Funderingar inför årets fotbollssäsong

Spelschemat
Spelschemat för 2010 verkar vara klart och jag noterar att GIF börjar seriespelet borta lördagen den 17 april kl 15.00 mot B.O.IF (Blackstad/Odensvi), med reservation för att matchdagar alltid brukar ändras.

Tuffare än jag trodde
Efter att ha granskat GIFs motståndare i division 5 nordöstra konstaterar jag att det nog blir lite tuffare än vad jag trodde i höstas. Många lag kommer att vilja vara med i toppen och flera vanligtvis mediokra lag verkar satsa lite extra i år. Så det lär bli spännande.

Följande lag kämpar om seriesegern
Min gissning är att fyra lag kämpar om seriesegern. Ankarsrum kommer från fyran och lär storsatsa för att genast ta sig upp igen. FC Vimmerby är nykomling men vann sexan storlaget och är väl närmast att betrakta som division tvålaget Vimmerby IFs ungdomslag. Detta lag ger mig vissa olustkänslor. Att Långemåla storsatsar vet kanske de flesta. Med sex bra nyförvärv och Patrik Lindeborg som tränare lär det bli topposition i år. Och så har vi då GIF. Visserligen har man förlorat några riktigt bra spelare, men också värvat några. Det är lite svårt att veta hur laget går emot de andra topplagen, men allt annat än en topposition är en besvikelse.

Outsiders
Men så har vi några outsiders. Ariel från Kristdala överraskade förra året genom att som en av de bästa treorna få kvala till fyran. Och det verkar som om man får behålla sina två stora målkungar Erik Gustafsson och Ola Molin. I normala fall ska Ariel vara ett mittenlag, men kanske kan de överraska i år igen.
Vidare har vi Överum som varit indraget i femmans toppstrid två år i rad. Jag har dock en känsla av att de kan få det lite svårare i år.
Hjorted/Totebo pratar man normalt sett inte om när man är inne på toppstriden, men efter att ha värvat skyttekungen Johan Karlsson Törnvall från Gunnebo (fyran) där han gjorde 17 mål förra säsongen, så är osvuret bäst.
Och så har vi Besa som lär satsa på en topp tre plats. Kanske, men jag tror inte det. Visserligen har man förstärkt backlinjen, men hur är det med disciplinen?

Nedre mittenlag
Som nedre mittenlag tror jag vi hittar B.O.IF (Blackstad/Odensvi) och Rödsle. B.O.IF är hyfsade hemma, men kan få det svårt över en hel säsong, särskilt som jag har hört att det ibland är väldigt lite folk på träningarna. Rödsle har väl nära band med OAIK, men det verkar inte återspegla sig i serien. Förra året var man indraget i bottenstriden och en majoritet av spelarna ligger långt under 50% i träningsfrekvens, vilket verkar ha föranlett ledarskapet att göra stränga uttalanden.

Bottenlag
Mycket svårt tror jag nykomlingarna IK Tuna södra får det. Laget brukar pendla mellan femman och sexan och de senaste tio åren har man aldrig lyckats stanna mer än en säsong i femman. Och så har vi Fågelfors, denna imponerande lilla förening, som mirakulöst har klamrat sig kvar i femman de senaste åren. Men i år blir det nog svårt, trots några nyförvärv. Men Fågelfors har överraskat förr och nu när jag skrivit det här så hamnar de väl i toppen.

Jag inväntar svar på några frågor jag ställt till föreningarna. Men snart kommer en mer fullständig presentation av GIFs motståndare 2010. Allt är färdigskrivet.

GIFs trupp
Vad gäller Mönsterås GIF så har de börjat utveckla en ny hemsida. Där presenteras damlaget och några pojk- och flicklag. Tyvärr finns inte herrlaget med. Jag ska de närmaste dagarna försöka bli helt klar över hur GIFs trupp ser ut inför 2010.
När jag vet vilka som ingår är det lättare att göra en presentation.

