulfatfabriken ca 400.

Mellan 1950 och 1962 ökade därför Mönsterås befolkning med närmare 2000 personer, från ca 4000 till 6000 invånare. Nya bostäder var en förutsättning för att hantera expansionen. Kommunen köpte därför mark och i Mönsterås Bostäders regi förvandlades i rask takt åkrar, ängar och kolonilotter till bostadsområden. 1950 stod första huset färdigt på Pionjärgatan. 1957-1958 stod radhusen i Mölstad färdiga. Med tiden tillkom hyreshus i Elgerum, Åsevad och Ljungnäs.

Viktor Lund – en tjänsteman som gavs makt
På det personliga planet hade kommunalkamrer Viktor Lund stor betydelse. Han blev anställd 1948 och var drivande bakom de flesta av kommunens projekt. För en nutida betraktare kan det framstå som obegripligt hur en tjänsteman kunde få så stor makt, men Lund betraktas än idag av många som Mönsterås mest betydelsefulla person under 1900-talet. Det finns dock dom som menar att hans storslagna projekt sköt kommunens ekonomi i sank. Man kan emellertid inte bortse ifrån att Mönsterås knappast hade sett ut som det gör idag utan Viktor Lund.

För övrigt 1 så fick jag ett mejl från en person som tyckte jag skulle skriva om turerna kring den flicka som tog sitt liv ute vid Carl Bobergsgården. Men jag klarar inte det. "It's too close to home. And it's too near the bone." (Morrissey)

För övrigt 2 så rekommenderar jag Börje Hörnlunds artikel om Centerns sentida utveckling i DN. Den säger allt. Jag håller fortfarande Thorbjörn Fälldin för en av de mest rejäla, folknära och rakryggade politiker Sverige har haft. Centern skulle behöva någon av hans kaliber igen.

Högsby bättre än Mönsterås på nyföretagande

”Mönsterås näst bäst i Sverige” kan man läsa i dagens Barometern/OT. (Annan rubriksättning i nätartikeln) På vadå? Jo, det är företagarna som har betygsatt sina kommuner och då hamnar Mönsterås givetvis på andra plats i Svenskt näringslivs undersökning. Förutsägbart? Har vi läst det förut? Samma artikel varje år. Nå, eftersom många företagare känner politiker och tjänstemän så är det ju en uppenbar jävsituation som kanske inte återfinns på samma sätt i större kommuner, eller för all del i mindre kommuner där det låst sig någon gång. När även andra faktorer vägs in som skatter^, kommunal service och infrastruktur hamnar kommunen på 33 plats.

Nu finns det ju annan statistik att tillgå och jag tänker presentera några påståenden utifrån den:

Mönsterås har låg andel småföretag och få nya företag

* Mönsterås har betydligt färre antal privata arbetsplatser per 1000 invånare än landet i genomsnitt – 25 jämfört med 32. Högsby är här bättre än Mönsterås och hamnar på riksgenomsnittet. (Källa: Ekonomifakta, 2008)

* Mönsterås kommun har en mindre andel småföretag(1-49 anställda) av det totala antalet företag än landet i genomsnitt – 22% respektive 26%. Högsby ligger på samma nivå som Mönsterås. (Källa: Ekonomifakta, 2008)

* Mönsterås har en låg andel nystartade företag per 1000 invånare – 5,4 mot riksgenomsnittets 9,3. Högsby är bättre än Mönsterås med 6,2. Siffrorna avser 2008, men en titt bakåt visar att Högsby har varit bättre än Mönsterås de flesta år. (Källa: Ekonomifakta)

* Mönsterås kommun satsar mindre på näringslivsfrämjande åtgärder än både läns- och riksgenomsnitten. 2007 var det bara Torsås som satsade mindre i Kalmar län. Jämfört med riksindex = 100 så får Mönsterås index 63, alltså under genomsnittet. Mönsterås hamnar på 104 plats i landet. Är det bra att kommunen inte satsar mycket? Tyder det att näringslivet fungerar bra här? Eller är det ett tecken på att kommunen inte gör tillräckligt? Den låga andelen nyföretagande tyder på det senare. (Källa: SCB och Kommundatabas)

Mönsterås har energislukande industrier - förbrukar långt över riksgenomsnittet

* Mönsterås använder fyra gånger så mycket energi som riksgenomsnittet – ca 202 000 kWH/inv respektive ca 45 000 kWH/inv. Högsby hamnar på 32 000 och Kalmar på 36 000. Denna höga nivå beror dock inte på hushållen som hamnar på drygt 6000 kWH/inv, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på drygt 8000 kWh/inv. Tittar vi däremot på industrisektorn så ser vi att det är där som Mönsterås ligger skyhögt över medel: 180 000 kWH/inv mot 20 000kWh/inv. som riksgenomsnitt. Man får förmoda att det är Södra Cell/Mönsterås bruk som står för den största delen av denna energiförbrukning. (Källa: Ekonomifakta, 2006)


Mönsterås har stor andel lågutbildade och liten andel invandrare

* Mönsterås kommun har ca 19 % lågutbildade, dvs med folkskola eller grundskola som högsta utbildning. Riksgenomsnittet ligger på ca 15%. (Källa: SCB)

* Mönsterås kommun har 8,7% utrikesfödda invånare. På index blir det 69,5, dvs mindre än riket i genomsnitt (riksindex = 100). Mönsterås hamnar på plats 199 av landets 290 kommuner. De som gnäller att Mönsterås har många invandrare har inte statistiken på sin sida. (Källa:SCB)


I Mönsterås råder cementerade könsroller inom yrkeslivet - 84% av den offentliga sektorn består av kvinnor

* I Mönsterås jobbar ca 1400 personer i offentlig verksamhet. Det utgör ca 28% av alla förvärvsarbetande. Av de 1400 är 1179 kvinnor, dvs 84%.