Det handlar alltså om A-truppen, inte nödvändigtvis en startelva, för den kan ju variera lite över en säsong. Sedan vet jag inte hur pass stor uppdelning man har mellan A- och B-lag. Men om några från B-laget är nära A-truppen så är det också av intresse. Jag är tacksam om läsekretsen kan korrigera mina listor nedan (vilka ingår i A-truppen, vilka kan strykas etc) Så här har jag uppfattat A-truppen inför 2010.

Mattias Stenfeldt – målvakt.
Martin Johansson – back
Ardi Ajeti –back
Bourhan Eliassi – back.
Meriwan Waissi – back
Idris Eliassi – såg honom både som forward, back och mittfältare.
Jamal Eliassi – innermittfältare.
Ako Eliassi – innermittfältare
Oskar Olsson – yttermittfältare
Tobias Krantz – mittfältare?
Daniel (Hjelm?) – yttermittfältare, forward.
Daniel Wallin – forward eller yttermittfältare?
Damir Hasicic – forward? yttermittfältare?
Martin Lindqvist – forward? Yttermittfältare?
Daniel Wesslund – forward
Jimmy Nilsson - ?
Om det bara handlar om spelarna ovan har GIF definitivt en av de smalaste trupperna i division fem nordöstra.

Spelare som jag är högst osäker på om de ingår i truppen eller spelar överhuvudtaget
Jalal Eliassi – studier på annan ort = spel på annan ort? – back?
Besnik Jetullahu - ?
Fredrik Sandelius - ?
Redjar Salim - ?
Wajdi Alassad - ?
Fredrik Zetterström - ?
David Alp - ?
Kawa Eliassi - ?
Jan Bergerstam - ?
Tobias Jonsson ?
Roberto Sjöö - ?
Joel Fransson – ?
Fredrik Berglin - ?
Beqir Fifa - ?

Grönskogs IF firade 50 år 1978

Som jag tidigare har redovisat är jag mycket fascinerad av den lilla föreningen Grönskogs IF några kilometer från Fliseryd. I höstas var jag vid den gamla fotbollsplanen och tog några kort. Föreningen bildades 1928 och har under årens lopp mest gjort sig känd för fotboll och bordtennis. 1978 firade man 50-årsjubileum och med anledning av det skrevs det en bra artikel som jag idag återger. Klicka på bilderna för läsbart format.

Stranda Hembygdsförening - en spännande historia om natur och kultur

Stranda Härads Hembygdsförening blir Stranda Hembygdsförening
Stranda Härads Hembygdsförening bildades den 29 december 1925 efter initiativ av Ivar Modéer (1904-1960) som då var blott 21 år. Ivar blev sedermera professor i Nordiska språk i Uppsala. Föreningens syfte var att ”rädda och väcka intresse för hembygdens nedärvda natur- och kulturvärden”. Som namnet antyder var avsikten att täcka hela Stranda härad, dvs Mönsterås, Döderhults och Ålems socknar, vilket delvis märks i de första årsskrifterna. Men Mönsterås socken framstår tidigt som föreningens centrum. 1971 bytte man namn från ”Stranda Härads Hembygdsförening " till ”Stranda Hembygdsförening, Mönsterås” för att bättre beskriva föreningens verksamhetsområde.

Ordförande
Till ordförande i den första styrelsen valdes överlärare Karl Engstrand, där han stannade till sin död 1940. Övriga ordförande har varit:
Petrus Gränebo, 1940-1959.
Robert Lejmark, 1959-1961
Petrus Eriksson, 1961-1972
Anton Sjöberg, 1972-1986
Gunnar M Nilsson, 1986-1987
Sigvard Nelsson, 1988-1998
Bengt Daleen, 1999-2000
Eje Ahlgren, 2001-2007
Per-Olof Carlsson, 2008-

Damsektion
Under en längre tid har man också haft en livaktig damsektion. Jag vet i skrivande stund inte när den bildades, men har sett den omnämnas i årsskrifterna från 1972.

Kultur och natur
Föreningen har under alla år arbetat för sina mål. Man har inrättat fiskemuseum vid Nynäs, införskaffat fastigheter av kulturhistoriskt värde, insamlat och ordnat flera tusen föremål och inrättat arkiv. 1959 fick man den gård i Elgerum som har möjliggjort dagens fina museum där man kan ta del av många unika hus och samlingar.

Föreningen har dock inte bara arbetat med den lokala historien, utan även med naturvärden. Man har genom åren gjort flera insatser för att motverka förfulning av platser och räddat flera unika träd och stenar.

Tidskriften Stranda
Föreningens initiativtagare Ivar Modéer verkade som 1:e sekreterare och årsskriftsredaktör fram till sin död 1960. Ivar kom verkligen att sätta sin prägel på föreningens tidskrift Stranda och bidrog själv med närmare hälften av artiklarna under sin levnad. Stranda har utkommit regelbundet sedan 1927, i regel varje eller som nu vartannat år. Totalt sett har man publicerat 196 artiklar mellan 1927 och 2008 (minnesord odyl borträknade). De mest frekventa artikelförfattarna genom åren har varit:
Ivar Modéer 27 artiklar,
Anton Sjöberg 17,
Sven G Sjöberg 17,
Eric Nelsson 13,
Sedan kommer ett antal författare som har skrivit 4-6 artiklar såsom Thure Räfsgård, Bror Olsson, Kjell Johansson, Rolf Rosell, Ingemar Lönnbom och Harry Molin.

Få kvinnliga författare
Endast 7 (3,6%) av de 196 artiklarna har skrivits av kvinnor. Mellan 1927 och 1975 medverkade endast två kvinnor. 1932 skrev Lisbet Claesson ”Folkminnen från Locknevi” och 1961 skrev Anne Beate Jonsson om ”Svante Bielkes hus på Björnö”. Sedan 1976 har det blivit ytterligare fem artiklar av kvinnor.

Ida Jönsson och några till
Föreningen hade länge en konservativ framtoning med socialt framträdande herrar i ledande positioner. Detta förhållande slog inte bara igenom vad gäller artikelförfattare, utan också när det gäller styrelseledamöter. Det tog 20 år innan den första kvinnan fick plats i styrelsen. Det var sjuksköterskan Ida Jönsson (1884-1974) som satt i styrelsen 1945-1959. Symptomatiskt nog fick hon inga minnesord i Stranda när hon dog, vilket annars var brukligt för styrelsemedlemmar eller andra medlemmar som gjort betydande insatser för föreningen. Övriga ordinarie kvinnliga styrelseledamöter genom åren har varit:

Torborg Andersson, 1959-1965
Elsa Elfving, 1962-71
Dagmar Selling, 1963-71.
Roma Nordmann, 1966-67, ordf i damsektionen 1972-
Aja Lönnbom, 1973-1984
Ulla-Britt Boström, 1974-1984
Gun-Britt Ottosson, omkr 1983-1999
Sara Carlsson, 1985
Anna Wessel, 1985-1988
Monica Salkvist, 1994-
Anna-Carin Leijon, 2000-

Stark medlemsutveckling - från 87 till över 1000
Med åren har föreningen försökt bryta den ensidiga sociala framtoningen och lyckats ganska bra, vilket inte minst märks på medlemsutvecklingen. Däremot är jag inte lika säker på att man har lyckats få med så många invandrare i föreningen, även om det kan tyckas vara viktigt att de nya svenskarna lär känna sin nya hembygd.

Medlemsantalet uppgick första året till 87. 1950 var det 260 medlemmar. Idag har föreningen mer än 1000 medlemmar. Här följer några nedslag i medlemshistoriken:

1926: 87
1930: 81
1940: 154
1950: 260
1960: 250
1970: 294
1980: 357
1990: 526
2000: 763
2009: över 1000

Medlemsutvecklingen de senaste 20-30 åren är anmärkningsvärd. 1950- och 1960-talen präglades av viss stagnation. I det framtidsinriktade folkhemssverige var det inte särskilt viktigt att titta tillbaka. Men sedan har något hänt. Kanske har de snabba samhällsförändringarna fött ett behov av förankring och sammanhang som hembygdsrörelsen kan möta. Samtidigt har föreningen lyckats bryta sina tidigare något stela sociala rekryteringsmönster och blivit en folkrörelse.