* I Mönsterås arbetar ca 1776 personer inom tillverkningsindustrin. De utgör ca 35% av alla förvärvarbetande. Av de 1776 är 1400 män, dvs 79%.


^ En hög skattenivå kan man anta värderas negativt av Svenskt Näringsliv. För en kommuninvånare i behov av vård och omsorg kanske den höga skattenivån är ett tecken på solidaritet som skapar trygghet.

Ytterligare ett perspektiv ger Tomas på sin blogg.

Ska systembolaget flytta?

Ska systembolaget flytta?
Det är väl dags att lyfta ut ryktet i ljuset till allmänt beskådande och bedömande. Det är drygt ett år sedan jag hörde talas om det första gången – att Systembolaget skall flytta till den tomma lokalen där Konsums fritidsavdelning och tidigare Posten hade sitt tillhåll. I samband med flytten skall nuvarande överdisksystem försvinna och kunderna skall få vandra runt själva bland dryckerna.

Jag vet inte vad som är sant och både Konsumchefen och Systembolagets personal tiger. Men skulle inte hysch-hyschet kunna tyda på att något är på gång. Men processer av det här slaget tar tid för Systembolaget, vilket skulle kunna förklara varför Konsumlokalen ännu står oanvänd. Man inväntar helt enkelt Systembolagets definitiva beslut om flyttdatum. Kanske har jag fel.

Centrum förskjuts
Hursomhelst. Personligen bryr jag mig inte så mycket hur dryckerna säljs, även om jag tycker att vi kan få stoppa ner det vi vill ha i en korg. Det intressanta är att OM flytten genomförs, så förskjuts affärsfokus från nuvarande Algots-Systembolaget till Konsum-Systembolaget. Förmodligen skulle detta missgynna Algots, men locka fler kunder till Konsum.

Om sedan Algots skulle flytta ut till Nettoområdet så har Torggatan raderats från kartan som affärscentra. Men det är tveksamt om Algots verkligen skulle vilja bli grannar med Netto. Jag har en obekräftad uppgift om att Algots tackade nej till mark därute.

Är Södra Cell/Mönsterås bruk verkligen så viktigt för Mönsterås?

Mönsterås har sitt bruk
Oskarshamn har sitt Scania, Kiruna har sin gruva, Landskrona och Uddevalla hade sina varv. När ”har” byts ut mot ”hade” blir det stora problem. Mönsterås har ännu sitt bruk/Södra Cell.

Mönsterås Bruk/Södra Cell sysselsätter mindre än 10% av kommunens förvärvsarbetande befolkning
Eller är det en myt att Mönsterås är helt beroende av Mönsterås Bruk/Södra Cell? Om jag har räknat rätt sysselsätter bruket bara drygt 7% av kommunens förvärvsarbetande befolkning (SCB). Jag menar dock att det är en ganska stor andel, särskilt som det säkert finns andra företag i kommunen som lever tack vare bruket. Dessa siffror avser hela kommunen. Om vi skulle titta bara på Mönsterås tätort, så är det högst sannolikt att vi hamnar en bra bit över 10% som arbetar på bruket.

Mönsterås näringslivsstruktur
Vi som bor i Mönsterås ska givetvis vara tacksamma att vi har Södra Cell/Mönsterås bruk med ca 450 anställda, vilket kan ställas i relation till kommunens ca 6000 förvärvsarbetande och ungefär lika många arbetsställen. Men sällan hör vi något om riskerna det innebär att vara beroende av en stor arbetsgivare, för det menar jag alltså att vi trots allt är. Tvärtom talas det ibland om att Mönsterås har en ganska bred näringslivsstruktur.

Men faktum är att Mönsterås har betydligt färre antal privata arbetsplatser per 1000 invånare än landet i genomsnitt – 25 jämfört med 32. Mönsterås kommun har också en mindre andel småföretag än landet i genomsnitt.

En känslig fråga
Detta är en ytterst känslig fråga som politikerna helst vill att man talar tyst om. För även om Mönsterås har hyfsat många småföretag, så måste vi erkänna att hela bygden är ganska så beroende av Mönsterås bruk, även om det anställer mindre än 10% av kommunens arbetskraft. Det är Mönsterås bruk som tillsammans med Stece/Industrifjädrar har varit helt avgörande för Mönsterås nya blomstringsperiod efter andra världskriget.