Hembygdsfesterna
Men om medlemsutvecklingen är positiv så uppvisar deltagandet på den årliga hembygdsfesten en motsatt utveckling. Festerna, som alltid har varit storslagna arrangemang med festtåg från torget inkluderandes beridna härolder, musik, dans och teateruppsättningar, drog de första årtiondena flera tusen människor varje år. Fram till 1959 kan man säga att det årligen kom mellan 3000 och 4000 människor. Men sedan händer något. De första åren av 1960-talet hamnar man på under 1000 betalande. Sedan följer en liten förbättring när man börjar utse Strandaflickan och under ett par år når man omkring 1000 besökare. Men sedan 1970-talet har man i regel fått nöja sig med några hundra i publiken. Orsakerna till detta är flera, men sannolikt har televisionens införande, samt ökad konkurrens från andra nöjen haft avgörande betydelse. Dessförinnan var den årliga festen helt enkelt en unik årlig händelse.

Jag tror att antalet medlemmar är en bättre värdemätare på var hembygdsrörelsen står. Förvisso finns det säkert en hel del passiva stödmedlemmar som vill stödja en god sak. Det skall inte föraktas. Men jag tror också att det ökande antalet medlemmar återspeglar ett genuint intresse för historia och behov av sammanhang och förankring.

Utmaningar
Men visst har hembygdsrörelsen många utmaningar. Hur ska man väcka intresset hos den yngre generationen? Hur ska man nå invandrarna? Hur skall man tillvarata 1900-talets lokala historia? Hur ska man förvalta det andra syftet i stadgan om att rädda naturvärden? Kanske kan detta vara en väg att utveckla föreningen i dessa tider där miljön engagerar många. Samtidigt måste man förstås utveckla det lokalhistoriska benet. Ett sätt kan vara att demokratisera arkivet genom att digitalisera väsentliga delar och göra det mer lättillgängligt för flera.

Pensionärslägenheterna i Mönsterås

Minns ni pensionärslägenheterna i Mönsterås mellan Konsum och gamla församlingshemmet? De måste ha rivits under 1990-talet. Om jag inte minns helt fel så fanns det bara en gemensam dusch i källaren. I ett av husen huserade Mönsterås schackklubb omkring 1980. Jag var yngst i gubbgänget. Trevligt var det, även om de flesta rökte inomhus.

Som barn på 1970-talet hände det att man befann sig i området eller i en trappuppgång. Där bodde en man som vi kallade för "Tjolibabba". Varför vet jag inte. En annan man kallade vi för "Vart ska ni hän" eftersom han en gång hade vrålat det efter oss när han misslyckades med att fånga oss i trapphuset.

När jag var riktigt liten bodde där en dam som jag kallade för "Tanten på Domus" eftersom jag ofta såg henne där när jag fick följa med min mor för att handla. Hon hade väldigt stora framtänder, vilket förstås var fascinerande för en unge på tre-fyra år.

Mönsterås fulaste vykort utsett

Mönsteråsbloggens fulaste vykort är härmed korat i god demokratisk ordning genom ett röstningsförfarande av bloggens läsare. Tack till alla som röstade! Det är inte utan att jag känner mig lite högtidlig. Kampen var länge hård mellan två av kandidaterna, men det sista dygnet blev avgörande. Vinnare av den prestigefyllda titeln "Mönsterås fulaste vykort" är det kort som i tävlingen fick beteckningen...(fanfar)..."Grå asfalt"!


Vinnare av vykortstävlingen med 21 röster (39%). En grådaskig asfaltsväg, riksväg 15, som upptar ca 45% av bilden, matchad av grå husfasader på Industrigatan en blåsig halvtaskig sommardag. Klar öststatsvarning. Frågan är om fotot inte är taget genom bilrutan också. Jag tycker mig se en viss reflektion i glaset i bildens mitt. Hur som helst - en mycket värdig vinnare!


Detta flerbildskort kämpade länge om segern, men slutade på en hedersam andraplats med 17 röster (32%). Allackfabriken, sjukhemmet, några dolda hyreshus och en tillika dold restaurang utgör sammantaget en svårslagen hälsning från semesterparadiset Mönsterås. Grattis till silvermedaljen!


Tredjeplatsen knep Sulfatfabriken med 9 röster (16%), kanske inte den mest gemytliga symbolen för vår hembygd, men likväl en påminnelse om allt det som fabriken står för i form av arbetstillfällen, dofter, Vållökungen och allt annat som man får i tankarna.

På fjärde plats kom Oknö ogräs. Femma kom Flygfotot. Sjätteplatsen togs av Kartan. De korten återfinns på följande länk.

Snart återkommer jag med Mönsterås vackraste vykort, även där med möjligheter att rösta.

Mönsterås Gymnastikförening omkring 1915

Som jag tidigare har visat fanns det gymnastikföreningar i Mönsterås redan innan Mönsterås GoIF bildades 1925. Idag kan jag visa en bild på Mönsterås Gymnastikförening från omkring 1915. Huruvida det handlar om den förening som bildades 1906 eller den nybildade föreningen 1917 vet jag inte.

Mönsterås och sjöfarten II - hamnbilder (tillägg med Mönsterås äldsta foto)

Kanske äldsta fotot från Mönsterås från omkring 1870. Observera att hamnen inte var anlagd.

I min serie om sjöfarten i Mönsterås visar jag idag några bilder från hamnen. Bilderna är närmast att betrakta som komplement till artikeln "När hav blev hamn i Mönsterås" från den 19 augusti. Med tacksamhet till dem som en gång tog bilderna. Det som särskilt slår mig är hur viktig trävaruhandeln verkar ha varit. Innan vi börjar kan vi bara påminna oss hur landlinjen gick 1748 och i allt väsentligt fram till andra halvan av 1800-talet. Alla bilder blir större om man klickar på dem.


Karta från 1748. Dagens landlinje markerad med rödpenna.


Teckning från 1863. Till vänster Kuggås. Båtarna ligger ungefär där gamla sågområdet och dagens hyreshus ligger i hamnområdet.


1870-talet. Man har kommit en bit med att skapa hamnen.


1880-tal. Kopparslagarviken kvar.


Ungefär från samma position som ovan. Man ser mudderbryggorna och arbetet med att göra land av hav.


Båt anländer på 1890-talet.


1890-talet.


1890-talet.


Foto från Kuggås, 1890-tal. Notera Vita Kråkerum i bakgrunden.


Apoteksgatan mot hamnen. Man verkar inte ha kommit så långt med anläggningen än. Okänt år.


1890-tal, vinter.


1900-talets början.


Foto från Kuggås. Okänt år.


Okänt år.


1903.


1920-tal.


1921.


1924.


1924 eller 1925.


1929.




1980-tal. I hamnen syns båten GA Skytte.

Gamla bilder på Mönsterås BB och epidemisjukhus

Mönsterås gamla förlossningshem efter tillbyggnaden på 1930-talet.


Den moderna villan av idag. Observera den nya dörren, men att det verkar vara samma räcke.

Tidigare i år skrev jag en längre artikel om Mönsterås gamla epidemisjukhus och BB. Den kan idag kompletteras med ett par nya bilder. Ovan en bild från 1930-talet när huset byggts om och blivit förlossningshem. Men dessförinnan var det epidemisjukhus. Hur det såg ut har jag undrat. Det har funnits en teckning att tillgå, se nedan. Men jag har hittat ett gammalt fotografi där man skymtar epidemisjukhusetnågot i bakgrunden till höger i bilden.