Fjärrvärmeberoendet
De senaste åren har kommunen på ett sätt blivit än mer beroende av Mönsterås bruk då det producerar den fjärrvärme som väldigt många hushåll i kommunen är helt beroende av.

Omöjligt att förutse framtiden
När jag nyligen tog upp denna fråga så viftade kommunens politiker bort frågan med att Mönsterås bruk är världsledande och därför säkert kommer fortsätta leva även under den värsta lågkonjunktur. Sanningen är förstås att vi inte kan veta detta. Är det något vi lärt oss de senaste åren så är det att ytterst få händelseförlopp kan förutses.

Minskad produktion och förlust
Det är bara ett år sedan som Södra Cell ansökte om att få utöka sin produktion i Mönsterås. Idag är Södras produktion lägre än någonsin, enligt dagens Östran. Södra uppvisar även en förlust på 59 miljoner under årets första kvartal, vilket kan jämföras med en vinst på 297 miljoner under samma period förra året. Som jag tidigare har nämnt har Södra infört produktionsstopp vid två anläggningar i Norge, och en chef inom Södra har sagt att det kan bli produktionsstopp även vid svenska bruk, först Mörrum och sedan?

Bredda näringslivet
I det tysta är förstås kommunen medveten om problemet och man försöker bredda näringslivet. Och det är nog bäst att man gör allt man kan för att underlätta nyetableringar. Utan någon större diskussion har många familjer redan drabbats när Stece nödgats göra sig av med folk. Kommunen bör ha en beredskap om utvecklingen leder dithän att även Södra måste skära ned sin personalstyrka. 450 anställda motsvarar väldigt många familjer. Man behöver inte prata om döden om man inte vill, men det får inte vara tabu att prata om Mönsterås Bruk/Södra Cell.

Mönsterås livsmedelsbutiker - en jämförelse

Kvartersbutikerna tid är förbi och Mönsterås har numera tre livsmedelsbutiker - Algots, Konsum och Netto. Jag ska här jämföra dem utifrån några centrala aspekter.

Prisläge
Jag gjorde för några månader sedan en prisjämförelse avseende viktiga basvaror såsom olika sorters dryck, bröd, cornflakes, bregott, smör, ostar, köttfärs, falukorv, köttbullar, ägg, potatis, ris, pasta, pommes, mos, frukt, bär, grönsaker, portionsförpackningar, hushållsartiklar mm. Utfallet blev som följer:

Nettokassen: 572 kr
Algotskassen: 762 kr
Konsumkassen: 817 kr

Man kan alltså konstatera att Netto är klart billigast. Låt vara att man på Algots och Konsum har diverse bonussystem där man får särskilda rabatter och pengar tillbaka med jämna mellanrum. Men även med detta inräknat är Netto klart billigast. En tendens är att affärerna smyghöjer priserna inför storhelger, trots att priserna internationellt sett gått ned.

Handlartrivsel
Netto: Priset för billiga varor är ganska skitiga lokaler, få kassor öppna, långa köer och obefintlig service. Kolla alltid kvittot då det ofta blir fel här. Nej, Netto är ingen affär man trivs i.

Algots: Alldeles för trång affär för att den ultimata trivseln skall infinna sig. Men personalen, särskilt ägaren, hälsar i regel alltid och behöver man hjälp är servicen god. Snyggt och välskött. Dock bör man alltid kolla kvittot då rabatter inte alltid verkar läggas in.

Konsum: Gott om utrymme och en känsla av lugn och ro som ger mersmak. Snyggt och välskött. Däremot borde en del av personalstyrkan gå kurs i vänligt bemötande. Man får som kund lätt en känsla av att det är jag som skall vara tacksam som överhuvudtaget får handla där.

Utbud
Här står ju Algots och Konsum i en klass för sig. Att handla allt man behöver bara på Netto är nästan omöjligt.

Parkering och tillgänglighet
Netto: Bra parkering och lättillgängligt. Minus för att det behövs mynt till vagnarna.

Algots: Krångelparkering men nära till ingången. Plus för att man inte behöver mynt till vagnarna.

Konsum: Krångligt med de flesta platser långt från ingången. Minus för att det behövs mynt till vagnarna.

Sammanfattning: Netto är billigast men skitigast. Algots är mellandyrt och trångt men har god service och välskötta avdelningar. Konsum är dyrast, har delvis ocharmig personal men gott om utrymme.

Företagspark eller industriområde...en lek med ord

Just nu i skrivande stund håller kommunen på att skövla det fina naturområdet vid infarten till Blomstermålavägen strax utanför Mönsterås tätort. Det skall bli en företagspark, säger man. Det låter ju fint. "Företag" låter finare än "industri", och "park" låter finare än "område". Men låt oss tala klarspråk. Det ska bli ett industriområde. Kanske låter man några träd stå kvar för att kunna kalla det park. Kanske är tanken att man skall göra det något mer estetiskt tilltalande än gamla trista industriomåden från förr.

Missförstå mig inte. Jag är inte emot utveckling. Det är bra om företag kan lockas till orten som genererar arbetstillfällen. Men fanns det verkligen inte en bättre plats? Kanke inte...jag vet inte. Men det stör mig när man luras med orden