Epidemisjukhuset enligt avteckning.


Grannhuset, men till höger i bild syns en liten del av det gamla epidemisjukhuswet före ombyggnationen till förlossningshem.

Tillägg: Igår skrev jag en artikel om det vanliga sjukhuset/sjukstugan. Idag har den artikeln kompletterats med det äldsta fotot på byggnaden från omkring 1908/1909.

Politisk enighet om nytt bibliotek bredvid Centralskolan

Det verkar nu finnas politisk enighet om att det nya biblioteket skall byggas bredvid Centralskolan. Alldeles utmärkt. Redan när jag tog del av förslagen i höstas framhöll jag detta som det näst bästa alternativet.

Visserligen kunde man ju drömma om ett nytt bibliotek i hamnen, men det hade kostat för mycket. Det förslag som avser Centralskolans plan blir förmodligen bäst om man väger samman ekonomi, funktionalitet och miljöhänsyn.

Särskilt glad är jag att man förefaller ha skrotat de sämsta förslagen helt - utbyggnad av det gamla biblioteket eller, än värre, Gymnasieskolan. Genom det här förslaget får man ett nytt fräscht hus, samtidigt som man kanske kan använda det gamla huset för utställningar odyl.

Sjukstugan och doktor Almbladh

Ett tidigt foto på sjukstugan i Mönsterås.

Sjukstugan
Den äldre delen av Mönsterås kommunalhus var en gång sjukstuga, eller sjukhus som det faktiskt står på en del gamla vykort, men också i det kommunala protokollet från 1907. Jag har inte hunnit utröna exakt när tegelbyggnaden blev kommunhus, men jag förmodar att det var omkring 1974 då biblioteket flyttade in i det gamla tingshuset där jag tror att politikerna hade samlats tidigare.

Färdig 1908
Sjukstugan med plats för 14 patienter började byggas 1907 och stod klar för inflyttning i augusti 1908 genom initiativ från den driftige Mönsterås profilen, doktor Emil Almbladh (1863-1949). Marken hade skänkts av Mönsterås Köping till Landstinget. Dessförinnan hade det funnits en sjukstuga på Sjögatan som kallades ”Asylen” (Bergska villan).







Emil Almbladh























Emil Almbladh var född i Ålem och son till hemmansägaren Johan Erik Svensson och Maria Sofia Jönsdotter i Flinsmåla. Efter avklarade studier slog han sig ner i Mönsterås som läkare 1892, ett yrke som han kom att utöva med stor framgång fram till sin pensionering 1938. Han var en erkänt duktig kirurg och införskaffade den första röntgenapparaten i Kalmar län.

Mångsidig man
Almbladh var en mångsidig man. Han var under flera år kommunalordförande (1899-1914) och arbetade intensivt för att få hit järnväg och telefonnät. Han var även en duktig fotograf och när man går igenom gamla foton från vår bygd ser man ofta Almbladhs namn. Han var också djupt engagerad i Stranda Hembygdsförening där han var styrelseledamot från begynnelsen till sin död. Ett särskilt intresse verkar han ha haft för gamla sägner som han var upptecknare av. Han var också naturvän och ombud för Svenska Naturskyddsföreningen.

Släkten
Doktor Almbladh synes ha härstammat från bondesläkter i bland annat Ålem och Ryssby socknar.

Fadern Johan Erik Svensson, född 18280206 i Århult, Ålems sn.
Farfar: Sven Simonsson, född 18030817 i Häggemåla, Ålems sn, död 18280429 genom stensprängning.
Farfars far: Simon Persson.

Farmor: Maja Lisa, född 18050519 i Århult, Ålem.
Farmors far: Per Nilsson

Modern Maria Sofia Jonsdotter, född 18350622 i Ryssbylund, Ryssby sn.
Morfar: Jon Persson
Mormor: Kajsa Lotta Hemmingsdotter

Litteratur:
Sven G Sjöberg och Hans Moëll, ”Johan Emil Almbladh. Sjukhuschef, kirurg och röntgenpionjär i Mönsterås.” i Stranda 1995-1996.

Glad kvartett från Pingstkyrkan

På fotot syns några legendarer i Mönsterås musikliv - fr.v. "Lalle" (Statoil), Ulla-Britt (med den unika sångrösten; tror det blev några skivor), Sven-Åke Lindkvist (fantastisk pianist) och Lars-Åke Johansson (gammal sångledare i Pingstkyrkan, musiklärare, multiinstrumentalist och min suveräna gitarrmagister). Jag skulle tro att fotot är taget omkring 1970-75.

Mönsterås och sjöfarten I - lästips

Galeasen Ydun som Stranda härads Hembygdsförening fick 1963 av arkitekt L.E. Magnusson. Båten stod många år vid fiskemuseet på Nynäs, men jag tror den ruttnade sönder för en tio-tjugo år sedan. Ydun var ett segelfartyg som gick i handelstrafik på Östersjökusten vid 1900-talets början. Hon var den sista av de segelfartyg som tidigare hört hemma i Mönsterås. Ydun byggdes i Barth 1897 och var 19 meter lång och 5,5 meter i bredd.

Båten vid Nynäs
När jag var barn brukade min mor alltid cykla med mig till karusellekplatsen vid Nynäs under vår och sommar. Utmed vägen till Nynäs låg ett gammalt fartyg, Ydun, som alltid fascinerade mig. Ibland stannade vi till där och jag fick fantisera om exotiska färder till fjärran land. Mer båtmänniska än så blev jag aldrig. Trots Mönsterås närhet till havet förblev jag en landkrabba som inte kan skilja på styrbord och babord. Därför har sjöfarten också varit ett försummat tema på bloggen.

Sjöfartens historia
Med anledning därav kommer jag framöver att försöka presentera olika aspekter av sjöfartens historia i vår bygd, även om jag tillstår att jag inte behärskar ämnet.

I en kustbygd som Mönsterås har förstås sjöfarten spelat en stor roll - i äldre tider för handel och fiske (och ibland sjöröveri) och i modern tid för fritid och resor. Mönsterås med omnejd har också varit en bygd där man byggt många slags båtar genom historien.

Lästips
Jag börjar med att lista böcker och artiklar som kan vara intressanta för Mönsteråsbygdens vidkommande, för att framöver skriva mer konkreta artiklar.

I tidskriften Stranda
Ivar Modeér, Det gamla fisket i Mönsteråsviken, 1928.

Ivar Modeér, Ett småländskt fiskelag och dess organisation, 1931.

Ivar Modeér, Sjöbodar och sjöbodsgårdar i Stranda härad, 1934-35. Del II, 1936.

Ivar Modeér, Gamla båtleder i Mönsterås socken, 1937.

Manne Hofrén, Timmernabben. Några anteckningar om sjöfolk och skeppsbygge i Ålem, 1939.

Olof Hasslöf, Båtar och båtbyggeri vid Kalmarsund, 1953-54.

Carl Ekman, Drakenäs skeppsgård, I, 1955-56. Del II, 1959.

Anton Sjöberg, Galeasen Ydun, 1962-64.

Anton Sjöberg, Lotsplatsen vid Timmernabben, 1965-68.

Anton Sjöberg, Den gamla fyren Dämman, 1976-77.

Ingemar Lönnbom, Ortnamn och fiske i Strandaskärgården, 1976-77.

Anton Sjöberg, Holmar, grund och notvarpsnamn i Mönsteråsviken, 1980-82.

Carl-Olof Cederlund, Marinarkeologin i Stranda – om spåren efter en mångsidig maritim kultur, 1985-86.

Anton Sjöberg, Hamnanläggning och sjöfart i Mönsterås, 1989-90.

Anton Sjöberg, Kuggås udde, 1991-92.

Thure Räfsgård, Båtsmän i Mönsterås, 1993-94.

Bernt Åhlund, Skeppsbyggen i 1700-talets Mönsterås, 2001-2002.

Göran Magnusson, MSK – Mönsterås Segelklubb, 2003-2004.

Carl Bertil Oknemark – Att segla efter regn – Episoder på tankfartyg under 1980-talet, 2005-2006.


En bok om Mönsterås, 1966
sid 397-401. 415-420.


Övrigt

Rudolf Thunander, Skytten och Draken – sjörövare på Östersjön, 1994.

Kung Valdemars segelled

Anton Sjöberg, Briggen Svea av Timmernabben, 1972.

Anton Sjöberg, Några segelfartyg från Timmernabben, 1974.

Anton Sjöberg, Samtal med gammalt sjöfolk från Timmernabben och Mönsterås samt historiska skildringar och utdrag ur gamla räkenskapsböcker. Del 1 o 2, 1991.

Anton Sjöberg, Skonerten Ida av Timmernabben.

Anton Sjöberg, Skonertskeppet Tärnan av Timmernabben, 1973.


Mönsterås Hembygdsgård
Utställning.

Dansband från Mönsterås III - Bennys orkester

I min serie om dansband från Mönsterås har turen idag kommit till Bennys orkester, här poserandes på ett flygplan i vattenpalatset i Mönsterås. Tveklöst mitt favoritkort med bandet. Grabbarna har uppenbarligen humor.






Mönsterås äldsta dansband
I min serie om dansband från Mönsterås har turen idag kommit till Bennys som i år har spelat i 45 år och därmed är Mönsterås äldsta än spelande dansband. Ja, faktum är att man började ett par år före Tonix. (De tidigare artiklarna har handlat om Tonix och Johnys.)

De första åren
Bennys orkester bildades 1965 av Benny Pettersson (då gitarr, senare saxofon och kapellmästare), Seth Fykén (då gitarr, senare orgel), Mats Elvingsson (trummor), Jan-Åke Johansson (bas), Anders Redborn (trumpet). Benny och Seth förefaller ha utgjort stommen eftersom de tidigare hade spelat ihop i ett band som hette The Bizons. 1968 slutade Anders varvid Rolf Dahlén tillkom på gitarr och sång. Samtidigt hade Benny och Seth bytt instrument från gitarr till saxofon respektive orgel.

På heltid
1973 hade bandet nått sådana framgångar att man kunde börja spela på heltid, vilket man fortsatte med till 1987, då det var dags att övergå till deltid igen. Noterbart är alltså att man fortsatte spela professionellt några år efter att den gyllene dansbandseran var över.

Tre originalmedlemmar kvar
Under dessa år hade Kent Ericsson tillkommit som ny trummis 1980. 1998 fick man Kent Axelsson som ny trumslagare. Idag har Bennys kvar tre av originalmedlemmarna. Även Rolf har ju varit med nästan sedan starten.

Över 3000 spelningar
Bennys har kanske inte blivit riktigt lika kända som Tonix, men har jobbat på imponerande under alla år. De som begriper sig på dans och dansband säger att det är ett av de mer gedigna och duktiga i branschen. Ett antal skivor och kassetter har det blivit och en bra bit över 3000 spelningar sedan 1965.

Scenkostymer
Givetvis har man också hunnit med ett antal scenkostymer under årens lopp. Där återfinns många för tiden typiska dansbandsdräkter, men de når, med något undantag, inte riktigt upp till Tonix extravaganta kreationer. Bennys är verkligen ett arbetande dansband och då kan man förstås inte ha vilken utstyrsel som helst. Se några exempel på Bennys hemsida. Fler exempel ges på denna sida.


En fin upplaga av Bennys. Fräscht vitt joggandes i finskor på ett fält.


Min favortidräkt med Bennys. Faktiskt minst lika bra som Tonix bästa.


Ännu en runda i vattenpalatset.


Ungefär så här stilsäkert vill Bennys presentera sig nu för tiden.


En gammal härlig slogan. Play it!


En plansch.


Är lite osäker på om detta är rätt Bennys. Om så är fallet bör det vara en gammal raritet.